Igår kom domslutet från Högsta förvaltningsdomstolen, brevet jag haft så mycket hopp till när det gäller kuratorerna som Jessica hade på Bup. Där de överklagade kammarrättens beslut att tilldela dem en eriran. Tyvärr gick det inte vägen för oss och kuratorerna fick sin erinran upphävd med omedelbar verkan. Så här lyder domslutet.
Högsta förvaltningstomstolens bedömning:
Högsta förvaltningsdomstolen finner inte skäl att hålla muntlig förhandling i målet och avslår därför yrkandet om detta.
Frågan i målet är om det finns tillräckliga skäl för att ålägga xxx xxx och xxx xxx disciplinpåföljd i form av erinran.
Av utredningen i målet framgår bla följande. Jessica behandlades under två vårdperioder på BUP i Avesta. Den senare perioden påbörjades i oktober 2006. Efter inledande samtal utarbetades en behandlingsplan i samarbete med barn- och ungdomsmedicin enligt vilken Jessica skulle erhålla somatisk kontroll, uppföljning och rådgivning. Behandlingen på BUP bestod av individuella samtal samt föräldra- och familjesamtal. Under våren 2007 skedde en positiv utveckling men i juli månad fann xxx xxx att det fanns anledning att göra en depressions- och suicidbedömning. Utfallet indikerade mild depression. Samtalen med Jessica skedd därefter tätare. xxx xxx och xxx xxx hade diskuterat ärendet med mottagningens specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri och denne hade bekräftat fortsatt behandling. Detta dokumenterades emellertid inte i Jessicas journal.
xxx xxx och xxx xxx har alltså följt den behandlingsplan som gjordes för Jessica i början av vårdperioden och de har under behandlingen konsulterat ansvarig barnpsykiatriker. Barnpsykiatrikern fann då inte anledning att själv träffa Jessica. Det ställningstagandet kan inte xxx xxx eller xxx xxx lastas för. Det finns därmet inte på denna grund skäl att påföra någon av dem disciplinpåföljd.
Det är ostridigt i målet att den läkarkonsultation som dett under vårdtiden inte har antecknats i Jessicas patientjournal, vilket borde ha gjorts av xxx xxx eller xxx xxx. Felet är emellertid att bedöma som ringa. det saknas därmed grund att påföra xxx xxx och xxx xxx disciplinpåföljd. Kammarrättens dom ska därför upphävas.
Då kan jag påtala att en läkarkonsultation INTE alls har ägt rum, för när vi träffade den läkaren tillsammans med bägge kuratorerna så hade han aldrig hört talas om Jessica, i detta fall så försökte inte ens kuratorerna hävda att de skulle pratat med honom, detta möte skedde 3 veckor efter Jessicas död och han säger själv att han ALDRIG hört talas om Jessica. Inget finns heller antecknat i journalen under de 10 månader som hon gick på Bup, varken från läkaren eller kuratorernas sida.
De säger också att hon fick tätare samtal, så var heller inte fallet utan samtal skedde varannan vecka, detta står noterat med datum i journalen.
Från Kammarrättens dom står följande, domen som nu högsta instans upphävde.
Kammarrätten finner med särskilt beaktande av den kunskap om Jessica som xxx xxx och xxx xxx får anses ha haft, den utveckling i Jessicas tillstånd som ägde rum sommaren 2007 och den oro som journalanteckningar visar att Lisa (jag) förmedlade, att xxx xxx och xxx xxx borde ha insett Jessicas behov av läkarkontakt för att inte äventyra säkerheten i vården av henne.
xxx xxx och xxx xxx har, i stället för att se till att Jessica kom under bedömning av specialistläkare, förlitat sig på sin egen depressions- och suicidbedömning. Det bör understrykas att en socionom eller kurator inte har den utbildning som krävs för att ställa en kvalificerad medicinsk diagnos vid depression med inslag av självmordstankar. Kammarrätten finner därför det förhållandet att xxx xxx och xxx xxx underlåtit att remittera Jessica till barnpsykiater vara anmärkningsvärt. Den läkarkonsultation som påstås ha skett under vårdtiden har både xxx xxx och xxx xxx underlåtit att dokumentera i Jessicas journal. Även denna brist innebär enligt kammarrättens mening att xxx xxx och xxx xxx i vart fall av oaktsamhet inte har fullgjort de skyldigheter som varit av direkt betydelse för säkerheten i vården av Jessica.
Felen kan inte anses vara ringa eller framstå som ursäktliga. För felaktigheterna ska disciplinpåföljd i form av erinran åläggas var och en av xxx xxx och xxx xxx.
Det förhållandet att Socialstyrelsen har identifierat brister och förbättringsområden avseende ett flertal områden inom BUP-verksamheten i Dalarna föranleder inte kammarrätten att göra annan bedömning rörande xxx xxx och xxx xxx ansvar.
Så hur kan två olika domar falla så olika, vad är det som de ena ser men inte de andra. Men en sak har jag fått lära mig, gör du fel så stå på dig för du kommer inte behöva ta ditt ansvar.
Detta är skrivet exakt från domstolsbesluten både av Högsta förvaltningsdomstolen och Kammarrätten. Domstolsbesluten är en offentlig handling där alla namn står med och alltså inget som här hemligt.