Idag är en sån dag...

 
Ibland har jag fortfarande dagar då jag bara vill ge upp.

Trots att jag nu mår bra mycket bättre än jag gjort på länge så halkar jag tillbaka och kroppen känner allt igen.

En sån dag har jag haft idag.
Allt har bara känts fel.
Alla idiotkänslor har varit i mig och ångesten har gjort sitt bästa för att slita sönder mig.
Jag har fått utbrott, jag har skrikit, jag har låtit mitt humör gått ut över personer som absolut inte ska råka ut för det.

Idag har jag känt känslorna av att vilja ge upp igen.
Ge upp allt.
Ge upp kämpandet för det jag tror på så någon annan äntligen får glädjas.
Ge upp kämpandet för att orka fortsätta stå på fötterna.
Ge upp kämpandet för att få ge mina barn det där jag inte kunnat göra ännu.
Ge upp hoppet och längtan efter frid och harmoni.

Idag har jag tänkt tanken att jag bara vill gasa och köra rätt in i en bergsvägg, detta när jag satt i bilen.
Idag har jag tänkt tanken att låta alla andra vinna.
Idag har jag tänkt tanken på att ge upp allt jag vill och allt jag längtar efter.

Jag har velat skrika rakt ut, vilket jag också har gjort.
Jag har velat slå på saker, vilket jag gjort i ren frustration, dock på döda ting tro inget annat.

Idag vill jag gråta och jag har gråtit, dock inte så någon annan har sett.

Idag vill jag inte mer!

Idag vill jag ge upp!