Sviter efter något...

Jag har fått en konstig åkomma, en sådan som inte riktigt existerar i andras ögon, endast ett fåtal av mina vänner kan ana denna åkomma ett stort antal av mina nätvänner lider av samma åkomma. Det är en åkomma som det säkert inte finns något riktigt namn på, något som många tror man inbillar sig eller att man inte bryr sig tillräckligt.

Kan börja med att säga att innan jag fick denna åkomma var jag precis som alla andra, som vem som helst. Många järn i elden, ork till det mesta, fanns inget som kunde få mig att tro att jag skulle bli annorlunda, man kan säga att jag fått en personlighetsklyvning och jag vet från exakt vilken stund denna åkomma kom till mig.

Jag kan inte klara mig utan min almanacka, den är räddningen många gånger. Där finns uppskrivet allt jag behöver veta, vad som är inbokat, alla måsten jag har, alla telefonnummer jag behöver. Nä jag är inte speciellt glömskt och jag lider inte av demens. Någon som har ett bra namn på denna åkomma.

Jag har svårt att koncentrera mig längre stunder, jag har svårt att lyssna på hela samtal och mina tankar skenar lätt iväg, oftast har jag inte hört hela meningar. Det är många gånger jag och tex min man pratar med mig, jag lyssnar för så gör man ju. Efter ett tag så kommer jag på mig själv med att jag har inte hört allt, jag ser bara en mun som rör sig och några enstaka ljud som kommer ut. Jag kan ju inte säga va hela tiden utan låtsas att jag är med hela tiden, är det något han vill ha svar på så brukar jag säga, förlåt nu hängde jag inte med riktig kan du ta det igen. Det handlar inte om att jag är ointresserad av vad han säger, men tankarna skenar iväg. Likaså om jag sitter i en grupp med människor och vi pratar, sen kommer jag på mig att jag har faktiskt inte hört allt. Det blir liksom ett surr uppe i mitt huvud.

Jag kan inte ha för mycket på gång heller. För mig kanske det räcker med att förutom att jobba heltid och sköta hem och familj så kanske jag har fika med en vän på tex onsdagen och så ska vi någonstans på lördagen, det räcker för mig, mer än så orkar jag inte och då tappar jag fokus på saker och ting. Ofta eller nästan jämt måste jag skriva upp i almanackan att jag ska träffa den och den för att jag inte ska dubbelboka mig själv. Många gånger har jag tänkt att det är i morgon och inte brytt mig om att titta i almanckan och sedan upptäckt att det faktiskt var för 1 timme sedan jag skulle träffa den personen. Kan ju inte säga att jag glömde för då tror människor att jag inte bryr mig. Detta är lite av ett handikapp för mig, att inte minnas fullt ut. Har jag tex bokat tjejmiddag en dag, träff med någon kompis en dag och något annat en tredje dag mitt i veckan kan jag bli gråtfärdig, för jag får ingen tid för att landa i mig själv.

Att gå och lägga sig för att sova är ju den naturligaste saken i världen, man lägger sig när man är trött och somnar. Inte jag, jag kan vara trött som bara den och gå och lägga mig, då blir jag klarvaken och tankarna börjar komma. Ångesten och rädslan över ev nattens kommande drömmar, detta gör att jag har haft enorma sömnsvårigheter. Många kan tycka att det är ju bara att lägga huvudet på kudden så sover man. Tänk om det ändå vore så enkelt.

Ibland när jag ska berätta något, så försvinner hälften av meningen, jag har glömt bort vad jag ska säga. Orden bara far iväg som en ballong upp i luften. Ska jag läsa en bok så händer det ofta att jag flera gånger får läsa samma sida om och om igen, för jag har glömt bort vad jag läste just för att tankarna skenar iväg. Är det så min åkomma heter, skenande tankar. Nä tror inte det.

Ibland när jag är i stora samlingar av folk, där jag inte vet fullt ut vilka som är med så får jag hjärtklappning, kan känna mig yr. Jag är rädd att få konstiga blickar eller att folk rent av vänder bort blicken när jag kommer och börjar treva efter något i väskan och låtsas upptagna med annat. Dessa gånger gör att jag också tappar fokus och kommer ur fattningen. Jag vill gärna veta i förväg vilka människor det är och på ett ungefär hur många.

Någon som kan hjälpa mig med denna åkomma, vad heter den och finns det något bot. Kommer jag få tillbaka min ork jag hade en dag, mitt minne jag haft, mina normala nätter. Kommer jag bli som jag var en gång innan denna åkomma drabbade mig. Det enda jag vet med säkerhet är att enormt många änglaföräldrar känner igen sig i denna åkomma.