Ont det gör ont...

Jag var hos tandläkaren.

En ny, liten men finurlig man.

Tandsköterskan var lång och glad, väldigt glad.

De visad in mig i ett litet rum där det stod en rymdmaskin.

Hon visade hur man skulle hålla och bita sen startade hon maskinen.

Den snurrade och höll på.

Efteråt fick jag se en bild av mitt kranium.

Haha så där kommer jag se ut när jag är död tänkte jag.

Rätt snygg för en döskalle.

One up when I'm gone liksom...

De visade in mig i det vanliga tandläkarrummet igen och där kom chocken.

"Din tand, den är inte mycket att jobba med, jag tycker att vi drar ut den" sa tandläkaren.

"Vaddå nu?" stammade jag med uppspärrade, nej, skräckslagna ögon.

"Ja det är väl lika bra" sa han och jag vågade inte säga emot.

"Jag vill ha massor av bedövning" sa jag och lade mig snällt på rygg för att möta skräcken.

Pang så satt en spruta i gommen.

"Aj...aj som fan, det där var inte snällt"

Efter lite knak och brak och händerna på magen, andas djupt och finn ditt inre lugn så klappade de mig på axeln och sa att det hela var ute, att jag var duktig och kunde åka hem och känna mig stolt över mig själv.

Jag hade klarat det!

Prisade min nyfunna bästaste tandläkare med 1800 spänn och åkte hem med blodsmaken flödandes i munnen.

Nu ligger jag här i soffan med en skål het soppa och tycker synd om mig själv.

Jag är något stolt över att jag tagit tag i min tandläkarskräck men ack så snyftandes över min onda käft.

Ett stort hål rakt upp i hjärnan finns där inne....

Fan så ont det gör och isch vad blod smakar illa.

På fredag är det nyår...

...mitt enda fokus!