Senast Skrivet

Slumpa en blogg
Lisa Magnusson
Privat, men aldrig personlig.

Att leva hälsosamt håller på att bli en skyldighet.

Häromdagen såg jag första avsnittet av dokusåpan Kungarna av Tylösand. Jag var ju nästan tvungen, så mycket som det har pratats. Folk menar att det är omoraliskt av Kanal 5 att överhuvudtaget visa programmet, att det är en enda kavalkad i alkoholmissbruk.

Och ja. jag hoppas verkligen att deltagarna inte vanligtvis dricker lika mycket som de gjorde under den månad i somras då de försågs med gratis sprit i Tylösand. För de verkar mest må dåligt av det, ärligt talat. De gör bort sig, blir osams, kräks, blir kollektivt portade från krogen de går till den första kvällen. Deras fylla framställs inte på något vis som oproblematisk, tvärtom.

Så vad är egentligen problemet med att skildra personer som hårdsuper? Hur jag än vrider och vänder på det så kan jag inte komma fram till annat än att det måste gå tillbaka på en föreställning om att teve bara bör sända sådant som är sedelärande. Jag tror att de flesta hade tyckt att det varit okej att visa fylleförnedringen deltagarna utsätter sig själva för ifall den hade varit en del av en dokumentär om kampen för ett nyktert liv. Det är alltså inte det att vissa saker skulle vara för privata och pinsamma för att televiseras, utan det handlar om att sammanhanget inte är tillräckligt uppfostrande.

Sverige har en lång tradition av pekpinneri från ovan. Det går troligen hand i hand med våra starka sociala skyddsnät: Gränsen mellan att främja folkhälsa och att diktera den är inte alltid tydlig.

Staten engagerar sig i allt från brödkonsumtion till porr till tevespel till energidrycker till solariesolning till hasardspel - debattören och skribenten Johanna Nylander har skrivit mycket intressant om det här i sin bok Är det så farligt? Folkbildning, förmynderi och riskabla små njutningar.

År 1994 blev det förbjudet att röka i offentliga lokaler. Landstinget hemma i mitt Östergötland förbjöd även snusning, trots att snusning faktiskt inte påverkar någon annan än snusaren själv - vilket ju understryker att det inte är en hälsosam offentlig miljö man ville åt, utan nikotinisterna som sådana. Alkoholförsäljningen är hårdare reglerad i Sverige än någon annanstans, och tidigare i år diskuterades en särskild sockerskatt. Att leva hälsosamt håller på att bli en skyldighet.

Det finns en del som menar att det är helt i sin ordning att man måste ta hand om sig, eftersom samhället subventionerar den vård man kan komma att behöva till följd av osunt leverne. Men om vi vore skyldiga att försöka hålla oss i form så skulle det göra oss till slavar under det system som faktiskt är till för att tjäna oss. En rimligare lösning tycker jag är att vi alla istället jobbar med vårt instinktiva förakt för svaghet. Den bästa av världar måste ha rum för tillkortakommanden och sprickor och sår också när felbarheten inte omedelbart åtföljs av uppsträckning och bot och bättring. Det borgar för ett mer medmänsklighet klimat.

9 kommentarer
Transparent
28 oktober 2010, kl 11:26
Bra skrivet.
http://h2sampk.com/
28 oktober 2010, kl 11:38
I morse vaknade min pekpinne före mig, jag drömde att någon kom och satte sig på mig medans jag sov. hon bara tog det hon ville ha och sen drog. Kanske ville hon fylla sig själv från de svagheter hon upplevde i sitt jag rent psykoterapeutiskt, jag vet inte, har ingen aning. Men jag tyckte det var skönt och brydde mig inte så mycket om hennes tilltag berodde på att hon i grunden kände sig ihålig och tom.

Satsläran måste ju vara sedelärande någon gång tänkte jag och tog instinktivt tag om hannes höfter för hon verkade på något sätt sitt obekvämt och gnydde lite febersvagt. kanske var det också då jag upptäckte att hon hade satt sig på min kisspinne som kändes hård och otymplig. Men hon brydde sig inte utan bara fortsatte, då plötsligt kändes det som att min basketande vaknade, för jag började gunga och dribbla tills det blev en riktig slam-dunk.

Vet inte om engelskans basket slår panier corbeille, eller något annat har bara bestämt mig för att inte köpa några bata-bata skor till mig själv i år heller. Nog om sockerskatten, men att trycka in den där jävla lussebullen kändes faktiskt inte så dumt. Kanske beror förmynderiet på att vi alla är lite blyga och inte i praktiken vill erkänna att det kan vara skönt att knulla? För ett sådant erkännande har ingenting med talet att göra, knulla är liksom kärlek något man gör och inte snackar om för det är en helt annan sak.

Kanske är vi vilseledda av språkets grammatikaliska galenskaper om verb och substantiv? för någon genommusikalisk alhegonaget hör jag trotts allt ibland bräka när det går för mig, kanske är det det välbesprutade DNA't som ekar i pekpinnen på min hjärtsaliga pärleportsbultare. Men då offrar jag mig väl för det och lever hälsosamt såsom en själslig minaret.

Kanske är det de mellanmänskliga sociala skyddsnätens befrämjande kontra folkbildningsidealismens hälsoivrande som gjort det så skönt att knulla, vet inte riktigt. Någon kanske kan hoppa upp och sätta sig på mig igen? Jag behöver verkligen bli tagen på allvar i dag, känns det som.
28 oktober 2010, kl 11:38
Om man säger detta på tyska så förstår man lättare var vi så småningom riskerar att hamna. Vårt krav på "volksgesundheit" leder snart till "gesundheitspflicht". Detta har ju redan prövats i ett annat mycket obehagligt sammanhang.
David A
28 oktober 2010, kl 13:11
Fast nu bidrar du Lisa själv till lite mytbildning om pekpinnarna som något specifikt svenskt. T ex har "staten" aldrig lagt sig i vår brödkonsumtion; den kända slogan "Socialstyrelsen vill att du äter 6-8 skivor bröd om dagen" var en kampanj från bageriindustrin som alldeles på egen hand tyckte att denna slutsats kunde dras ur en folkhälsorapport som publicerats på uppdrag av Socialstyrelsen.

Rökförbud på New Yorks restauranger och barer kom före den svenska motsvarigheten. Och när det slutligen gäller alkholförsäljningen är den förvisso inte alls hårdare reglerad i Sverige än annorstädes; det räcker med ett besök i Norge för att konstatera att det finns hårdare regeleringar på annat håll. :-)

Jag tror mer att pekpinneriet ligger i hela den västerländska kapitalismens sätt att individualisera alla problem och att reducera allt till en fråga om konsumtion. Är du sjuk, ful, fet etc etc etc anses det huvudsakligen bero på att du väljer att konsumera fel produkter.
Jesper
28 oktober 2010, kl 14:55
@david
...öhh, kapitalismen? Det låter långsökt, jämfört med den rätt som så många ur hela det politiska spektrat (inklusive liberaler, paradoxalt nog) anser sig ha att åsikter om folks beteende.

@Lisa
Får mig att tänka på Duck City av Lena Andersson. Bra bok.
Liam
min blogg www.myspace.com/liamurray
29 oktober 2010, kl 09:25
Den som tycker sockerskatt är en bra idé bör ta en titt på USA , där man införde vad som i princip var en sockerskatt på 70-talet - en importtull på socker. Det gjorde man av protektionistiska skäl, för att de inhemska bönderna inte skulle behöva konkurrera med billigt importerat socker från Sydamerika. Så fort man införde importtullen och priserna på socker gick upp så övergav så gott som alla företag socker och började använda artificiell sötningsmedel istället. Numera innehåller Amerikansk läsk articiell sötningsmedel istället för socker, och jag kanske inbillar mig, men jag tycker mig kunna smaka skillnaden. Jag tror nog företag här hade gjort likadant, så jag tvivlar på att andemeningen hade uppfyllts.
Appe
29 oktober 2010, kl 13:28
En mer giltig kiritk som jag tycker kommit upp, är att kidsen som ser beteendet på någon nivå ändå ser det som "det man bör göra". Jag tror heller inte att alla kids ser hur de gör bort sig. Eller vbisst gör bort sig och spyr, men säger, tänker, lär sig, att det väl är ok... att bli lite utslängd från krogen, det blir ju alla coola peeps?

För-dumsfullt, men jag tror ändå hjärnan funkar på något sådant sätt. Att man lär upp den genom att bombardera den med pekpinnar. Och det är inte alltid man själv har en egen pikpinen att styra in all info med, som när man är kids och utvecklar och hittar normer, att man rent tar det som presentras för en. TV.
felmoftan
29 oktober 2010, kl 23:16
Liam, när du säger "artificiellt sötningsmedel" så tror jag visst du menar stärkelsesirap framställd av majs, som de använder för att subventionera majsodlarna.
EvaLis
30 oktober 2010, kl 21:33
Den som är utan synder kan ju kasta den första stenen.
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare
Mina Aftonbladet-krönikor:
Bloggportalen

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna