Tänk så fel man kan tänka...

 
Tänk vad en rubrik kan läsas fel.

Jag läste Ru*'s rubrik och en tanke dök upp direkt.
"Tänk vad skönt det måste vara att sakna sig själv."

När jag sen läste inlägget så insåg jag hur fel jag hade tänkt ang rubriken men det fick mig ändå att tänka till.

Jag tänkte tillbaka på min första tanke och nu ska jag förklara hur jag fick den tanken.
Jag har nog aldrig i hela mitt liv vetat vem jag är.
Jag har aldrig sett mig själv som en enskild person, ett jag.
Jag vet inte vem jag är.

Jag vet vad jag tycker och tänker.
Jag vet vad jag inte tycker om och vad jag älskar.
Jag känner mina känslor.

Men...

Jag ser på mig själv utifrån.
Jag känner mig alltid, nästan, vilsen var jag än är.
Det är sällan jag känner mig hel och det är sällan jag känner att jag är någon.

Jag saknar att vara ett jag....jag saknar ett mig och den jag är vem det än är.