Igår var det debatt på ABF i Göteborg. Eller debatt. Storbråk, skulle man kunna säga. Stämningen var krigisk. Jag gick dit för att jag ville höra Susanne Dodillet och Kajsa Ekis Ekman diskutera sexköp. Istället fick jag en cirkus utan dess like.
Kajsa Ekis Ekman och Susanne Dodillet tyckte sådär om varandra.
Jag skulle vilja uppehålla mig en stund vid Kajsa Ekis Ekman. Ärligt talat: Jag undrar vad hon alls gjorde där. Hon var hetsig utav bara helvete, lyssnade inte på någon annan, tog hela tiden upp fullständigt ovidkommande saker, var föraktfull och nedlåtande och respektlös både mot resten av panelen och publiken. Hon satt som en trulig högstadiemobbarbrud med det långa håret som en gardin. Gjorde fula miner när de andra pratade.
Paneldeltagaren Sandra Lindgren, doktorand i praktisk filosofi, hälsade hon med orden: "Jag trodde vi skulle prata prostitution, inte att vi skulle sitta här och..." - hon spottade ut ordet: "filosofera".
Susanne Dodillets avhandling Är sex arbete? refererade hon i en meningsväxling till som "din så kallade avhandling". (Här buade jag högljutt.)
Hon sade till dem som var emot den nuvarande sexköpslagen att hon haft en vän som tyckt likadant: "Nu är hon död, så jag tror faktiskt hon skiter i vad ni tycker om den där lagen".
Och det märkligaste av allt: Folk fnissade välvilligt åt det hon sade. Inte några enstaka personer, utan många, skrattade och applåderade åt hennes lågheter.
Det var väldigt ledsamt att bevittna hur Kajsa Ekis Ekman saboterade det som hade kunnat vara ett mycket intressant samtal. Det är ju inte som att hon inte har något att komma med. Men det verkar inte bättre än att hon är oförmögen att uppbåda den gnutta respekt som är nödvändig för att kunna diskutera med andra på ett vettigt vis. Därför tycker jag att hon lika gott hade kunnat tacka nej till att vara med.
Ja, jag är jättebesviken. Det var inte bara Kajsa Ekis Ekmans fel att det här evenemanget gick åt helvete, men hon var en starkt bidragande faktor. Jag hade verkligen sett fram emot debatten, och inte bara jag: Intresset var så stort att arrangörerna varit tvungna att byta lokal, och denna större sal var proppfull av folk. Och så blev det bara pannkaka av alltihop.
Sådär är det ju förstås ofta i livet. Jag menar, man tänker sig att det skall vara såhär:
Och sedan blir det såhär:
Men åh, vad vi hade behövt en diskussion som höjde sig över käbbel om att horor mår si och så. Jag tycker att Kajsa Ekis Ekman var essensen på spåren när hon i ett särskilt hätskt ögonblick sade om försäljning av sex att det spelar väl ingen roll hur man mår efteråt, det är handlingen som är fel.
Alla är ju överens om att samhället måste hjälpa dem som egentligen inte vill sälja sex och som mår dåligt av att göra det. Det är inte knäckfrågan. Ändå uppehåller sig debatten ständigt vid hur lyckliga eller miserabla hororna kan tänkas vara. Det är väl helt irrelevant hur hororna mår, skulle jag vilja säga. Där är jag enig med Kajsa Ekis Ekman.
Vi måste lyfta diskussionen och börja prata om detta grundläggande: Skall prostitution vara tillåtet?
Jag säger principiellt ja, och det gör jag därför att jag tycker att människor skall vara fria att handla med sex om de vill, även om jag personligen inte kan tänka mig att vare sig ta betalt för eller betala för sex. Själva tvånget bör vara straffbart, absolut, och de som har hamnat fel och inte egentligen vill sälja sex skall få hjälp, men handlingen i sig - att byta sex mot pengar - menar jag bör vara tillåten.
Jag säger prinicpiellt ja även därför att jag tycker att det är bakvänt att lagstifta mot något bara för att folk kan tänkas fara illa av det. Med det resonemanget borde både homosexualitet och abort vara förbjudet, eftersom det ju faktiskt är något som människor också får lära sig är fel, socialt och moraliskt oacceptabelt, och som de därför utmärkt väl kan tänkas må dåligt av.
Kajsa Ekis Ekman säger principiellt nej till prostitution därför att handlingen är fel. Det skulle vara intressant att få veta på vilket sätt den är fel. Det fick jag tyvärr aldrig reda på igår.