Brev till Jessica i Änglarnas stad

Jessica, det är tungt nu. Jag har återupplevt din sista vecka i livet igen, den påminner dag för dag hur det var. Igår för 3 år sedan var sista gången jag fick vara själv med dig. Idag för 3 år sedan var sista gången jag såg dig. Jag jobbade på dagen men Micke var hemma med dig då vi inte ville lämna dig själv eftersom du varit så ledsen. Denna dag tog Micke med dig på en biltur, ni åkte till grannkommunen och åt mat ute, sen åkte ni vidare till nästa kommun och köpte glass. Du var tyst i bilen men när han satte på musik, lättare äldre rock så sa du att det var musik man blev glad av.

På kvällen skulle pojkvännen komma och sova kvar, ni skulle ut och åka med Jimmy och ner på det nya ungsdomshuset. Mina vana trogen var jag uppe tills ni kom hem, du såg trött och sliten ut, aldrig kunde jag ana att detta var det sista jag skulle se av dig. Du berättade om vilka ni träffat på sen började du göra Nudlar till dig och pojkvännen. Som vanligt så var ni kärleksfulla mot varann, kramades och pussades. Jag gick och lade mig för att sova, tänk om jag bara vetat då att dina avskedsbrev låg i lådan på ditt rum, när hade du tänkt skriva färdigt vårat? pojkvännens var ju redan klart och undertecknat? Visste du att det var din sista kväll här hemma?

Jag ångrar så mycket att vi åkte iväg den där dagen, den som skulle komma i morgon för 3 år sedan. Tänk om jag ändå varit hemma, hade jag kunnat hindra dig då? Jag skulle ju bara vara borta några timmar, sen skulle vi ju ha myskväll med film och godis, hur har läget sett ut om jag stannat hemma den dagen. Men jag tror nog att du hade gjort så ändå, för du lyckades ju lura storebror och pojkvännen då du gick iväg.

Hur kunde det bli så här Jessica? Vad var det som gick fel för dig? Började allt även innan tankarna på maten kom med i bilden? Hur länge planerade du att ta ditt liv? Jag har så många frågor Jessica, frågor som aldrig kommer få svar förrän jag kommer komma till dig. Jag vill till dig men jag måste stanna kvar här med dina bröder, tycker du det är att jag sviker dig då? Jag är rädd att du tycker jag väljer de andra framför dig, men jag kan inte välja bort det liv jag har Jessica, du förstår väl att jag älskar dig ändå, det var ju faktiskt du som bytte väg först, var det ett test av dig för att se om jag skulle följa dig, tror du att jag älskar dig mindre för att jag inte följt med? Åh dessa tankar och grubblerier, vad jag avskyr dem.

Det är många som kommer tända ljus till minne av dig hjärtat, på facebook är det över 400 personer som kommer tända ljus i sina hem för dig, de har loggat in på ditt evenemang där och spridit vidare till sina vänner. Du har berört Jessica och förresten hur skulle människor kunna låta bli att beröras av dig.

Det har gått 3 år sedan jag såg dig, i morgon för 3 år sedan är sista gången jag hör din röst, jag vet inte hur jag klarat mig igenom dessa år, antar att det är du som sänder styrkan till mig, du och änglaföräldrarna till dina änglavänner. Hälsa dem från mig och från deras föräldrar, jag vet att jag får säga så för dem, för de är lika desperata som jag. Det har tillkommit så många änglar efter dig, både stora och små, kan inte ni se till att inga fler kommer för vi är tillräckligt många som lever i saknad här nere.

Jag älskar dig så kopiöst mycket, igår, idag och i morgon, för alltid är du min älskade dotter. Kram/mamma