Överlevare

Gympa imorgonbitti..har bokat taxi extra tidigt..måste alltså gå upp extra tidigt..har så svårt att gå upp nu för tiden, svårt att gå upp men lätt att gå och lägga mej…idag höll jag och mannen på att sova oss förbi hotellfrukosten..och den slutade 11:00…fem över halv vaknade vi, fick springa ner med sovränder i våra trötta ansikten..hotellfrukost är ju det bästa men för mig var det mer ögongodis idag..fick dock i mej en liten crossiant, en halv pannkaka och havrekuddar i mjöl med skivad banan…det sista är exakt den frukost jag äter hemma…igen- samma, samma, lika, lika är bäst!!

Det är så tråkigt, det här med maten..visst kan jag äta lite men det smakar liksom inte…allt smakar samma och samma det är ogott…jag vet, att det låter girigt..jag borde vara glad och tacksam för att nåt går ner efter att ha inte kunnat äta alls..men jag är inte det, jag är bara ganska bitter…

Var det någon som såg Skavlan i fredags..? Barbara Ehrenreich som skrivit boken Gilla läget, som handlar om när hon fick bröstcancer och fick rådet att vara positiv, till och med tacksam, att man bara för att man varit i cancerlandet skulle bli en bättre och mer joyfull människa…Barbara sa att hon bara blivit elakare..och Skavlan försökte liksom sätta dit henne med kommentarer som; men lite positiv är du väl ändå..hon var med på Babel också, samma kommentarer där, typ men tänkte du att du skulle dö?…de fattar inte, jag förstår henne exakt…att inte vara tacksam, hurtig och positiv är inte samma sak som att ge upp…..att vara beslutsam är en sak, att vara tacksam en helt annan….ingen människa som får en dödlig sjukdom är tacksam för det, sånt är bara efterkonstruktioner…det kan jag sätta min högra stortå på…jag vet inte, livskriser i sig är ju ofta personligt utvecklande..och att få en sjukdom som är så förknippad med död, lidande och smärta innebär ju alltid en kris, så visst förändras man i sina grundvalar..men jag säger som jag sagt förut, jag skulle hellre vara utan den här erfarenheten..och det skulle mina barn också……och jag är säker på att alla dem jag träffat med cancer under den här resan skulle säga samma sak…..bli så glad att nån skriver en bok om det…den ska jag ha…

Igår sa min man att han tyckte att jag såg så vacker och mogen ut….och jag känner mig vacker också, på ett alldeles nytt sätt….trots min missbildade hals och kortsnaggade hår…jag känner mig stolt och vacker – överlevare-vacker…beslutsam men inte tacksam…

www,madashell.se