Härligt med en vit vinter för en gångs skull. Det har kommit rätt ordentligt med snö och det är rätt så kallt så snön har legat kvar. Häromdagen på min tur till Karlstad så verkar det ha snöat otroliga mängder lokalt i Öxnered. Man fick bokstavligen ploga sig fram. Det märktes inte minst när jag kom till plattformen i Öxnered, snön låg nästan ända upp till kanten.
Samtidigt som jag närmade mig plattformen kom ett mötande loktåg från andra hållet som höll på att angöra plattform och som då fullkomligt kastade upp snön som en kaskad på plattformen med plogen. Jag förstod att jag gjorde likadant, för när jag närmade mig så flyttade folk in sig ordentligt, nästan kastade sig undan i panik. Då satt jag och skrattade lite för mig själv, lite elakt kanske, men det var faktiskt lite lustigt.
Sen var det slut med det lustiga, när vi skulle åka blev det aldrig grönt, tkl kunde inte få växeln i kontroll. Jättekul, då får man gå ut och skotta och sopa växel i meterhög snö, tänkte jag. Men tkl föreslog att vi skulle backa tåget och sen köra över på det andra spåret genom fungerande växlar istället, ett utmärkt förslag tyckte jag.
Jag hade en 59:a med mig som tågvärd, alltså en tågvärd med växlingskompetens, en signalkunnig person som kunde agera signalgivare. Om jag inte haft det hade det inte spelat nån roll, man får backa utan signalgivare om vissa villkor är uppfyllda, t.ex. att man inte passerar nån vägövergång eller så, men det är ju inte optimalt att göra det.
När vi hade backat och skulle köra framåt igen så började en växel som inte krånglat på hela dan att krångla. Okej, då blir det till att sopa lika förbannat då, tänkte jag, men växelvärmen var rätt så effektiv så jag kunde se att tungorna slöt utan att behöva lämna hytten, tur. Vidare mot Karlstad!