Senast Skrivet

Slumpa en blogg
sidobild

Anna Anka - med en sådan förebild behöver vi svenska kvinnor inga ovänner

Eftersom jag fortfarande befinner mig i chocktillstånd efter att ha sett Svenska Hollywoodfruar och framför allt då Anna Ankas Bjuvskånska människoförakt var jag ju tvungen att läsa hennes debattartikel på Newsmill idag.

Det var som väntat en läsupplevelse i bak- och framvända världen. Hennes andemening verkar vara att genom att bryta jantelagen går man också femtio, sextio år tillbaka i tiden. Och det är alltså något bra, enligt henne.

-Kvinnor ska inte plugga vidare på eftergymnasiala utbildningar - de ska hitta en kändis att gifta sig med.

-Kvinnan ska behaga sin kände man och ställa upp på allt han kräver av henne.

-Män som bryr sig om sina barn är osexiga och patetiska.

-Det är kvinnans jobb att se till att mannen inte är otrogen - är han det har hon misslyckats.

-En gammal man är positivt.

-Man ska anställa papperslösa flyktingar som trädgårdsmästare men de får ta att man skäller ut dem efter noter.

Med andra ord: Anna Anka menar att om man bryter mot jantelagen så är det samma sak som att ta ett jobb som eskortflicka till en gubbe i ens farfars ålder.

Och jag som trodde att ett avståndstagande från jantelagen kunde få folk att skaffa sig en utbildning, tro på sig själva och jobba med sitt drömjobb exempelvis. Jag är grundlurad!

85 kommentarer
Sverige i mitt hjärta
16 september 2009, kl 11:23
Anna Anka är bara en bortskämd och rik hemmafru som försvarar sig med "näbbar" och klor på ett tragisktkomiskt sätt.. I grund och botten är hon säkert en väldigt ensam och olycklig....anka! :)
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 11:26
Ja, hela grejen är bara sorglig!
jocke
16 september 2009, kl 11:26
"car crash enterainment" när den är som bäst.
Intressant hur hon generaliserar amerikaner. Tror inte många av dem skulle hålla med henne.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 11:44
Nej, eller hur! Hon pratar ju om sig själv men gör en smidig generalisering som att hela USA resonerar som hon. Helt sjukt!
Herr o Fru Svensson
16 september 2009, kl 11:45
Hennes inlägg på newsmill visar ju bara på att Bjuvsingarna är extremt dåligt utbildade. Antar att hon tillhör den stora skaran Bjuvsingar som inte löst vidare efter grundskolan. Snacka om att forftarande vara på fjortisnivå i sitt sätt att tänka.

Men det är klart med en ort som har ett arrangemang som MIss Ärta kanske inte har så höga krav.

Allt text om man har mer tid med familjen i USA...att man har folk som gör saker åt en. Är ganska så övertygad om att trädgårdskillarna inte har så mycket fritid.

Man blev rädd helt enkelt.

//Herr S
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 12:15
Nu ska vi inte anklaga Bjuvsingarna att vara så puckade som Annna Anka - för det är omöjligt! She's one of a kind, liksom.

Och ja - man blev verkligen rädd!
Mia
16 september 2009, kl 12:16
Man är ju grymt glad att hon inte bor i Sverige längre iallfall. Vilket riktigt dumpucko en skam för det kvinnliga släktet. Hon borde dra i sig en burk valium o tagga ner.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 12:20
Ja, ungefär så.
Islandsmamman
16 september 2009, kl 12:25
Om hon inte hade varit dödligt allvarlig och trott på det hon skrev hade det varit det absolut roligaste jag läst på länge.

En sketsch värdig Monty Python!!

"Här håller inte mammorna på och tjatar på sina döttrar om utbildning och om att gå till college, utan om att hitta en idrottskille eller en kändis! Är det inte underbart?" Och hon har en DOTTER - lilla tjejen blir väl uppfostrad att tro att alla kvinnor i grunden är horor och klädgalgar och att kvinnlig ambition bör gälla att få som bäst betalt per avsugning - d.v.s. en RIK man?

*kräks*
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 12:42
Ja, det är fullständigt vidrigt/humoristiskt!
Nea.
16 september 2009, kl 12:30
stackars hennes dotter.
man får hoppas att barnflickan har ett rejält inflytande över flickan.
och kan rädda det som räddas kan...
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 12:43
Ja, verkligen!
Herr o Fru Svensson
16 september 2009, kl 12:32
Nä vi skall inte anklaga alla Bjuvsingar för att vara så korkade, är inte riktigt sjysst. Men är bara så komiskt att hon kommer från Bjuv,,,kommunen med minst antal invånare som läst vidare efter grundskolan, ännu mer komiskt då det i allra högsta grad gäller Ankas generation.

//Herr S
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 12:43
Och Anka är the poster girl :)
Herr o Fru Svensson
16 september 2009, kl 12:55
Precis, bygdens stolthet ute i världen....något för kommunpamparna att vara stolta över.

Är sjukt nyfiken på om hon varit Miss Ärta eller ej....borde ju kunna tjäna pengar på en bild från den tiden, nu i Anka hysterins tider.

//Herr S
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 13:08
Det är nog inte omöjligt att hon var Miss Ärta en gång i tiden. Kanske ska gå igenom HD:s mikrofilmsarkiv och leta....
detdu
16 september 2009, kl 13:41
socialkonstruktion skapat av tv-bolag.
det är detta ni går igång på.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 13:44
Alltså - det är ju superroligt så svar ja!
Herr o Fru Svensson
16 september 2009, kl 13:48
Efter att ha sökt lite på Anna Åberg så inser jag att hon har blivit väldigt bitter på några få år. Läste en artikel skriven 2008 där hon verkade glad och positiv på ett helt annat sätt, numera upplevs hon ju bara som en bitter kärring.

Nä ingen Miss Ärta tidigare dock så Swedish bikini team i Dum dummare...tjejen som säger Hej Allihopa och hej då.

//Herr S
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 13:55
Ja, Swedish bikini team visste jag. Kom dock ihåg att det var 2008 hon blev kastad i finkan efter slagsmål med Paul Anka så hon var kanske inte så glad ändå...
Blogg-Erik
16 september 2009, kl 14:06
Bara att hon heter Anna Anka säger egentligen allting
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 16:59
Namn kan man inte rå för men det är ju onekligen en extra krydda i humorn.
detdu
16 september 2009, kl 14:07
som hon då säger med all rätt.
"jag skrattar hela vägen till banken"
det är ni som är lurade.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 16:29
Jag känner mig inte särskilt lurad. Jag är hellre fattig än bortgjord. Dessutom har jag bank på internet så jag skulle aldrig gå dit i vilket fall som helst.
Sara.A
16 september 2009, kl 15:42
Otroligt komiskt att höra hennes patetiska åsikter om hur hon ser på sig själv och andra. Exempelvis: "jag fattar inte att serien inte bara handlar om mig, jag är ju sååå mycket mer intressant än de andra två". Överlag så känns det inte som att IQ-kvoten kommer upp i tre-siffrigt om man säger så...

Det som jag dock tycker är allra märkligast är hennes otroliga dubbelmoral. Å ena sidan säger hon att hon vill bryta sig loss och leva sitt eget liv och svenskar överlag är så kritiska men samtidigt är hon fruktansvärt fördömande mot andra. Jag tror inte alls att män överlag vill jobba 12 timmar om dygnet så frun kan stanna hemma med barnen, vilken relation kan man som pappa väntas få om man kommer hem lagom till läggdags?

Helt ärligt så verkar hon döma alla som inte gör som hon just valt att leva sitt liv och är inte det precis det beteende som hon kritiserar?
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 15:44
Ja, hela problemet är väl att för varje ord hon skriver eller säger så motsäger det föregående ord ungefär. Då blir det svårt att ta på allvar...
Filip
16 september 2009, kl 16:19
Njae bättre argument än av typen: "hon är helt jävla korkad" borde ni kunna komma med.
Visst hennes åsikter är inte politiskt korrekta.
Även om ni inte delar hennes åsikter så är det i alla fall åsikter.
Tack och lov lever vi i ett samhälle där man får ha olika åsikter.
Då tycker jag man borde få bli bemött med argument och inte personangrepp.
Givetvis överdriver hon en del för att skapa debatt, men tänk på att var tid har sina "extrema" åsikter. För hundra år sedan var det en extrem åsikt att homosexuella skulle ha samma rättigheter som hetero. Idag i Kina är "extrema" åsikter nåt vi kallar för normalt.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 16:24
Jag tycker inte att jag har skrivit så mycket som skulle klassas in under "hon är helt jävla korkad"-argument. Och att alla får ha åsikter är väl inget nytt - annars hade hon ju såklart inte blivit publicerad på Newmill. Men skriver man så rörigt och motsägelsefullt så får man ju i demokratins namn också vara beredd på att folk tycker motsatsen och ifrågasätter. Inget konstigt i min värld i alla fall.
que
16 september 2009, kl 16:26
och alla här inne ska man ta på allvar...eller.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 16:29
Det kan jag tyvärr inte svara på.
Hjärntumör
16 september 2009, kl 16:32
"Det A säger om B säger mer om A än om B."
Klart att AA dissar svenskar. Hon måste ju, för sig själv och andra, försvara och motivera de val hon gjort i livet trots att hon säkerligen innerst inne vet att flertalet av valen varit felaktiga.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 16:43
Kanske, kanske inte. Vi vet inte hur hon tänker. Det enda jag vet är det hon har sagt på tv, i tidningar och i sitt debattinlägg. Och det var mycket konstiga saker.
himlen är trasig
16 september 2009, kl 16:34
Jag vet inte om jag hellre skulle välja någon av kvinnorna som bor på sin blogg. Egon eller bara bittert ensamma?
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 16:42
Va?
que
16 september 2009, kl 16:49
jag gillar inte när allt dras upp i schabloner.
och i "debatten","kacklet", angående "någonting".(ingenting)
angående en viss person (Anna Anka) när ni inte kan
särskjilja person och acting.
ni har ännu bevisat hur lätt det är att hamna utanför
om man tycker annurlunda.
jag vet vilket håll disskusionen brukar gå.
men va faan har vi inte kommit ifrån detta än. vad har vi
kommit fram till egentligen? stampar,stampar,stampar.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 16:55
Vänligt att du tilltalar mig med Ni men det behövs för all del inte. Jag kan såklart bara svara för mig själv. Och jag skrev bara exakt det jag tyckte när jag läste Newsmillartikeln i morse. Utan att lyssna på någon annan. Att sedan de flesta människor råkade hålla med tyder mer på sunt förnuft än något annat tycker jag.
que
16 september 2009, kl 17:09
mallan(Malin) ,collan(collin).
en politiker som svara men ändå inte.
bra att du håller med mig.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 17:10
Tack - kanske borde jag satsa på politiken. Det har inte slagit mig förut.
Johan
16 september 2009, kl 17:11
Hon kanske inte varit miss Ärta, men kolla in bara...Miss Hawaiian Tropic!!*skrattar*
http://us.macmillan.com/author/annaaberg
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 17:32
Fint värre!
khm
16 september 2009, kl 17:22
@jocke: Medhåll, de citat jag läser i Aftonbladet (har inte sett tv-programmet då jag bor i USA, får väl leta på PirateBay efter en rip) verkar inte representativa.
Men hon har vissa poänger. Jag tror att jämställdheten har gått lite väl långt i Sverige. Det är trots allt en skillnad mellan män och kvinnor. Ja, jag vet att det finns massor av undantag, men generellt är killar mer intresserade av bilar och mekaniska grejer, medan tjejer är mer intresserade av barn och omvårdnad.
Om det beror på gener (vilket jag tror på) eller miljö/samhälle kan experter få diskutera tills de blir blå i ansiktet. Men så är det.

Själv bytte jag glatt blöjor på min son efter att han fötts, matade honom, tog hand om honom medan hans mamma sov/vilade. Jag jobbade hela dagarna (ingen pappaledighet i USA), medan hon var "hemmafru" på heltid fram till han var två år gammal. Jag försörjde oss bägge på min lön. Men även då hjälpte jag till med vad jag kunde.
Samtidigt tycker jag att jag kunde förvänta mig att maten var klar när jag kom hem, eller i varje fall nästan klar och huset städat (så mycket det går med ett litet barn).

Jag gillar att laga mat och baka, faktum är att jag lagade bättre mat än min numera fd fru. Ja, vi skiljdes för sex år sedan. Och jag tror inte att det berodde på mig. Hon var kraftig när vi gifte oss, hade en operation och gick ner i vikt, blev betydligt mer attraktiv och ville ha sin frihet.
Innan vi gifte oss hade vi sex konstant, men i stort sett efter bröllopsnatten så blev hon ointresserad av sex. Jag tror att hon var nöjd med att ha "fångat en man".

Jag ser det/hör om det ofta; tjejer gifter sig och slutar att bry sig om sitt utseende, lägger på kilo efter kilo medan de sitter hemma och inte gör något. De har ju sitt på det torra, speciellt om de lyckat bli gravida.
Vet inte hur utbrett det är i Sverige, men det är inte alls ovanligt här i USA, vad än Anna Anka påstår.

Samtidigt är det kanske nåt för tjejer (både i Sverige och USA) att tänka på. Din man/kille har fallit för/blivit intresserad av dig med ett visst utseende och personlighet. Se till att behålla det utseendet.
Se det som att du går in i en butik och köper en vara. Du vill inte upptäcka när du kommer hem, eller ett par veckor/månader senare att varan du köpt förändrats eller inte fungerar som annonserat, eller hur?
Visst, attraktion är inte bara utseende, men det är en viktig del.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 17:36
Och hur ställer du dig iså fall till alla de män som gifter sig och sedan går upp i vikt, bara spelar golf eller kollar på tv och inte lyfter ett finger för att arrangera sociala tillställningar till exempel?

Min poäng är givetvis att är man trygg i sitt förhållande oavsett om man är gift eller inte (för det spelar väl ingen som helst roll) så älskar man väl varandra oavsett hur man ser ut. Annars borde man ju verkligen söka hjälp - om man enbart gifter sig med någon för deras utseende skull.

Vi är väl tänkande, intelligenta varelser liksom?
Maria
16 september 2009, kl 17:31
Självklart så är hon inte lycklig, men hon är en mycket stolt kvinna som hellre dör än erkänner det. Glitter och glamour är alltid kul och lyxigt men att leva i vardagen som hon har för att få det...

Hur kul är det att suga kuken på en karl som är så gammal och skruttig. Hon är säkert jätte ensam, hänga efter honom. Var är väninnorna som är en viktig del av livet...

Det är klart att det är kul att hålla sig så fräsch och ha tid att göra det. Men hälften räcker och med en hälften så gammal man.
Anneli S
16 september 2009, kl 17:33
Det verkar ju som om hon betraktar sig själv som köpekött om man går efter detta citat:

" Kan någon förklara vad det är för skillnad mellan mig och Ashton Kutcher? Om du går in i en hundaffär, köper du då en gammal hund eller en söt valp?"

Skulle alltså Demi Moore ha köpt Ashton Kutcher? Har Paul Anka köpt henne? Vilken fattig tillvaro är inte det trots all materiell rikedom.

Om hon själv var den som satt på pengarna, skulle hon då ha köpt Paul Anka istället för en "söt valp"?

För övrigt undrar jag om hon verkligen kan vara så ung som 38.
Jag är 38 och ser sjukt mycket yngre ut trots att hon förmodligen går till botoxsalongen som andra går till Ica.
Kanske är för att jag skär bort brosket när jag äter middag. :)
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 17:38
Ja, det är en intressant frågeställning det där med att "köpa en hund". För precis som du skriver - om hon hade varit mångmiljonär med en lysande karriär - hade hon då valt honom? Kanske hade hon det - det har jag ingen aning om - men det låter inte som det på hennes resonemang.
Anneli S
16 september 2009, kl 17:40
Vidare är det ju märkligt att hon hävdar att hon varit Fröken Sverige när hon i verkliga världen kom tvåa. http://us.macmillan.com/author/annaaberg

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article2947100.ab?
Maria
16 september 2009, kl 17:47
En del verkar besatta av detta, de återkommer varannat inlägg... Jag tror att Anna Anka gillar detta med serien. Detta är liksom hennes karriär. Självklart så är det mycket show i vad hon gör och säger... Dessutom gör hon bra reklam för sig bland andra rika karlar som tycker om kvinnor som vet hur män vill ha det...

Men att bli så upprörd att ägna hela sin tid att komentera henne.. det är inte heller riktigt normalt. Alla har sitt liv, gör sina val... Alla är sin egen lyckas smed.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 17:50
Hur menar du nu? Att det är fel att kommentera något man tycker är uppåt väggarna? Och vem ägnar hela sin tid att göra det?
(och om jag inte missförstår det hela så kommenterade du precis också...)
Filip
16 september 2009, kl 17:50
Till khm

Kan hålla med även om det är dumt att jämföra en kvinna med en köpt vara.
Men visst, ofta hör man: Varför ska en kvinna göra sig till och spela teater för sin man?...bla bla bla
Men när en kvinna ser ut och beter sig på ett visst sätt innan exempelvis giftemål och på ett annat sätt när hon har sitt på det torra,
är inte det att spela teater? Det kallar jag att vara falsk, att lura någon att man är eller ser ut på ett visst sätt, när det senare inte stämmer.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 17:59
Men om det nu finns några sådana vansinniga kvinnor (har aldrig hört talas om sådana annat än i film eller bland kommentarer på bloggar) så undrar jag ju såklart hur en man kan vara tillsammans med någon och inte se att allt är fejk. Det är liksom obegripligt. Jag tror för övrigt att det är ovanligt med kvinnor som springer runt som Barbie och fejar hus och hem, lagar mat och tvättar och är en intellektuell samtalspartner och sedan - dagen efter bröllopet börjar äta nio pizzor om dagen och aldrig lyfta ett finger mer i hela sitt liv plus säga att alla de intressanta diskussioner som fördes innan bröllopet var fejk och egentligen är hon inte det minsta smart eller rolig eller intressant.
I så fall borde man misstänka eventuell personlighetsklyvning.
Noers Gina
16 september 2009, kl 19:00
Jag tycker man ser på henne att hon är riktigt evil.
Känner bara stort obehag över hela hennes person. Och ja, stackars barn...
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 19:00
Det hon skriver och säger är inte så vänligt i alla fall.
Sanna
16 september 2009, kl 19:37
Anna lever i en bubbla. Hon verkar inte känna till mer än sin "egen värld".
Hon framstår dessutom som om hon lever genom sin man som ett bihang. När man kan köpa hjälp är det klart att hon eller maken inte behöver "byta några blöjor". Hade hon visat lite respekt för människor runt omkring sig hade jag inte reagerat på samma sätt.

Sanna
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 19:39
Saken är ju den att hon visst vet hur det är att leva ett annat liv. Hon kommer från Bjuv och har bott i Sverige i större delen av sitt liv. Nu har hon bara anpassat sig till sitt nya liv.

Och jag håller med - det är så trist att vara så oerhört otrevlig mot människor!
Andreas Nilsson
16 september 2009, kl 19:49
hon måste skämta, finns hon överhuvudtaget på riktigt? kan man bli så blåst?? nä jag tvivlar allvarligt på hennes existens, ett fall för mulder och scully!
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 19:50
Haha, a case for Mulder and Scully. *dör*
khm
16 september 2009, kl 20:56
(Hade varit smidigt om det fungerat med trådar i diskussionen)
@Malin Collin:
>Och hur ställer du dig iså fall till alla de män som gifter sig och
>sedan går upp i vikt, bara spelar golf eller kollar på tv och inte
>lyfter ett finger för att arrangera sociala tillställningar till exempel?

Jag tycker bägge parterna ska göra sitt bästa. Men om mannen står för jobbandet och pengarna så tycker jag han förtjänar att titta på TV när han kommer hem efter 10-12 timmar.
De män som tjänar tillräckligt för att kunna ha frun hemma med barnen jobbar knappast bara 08-17. Men säg att de aldrig jobbar övertid, och har en timme till och från jobbet. Då talar vi om 11 timmar de är borta från hemmet. 07-18, alltså. Borde han inte ha förtjänat att titta på tv en stund, och en golfrunda på helgen?
Men jag håller med om att bägge ska försöka hålla sig i form.

>Min poäng är givetvis att är man trygg i sitt förhållande oavsett om
>man är gift eller inte (för det spelar väl ingen som helst roll) så
>älskar man väl varandra oavsett hur man ser ut. Annars borde
>man ju verkligen söka hjälp - om man enbart gifter sig med någon
>för deras utseende skull.

Här kom argumentet jag visste skulle komma. Det är nog få som gifter sig med någon ENBART för deras utseende. Men utseende är en stor del av attraktionen. Säkert olika för olika personer, jag är säker på att du har gift dig med din man (om du nu är gift) enbart på grund av hans enastående personlighet, och att du hade fallt för honom om han varit vanställd, krympling och tandlös.
Men de flesta tittar nog delvis på utseendet. Säg att 50% är utseende och 50% personlighet. Precis som enbart utseende och ingen personlighet går bort, så är inget utseende och jättefin personlighet inget som direkt slår.
Om inte annat så märkte jag det när jag gick ut i Sverige innan jag gifte mig och flyttade till USA. jag var en typisk datornörd, lite överviktig och inte speciellt stilig. Alla som känner mig säger att jag är den typiska "good guy", respekterar tjejer, är artig, smart/intelligent, rolig och ärlig.
Men tjejer (i varje fall då på 90-talet) kanske har ändrat sig numera) kollade mest på utsidan.

>Vi är väl tänkande, intelligenta varelser liksom?
Just det. Men om vi nu säger att 50% av attraktionen är utseendet och 50% personlighet, om utseendet försvinner, då är halva attraktionen borta. Skulle du vilja köpa en bil, och efter några månader så kommer säljaren och målar om den samt byter de fina hjulen till plåtfälgar, sliter ut GPSen och stereon/radion och ersätter med en kassettbandspelare, samt byter ut de uppvärmda lädersätena du valt mot nersuttna rökinpyrda tygsäten?
Inte köper du väl bil för utseendets skull, du köper den för att du ska från punkt A till punkt B. Exakt samma argument.

Sedan en fråga till. När du går ut, och en kille kommer fram till dig, hur lång tid tar det dig att ta reda på hans personlighet? 2 minuter? 5 minuter? En timme? Tar du dig verkligen den tiden om en svettluktande fet kille i dåligt sittande kläder kommer upp till dig? Eller går du först på utseendet, och sedan på personligheten, när killen fått in foten genom att vara snygg/attraktiv.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 21:12
Helt ärligt: jag tror du missuppfattade mig. Jag är inte direkt ytlig när det kommer till kärlek. Men såklart skulle jag aldrig ragga på någon tandlös, svettstinkande kille i vansinniga kläder. Det är ju ett så överdrivet exempel liksom.

Om du verkligen är intresserad av vad JAG tycker (för jag tror det är svårt att generalisera - jag kan inte tala för andra och andra kan inte tala för mig och alla människor är olika) så faller jag för utstrålning, charm, intelligens, humor, kvicktänkthet och EFTER det utseende. Jag har verkligen ALDRIG haft ihop det med en kille BARA för att han är snygg enligt rådande ideal. En kille som uppfyller de andra kriterierna ÄR snygg i mina ögon. Men jag skulle aldrig i mitt liv ha ihop det med någon som bara tycker att jag är snygg. Så fruktansvärt osexigt möte. Men det är ju min åsikt.

Min mardröm hade varit att gifta sig med någon som efter ett tag tappade all sin humor, slutade vara påläst och insatt, förlorade sin utstrålning eller slutade diskutera roliga och intressanta saker med mig. Hur han ser ut är fullkomligt ointressant. Om han går upp 20 kilo så skulle jag liksom älska honom ändå. Det är ju inte utseendet jag valde liksom. Vi kommer ju alla att bli gamla, rynkiga, hängiga så det är ju sorgligt om man inte inser att skönhet falnar något med åren. Och jag kommer aldrig gifta mig en man som inte resonerade som jag för det skulle vara det mest ytliga och tragiska jag någonsin hört.

Men som sagt - det är ju min personliga reflektion. Andra får tycka vad de vill - du också såklart. Men generalisera inte när du bara talar för dig själv.
khm
16 september 2009, kl 21:06
@Mailin Collin (igen):

>Men om det nu finns några sådana vansinniga kvinnor (har aldrig
>hört talas om sådana annat än i film eller bland kommentarer på
>bloggar) så undrar jag ju såklart hur en man kan vara tillsammans
>med någon och inte se att allt är fejk.

Beror väl på, en del tjejer är duktiga skådespelerskor. Och precis som bra prostituerade ger torsken en känsla av att hon verkligen gillar honom och att han är jättebra i sängen (oavsett sanningen) så kan tjejer mycket väl spela teater ett tag, tills killen är nerkärad och redo för giftemål.
Ett halvår efter att min fru och jag separerade dejtade jag en tjej. Jag nämnde vid ett tillfälle för mitt ex (vi hade/har hyffsad bra kontakt) att min dåvarande flickvän gillade oralsex (vilket min fru slutade med direkt efter bröllopet). Hennes kommentar: "Det är för att ni dejtar, om ni gifter er så slutar hon. Det är bara fär att kroka mannen." Jag kan ge dig min ex-frus email om du vill få det bekräftat.

Och jag har hört samma sak om svenska tjejer. Visst, kanske finns undantag , eller till och med är en minoritet som beter sig så, men det är knappast ovanligt.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 21:14
Så du menar att om jag mailar din ex-fru och får detta bekräftat så är det en sanning? Om en person håller med dig är det allmängiltigt och kan räknas som något som alla kvinnor gör? Det låter inte klokt i mina öron.
khm
16 september 2009, kl 21:36
@Malin Collin:

>Men som sagt - det är ju min personliga reflektion. Andra får tycka
>vad de vill - du också såklart. Men generalisera inte när du bara
>talar för dig själv.

Jag gifte mig med en tjej som vägde runt 125 kilo, och hon gick upp lite till efteråt. Jag tyckte att hon var söt och attraktiv, men jag gillade den personligheten som hon hade. Så försök inte antyda att jag enbart går på utseendet. Snarare gick jag till största delen på personligheten.

Ska jag vara ärlig gifte vi oss för snabbt, vi möttes när jag var i USA på jobb, hon kom till Sverige på 3 månader, och ett år efter att vi träffats gifte vi oss. Av det året tillbringade vi runt 8-9 månader tillsammans.
Men mycket av vad hon påstod sig gilla var bara vad hon sa för att jag skulle gilla henne, och tycka att vi hade saker gemensamt. Tog ett bra tag att upptäcka. Hon "gillade inte country" (vilket inte jag gör heller), men efter att hon lämnat mig började hon dejta en redneck från Texas och plötsligt gick hon på country-barer/klubbar och lyssnade på country hela tiden. Dra dina egna slutsatser... Detta började "overnight", var knappast att han fick henne att lyssna på den musiken och hon började gilla den.

>Min mardröm hade varit att gifta sig med någon som efter ett tag
>tappade all sin humor, slutade vara påläst och insatt, förlorade
>sin utstrålning eller slutade diskutera roliga och intressanta
>saker med mig. Hur han ser ut är fullkomligt ointressant. Om han
>går upp 20 kilo så skulle jag liksom älska honom ändå.

Det är bra, jag var/är likadan. Men samtidigt ör 20 kilo ingenting. Jag känner åtminstone ett halvdussin tjejer (några på jobbet, några som jag mer är bekannt med eller till och med dejtat) som gått upp betydligt mer efter att de gift sig, och slutat bry sig om sitt utseende.

Visst får man acceptera att folk blir äldre, och förändras. Men man kan i varje fall göra sitt bästa för att se så bra ut man kan för den man älskar.
khm
16 september 2009, kl 21:38
>Så du menar att om jag mailar din ex-fru och får detta bekräftat
>så är det en sanning? Om en person håller med dig är det
>allmängiltigt och kan räknas som något som alla kvinnor gör?
>Det låter inte klokt i mina öron.

Inte alla kvinnor. Men du påstår att du bara hör om det på TV och i bloggkommentarer. Jag kan nog snabbt plocka fram åtminstone ett dussin tjejer som kan bekräfta att det i varje fall inte är så ovanligt som du tror, i varje fall inte i USA. Men jag är övertygad om att det inte är helt ovanligt i Sverige heller.
Rebecka Edgren Aldén
min blogg http://skrietfrankarnfamiljen.blogspot.com
16 september 2009, kl 21:43
Fantastiskt bra sammanfattning av fru Ankas åsikter!
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 21:57
Tack så mycket :)
Filip
16 september 2009, kl 21:44
Lugn Malin.
khm är en kille som berättar om sin erfarenhet. Bara för att du inte råkat ut för det han berättar behöver du inte låta så misstänksam.
Jag tycker synd att det finns kvinnor som beter sig så, men det är tyvärr vanligare än man tror.
Ska en tjej spela teater så får hon stå för det och fortsätta även efter att hon "fångat en man". Det är mer falsk att ändra sig efter man har sitt på det torra.
Dessutom skulle Anna Anka förmodligen ha sitt på det torra om hon skiljde sig. Så helt olycklig kan hon inte vara. Hon skulle helt enkelt kunna vägra sex och sluta spela teater tills gubben begär skillsmässa, så får hon ett fett "avgångsvederlag". Av nån anledning stannar hon hos honom...
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 21:52
Alltså, jag är helt lugn. Jag blir bara irriterad när någon som berättar en personlig historia menar att just det beteendet går att applicera på andra personer bara sådär. Jag kände bara inte igen mig alls - varken hos mig eller hos någon av personerna i hela mitt sociala nät. Kanske är det vi som är konstiga eller så var det helt enkelt bara en personlig reflektion. Men då ska man akta sig för att generalisera.

Puckade, konstiga och vansinniga människor finns det såklart gott om i hela världen - män som kvinnor. Det är ju trist om man råkar gifta sig med någon sådan men det är också trist att säga att fullt normala personer skulle uppföra sig på samma sätt.

Men den stora poängen är givetvis att det är som mest trist när kvinnor framställs som någon slags handelsvara som en ny bil som inte lever upp till förväntningarna efter köp/bröllop. Sådana resonemang blir jag bara så trött på.
khm
16 september 2009, kl 22:01
@filip:
Helt rätt, det är nog vanligare än vad folk tror. Själv hoppas jag hitta en trevlig tjej med schysst personlighet, hyffsat utseende (behöver inte vara Barbie/modell-nivå) och kompatibel på olika nivåer.
Men det är inte lätt. Precis som när folk söker jobb så skönmålar folk sig själva när man först träffas. Man kanske verkligen vill att den andra ska gilla en, och man skarvar lite, spelar lite teater, etc.

@Malin: Det är möjligt att min fd fru hade personlighetförändringar. Hon blev senare diagnosticerad som bi-polar, fast det ändrades sedan till enbart deprimerad. Hon gick till psykolog ett tag när vi var gifta, men "blev trött på att prata om min uppväxt hela tiden". Hon hävdade (vilket kan vara sant, men de flesta i familjen är tveksam till sanningshalten) att hon blev sexuellt utnyttjad av sin styvbror som ung (8-13 år gammal, han var ett år yngre).
Så nog hade hon problem, vilket jag försökte vara förstående för.

Jag skulle aldrig skriva en kommentar i stil med "jag har aldrig träffat någon som verkligen blivit sexuellt utnyttjad, bara hört om det i filmer och i blogkommentarer, så det händer nog inte på riktigt." Det vore en väldigt osmaklig kommentar. Men bara för att du inte har erfarenhet av falska tjejer eller killar så betyder det inte att de är ovanligt eller osant.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 22:57
Jag menar bara att det kanske inte är ett strukturellt problem. Men som sagt - jag har inte upplevt det själv eller läst någon forskning på ämnet. Det har jag däremot gjort i mängder av det exempel du nämnde. Alltså: jag förstår inte hur jag ska kommentera ditt privatliv i kommentarerna till det här blogginlägget. Jag är varken terapeut eller präst. Skriv såklart vad du vill så länge det inte bryter på lagen - inga problem, jag plockar aldrig bort kommentarer - men jag vet inte vad min roll i det här är. Vet inte riktigt vad jag ska säga, tyvärr.

Och min sista synpunkt: att gifta sig med någon är INTE samma sak som att skaffa ett jobb. Om man tror det är jag rädd att det blir svårt att inte bli besviken. Människor är föränderliga, spontana och svåra att förstå sig på ibland. Men om man verkligen älskar en person så brukar saker lösa sig på något sätt genom samtal, tillit och respekt. Om man missförstått vad kärlek är så blir det kanske svårare (och här inkluderar jag teaterspelande och utseendefixering och allt det där ytliga som att leta upp en karl med pengar eller en ung tjej som mest är snygg)
khm
16 september 2009, kl 22:04
>Men den stora poängen är givetvis att det är som mest trist när
>kvinnor framställs som någon slags handelsvara som en ny bil
>som inte lever upp till förväntningarna efter köp/bröllop. Sådana
>resonemang blir jag bara så trött på.

Ser man inte sådant konstant i svenska veckotidningar/tjejtidningar eller kvinno/feminsitinriktade bloggar? Om män som bara kommer hem och lägger sig på soffan för att titta på sporten och dricka öl.... "Snyft, det är ju inte honom jag gift mig med, han var så stilig förut, nu är han fet och inte romantisk längre! Boo-hoo!"
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 22:50
Var har du läst det? Jag känner inte igen det. Jag vet inte om vi lever i parallelluniversum men det är faktiskt den enda förklaringen jag kan ge. Har aldrig läst en feministisk skrift som tar upp något sådant. Och då har jag ändå skrivit en feministisk magisteruppsats på universitetet så jag borde ju vara insatt kan man tycka.
paz
16 september 2009, kl 22:07
en liten replik till khm.
det var en man som disskuterade ekonomi med mig.
och han sa i 148 verser att det va bra att va rik.
sen frågade han efter många sekler.
Vad gör en man rik?
Han har mycket pengar. (Hemingway)
khm
16 september 2009, kl 22:19
@Mailin:

OK, flame-bait: :-)

>Men den stora poängen är givetvis att det är som mest trist när
>kvinnor framställs som någon slags handelsvara som en ny bil
>som inte lever upp till förväntningarna efter köp/bröllop. Sådana
>resonemang blir jag bara så trött på.

Men så länge mannen är den som tjänar mer pengar (eller alla pengar i en del fall) så är det defacto ett "köp" av kvinnan. Han betalar henne (genom husrum, mat, kanske fickpengar eller i varje fall tillgång till bankkonto, semesterresor, tillgång till bil eller egen bil, blomor, choklad, etc) för privilegiet att ha en snygg/trevlig fru, någon att prata med, att komma hem till, och någon som sköter markservicen hemma.

Ta en hemmafru i Sverige. Räkna ut vad det skulle kosta henne att leva med den standard hon har om hon betalade själv. Säg att hon lever i en 4-rummare, kör en BMW X3, får presenter för X tusen per år, åker på semester en gång per år, etc. Räkna på en 2-rummare i samma område, lägg ihop de övriga summorna, och där är summan vad mannen spenderar på henne.
Sedan räknar man ut vad det skulle kosta mannen att hyra en städerska, få mat lagad (restaurant eller hemkörda färdiga måltider), och den övriga service hustrun ger.
Skillnaden mellan de två summorna är fruns "lön".
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
16 september 2009, kl 22:49
Jag känner ingen hemmafru och kan därför inte relatera till det. Det verkar mycket konstigt att inte ha ett eget liv utan leva på någon annans lön. Du får diskutera det med någon annan.
khm
16 september 2009, kl 22:31
@paz:
Skulle det vara ett citat av Ernest Hemingway?
I så fall kanske du kan ange från vilket verk det skulle vara.
Hittar inge referenser till det citatet.

Här är ett annat bra citat:
"När man ser vilka män en del flickor gifter sig med förstår man hur mycket de måste hata förvärvsarbete."
Sagt av Helen Rowland (Googla om du inte känner till henne)
khm
16 september 2009, kl 22:39
@paz:
Dessutom är jag inte direkt rik. Jag tjänar motsvarande 42,000 kr efter skatt per månad (52,000 före skatt). Och jag betalar 9,000 per månad till min ex-fru för vår son. Det är alltså bara underhåll till honom, inte underhåll till frun. Frun får (i Texas) underhåll först efter 10 års giftemål.
Självständighet på lika villkor.
min blogg malin Collin
17 september 2009, kl 00:02
Vi svenskar kan skilja oss från våra respektive när vi vill.
Varför stannar män/kvinnor kvar fastän de tjänar mycket mer
än den andre partnen? Jo, det kan ju -bli nu inte förskräckta - vara så,
att man älskar varandra och vara i varandras närhet.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
17 september 2009, kl 00:03
Det är ju självklart. Men det var inte det som debattartikeln handlade om.
paz
17 september 2009, kl 00:16
malin collin har sovit utan tak.
hon har aldrig varit utan en karl.
hon är en hyttegumma . en brud som aldrig har
varit själv.. Hon är en feeeeegis hon kan
icke sova i stugan själv.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
17 september 2009, kl 09:59
Exakt. Precis så är det.
Minkha
17 september 2009, kl 01:43
Mja.. Vad man värdesätter hos sin partner är väl ganska individuellt skulle jag gissa. För vem intresserar du dig för och blir attraherad utav? Hur väljer man att kompromissa och på vilket sätt? För mig är det ganska självklart att man måste kompromissa för att kunna överleva som ett par, men det sker på lika vilkor.. I Annas fall verkar det som om att hon fått betala ett mycket högre pris än vad hon igentligen hade förväntat sig, men har man en väldigt stolt personlighet drar man sig in i det längsta innan man erkänner för sig själv att "ja, det här var ju inte så lyckat".

Trots min unga ålder har jag goda erfarenheter utav just stolthet när det kommer att försvara ett förhållande som är upp åt väggarna helt sjukligt fel och rubbat. Och priset jag personligen fick betala för min naiva och stolta inställning blev fruktansvärt högt, samtidigt dock är jag tacksam för just den erfarenheten nu i efterhand.
Jag har ju facit i handen liksom.
Att sälja sig själv till någon annan, ställa upp jämt och på allting, tacka och ta emot all skit, stå ut med att bli isolerad och 100% fokusera på mannen tills vännerna tröttnat och gett sig av då man aldrig träffar dom.
Vilken jävla idiot jag var rent ut sagt, fast jag kan ju skylla på min unga ålder och att jag inte viste bättre samt hade frånvarande föräldrar.

Men en dag blir man liksom bara så jävla förbannad, man inser hur otroligt korkad man var när man försvarade ett sjukt förhållande bara för att man inte ville inse att man valt fel. Man inser att man har förlorat den man en gång var, man inser att det behöver inte vara på det här sättet.

Utseende har sina baksidor, är man vacker och intressant drar man tyvärr till sig en massa underliga människor som är precis lika vackra och intressanta som en själv... På ytan... När man är ung så är det bara så kul när en snygg kille med trevlig bil och bra jobb fattar tycke för en, liksom något att skryta med inför väninnorna. Pengarna förblindar en på något sätt, man inser inte att man är precis lika ytlig och korkad som dom människorna man säger sig förakta.

Tur nog var jag smart och insåg hur puckad jag varit som värderat så som jag gjort. Tur att jag alltid varit en helnörd trots mitt yttre, det var ironiskt nog ett Online spel som öppnade ögonen på mig. Där ser ingen hur du ser ut och du värderas enbart på din personlighet i andras ögon, finns ju givetvis idioter i sådanna communities också men idioter existerar överallt.

Det var ju också genom det spelet jag träffade han som är helt rätt för mig. Hans personlighet charmade mig och förförde mig och jag föll pladask, utan att ens veta hur killen såg ut..
När jag väl fick se honom får jag ärligt säga att jag blev smått förfärad, min sambo ser inte bra ut för fem öre enligt moderna värderingar.. Det var så jag tänkte då, och som han själv säger "jag fattar inte hur jag kan få en tjej som du, vi spelar inte alls i samma liga över huvudtaget" och nej utsendeemässigt gör vi kanske inte det.. Men själsligt är han fan ta mig en soulmate.
Vad gjorde det att han var tjock? Vad gjorde det att han hadde finnar? Vad gjorde det att han inte hade ett välbetalt jobb? Vad gjorde det om mina väninnor fnissade bakom min rygg och förfärades över hur jag ens ville ha en sån som såg ut som honom?

Inte ett jäkla skit.. Jag föll för hans personlighet och den han så ärligt är, folk dömer honom som ful när dom ser honom men jag ser bara en otroligt vacker kännslosam och attraktiv ung kille. Han är snygg för mig även om ingen annan tycks se just den snyggheten jag ser i honom.

Med honom kan jag vara den jag är utan uppmålade fasader och skådespeleri, med honom känner jag mig älskad och trygg. Vi respekterar varandra och kämpar genom alla nergångar tillsammans som ett starkt team som bara växer och blir starkare för varje motgång vi tar oss igenom.

Vill man hitta kärleken i sitt liv, den som håller genom allt då ska man se bortom husfasaden och titta innuti innan man dömer.
För han här, min sambo han är värd att slåss för med näbbar och klor.. Han är äkta och den jag kommer att hålla fast vid för resten utav mitt liv, perfect match trots att vi är som natt och dag. 4:a år firas den 2:e oktober, och jag älskar honom mer nu än någonsin förr.

Tycker ärligen synd om Anna, att hon inte vågar inse att livet blir vad man gör det till och att när man slutar döma människor öppnas en helt ny värld.
Malin Collin, reporter Nöjesbladet
17 september 2009, kl 09:59
Nu vet vi ju inte hur Anna Anka egentligen mår - det vet bara hon. Men det är en intressant historia som du berättar! En viktig insikt hos sig själv leder till att man är bättre rustad att finna en vettig partner.
Freddie
17 september 2009, kl 04:23
I didn't watch the new show on tv, thank god, seems like a waste of time. I did read some of the stuff and saw some of the tv clipps of what Mrs, Anka said. To sum it up, I beleive as an actress as she claims to be she did a pretty good job in the movie dumb&dumber, she fit right in. I wonder if she has made any other movies............or maybe she maid enough money from it, oh sorry, I forgot she married someone with the stack.
Freddie
17 september 2009, kl 04:34
I think she fit right in with the title of dumb&dumber and I do know how to spell made, in the sentance "maid enough money". She married sommeone stacked with money and became a maid.
Snake
13 februari 2010, kl 23:51
En tanke jag precis fick.
Anna Anka sa ju i serien mer eller mindre att bara naturligt blonda tjejer är snygga. Såg nyss dum och dummare och i slutet dyker en brunhårig Anna Åberg senare Anka upp ^^
Hycklerierna fortsätter även efter hollywoodfruarna :D

/The snake that bites
Snake
13 februari 2010, kl 23:51
En tanke jag precis fick.
Anna Anka sa ju i serien mer eller mindre att bara naturligt blonda tjejer är snygga. Såg nyss dum och dummare och i slutet dyker en brunhårig Anna Åberg senare Anka upp ^^
Hycklerierna fortsätter även efter hollywoodfruarna :D

/The snake that bites
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan

Malin Collin är journalist, bor i Stockholm och jobbar på Aftonbladet som nöjesreporter. Hon hyser ett stort intresse för populärkultur, linguine, musik gjord före 1995, popstjärnor i skinnjacka, storstäder, pocketböcker, internet och svarta kläder. Kontakta gärna: malin.collin@aftonbladet.se

Bloggportalen
Bloggtoppen

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Close