Ambivalent och dubbelt som vanligt

Jag ska inte ta bussen till skolan mer. Inte ta med en latte och se fram emot dagens föreläsning. Inte träffa kursare och vara student. Det är över, fem års halvtidsstudier kombinerat med heltidsjobb är över. Tomt. Men det ska bli så skönt att inte piskas av dåligt samvete över inlämningar, rapporter och gud vet vad, så jag vet nästan inte vad jag ska göra av min inre känsla av befrielse.

Lyckligtvis har jag en, två, tre restuppgifter kvar, små, men dock. Och så har jag en hel jävla uppsats att skriva och den kan jag ju dra ut på i flera år! Så där ja, nu försvann tomheten.