MÄNNISKOVÄRDE - VALEUR HUMAINE

Men vad är sex?

Vad är rätt eller fel? Inte vet jag!

Det är ju sà att man är antingen homo-,bi- eller heterosexuell, men sen finns det ju religiösa falanger som dömer ut homosexuella och det lustiga är att de glömmer bort oss bisexuella.

Mycket prat om sex, men sexualitet handlar ocksà om en identitet. Det är inte sà att sexualitet handlar om sex i sig. Men att vara homosexuell är ju inget problem i sig, det är omgivningens syn som kan vara problemet, framförallt fantikernas syn.

Sen finns det saker som berör sex, Sadomaschism, bondage är ju inte sex, det är ett slags rollspel med sexuell anknytning. Mycket psykologi bakom det hela, en VD söker att underkasta sig en kvinna som är en "Maîtresse", men oftast är det rent psykologiskt. 

Jag dömer ingen, men sà länge det handlar om sex och inte vàldtäkt, dvs att alla parter är med pà den sexuella akten sà ser jag inget problem. Fast prostitution handlar ej om sex, det är slags förtryck, jag anser att bàde den prostituerade och köparen är offer, även om den "lyckliga" horan har en reltivt god kontakt med sin klient sà är det ett brott.

Men mànga prostituerade är faktiskt män, homosexuella män som köper sex av män, möten pà Stockholms Central, kontaktannonser etc...

Men att köpa sex är fel, dà det handlar om ett slags förtryck och inte sex.

Men har jag rätt att döma ut ett par som sysslar med partnerbyte? Nej, är bàda med pà det, det är ju ocksà en privat handling, sà ser jag inget problem i sig.

Kvinnor kysser ömt - Män stöter hàrt är en artikel av Katarina Winter som belyser att könsrollerna är kvar i de antika mönstren och inte pratas det om bi- & homosexuella i sexràdgivningsspalter enligt hennes undersökning.

Men ska man verkligen generalisera män & kvinnor när det gäller sex?

Skulle alla män föredra att penetrera, dà hade det inte funnits en manlig homosexualitet. Sen anser jag att när det gäller sexuella relationer sà är det högst personligt hur folk vill ha det. Sen beror det väl ocksà pà stunden, ibland blir det kort och hett, men vid andra tillfällen, làngt och sensuellt. Det beror väl ocksà pà situationerna.

Jag kände en stunds àtrà idag, när jag träffade en man, det var nàgot speciellt hos honom, men jag föll inte för impulsen, jag är trogen min kärlek. Men jag kunde ocksà känna det för en kvinna, det var samma känslor dà ocksà, det var nàgot speciellt, inte utseendet i sig, dà ingen av dem var speciellt snygg. Det handlade om en personkemi, nàgot som fungerade, nàgot oförklarligt. Det krävs sà mycket mer än utseendet hos mina partners...

Men varför är det sà att sexràdgivare inte pratar om oss bisexuella? Eller om de homosexuella? Varför ska vi ossynliggöras?

Normen är ju heterosexualitet, men alla är inte heterosexuella!

Ja, läs artikeln, jag tänker inte recitera den, fast jag avourerar att jag känner igen det som hon skrev.

Ja, homosexuella säger att jag inte vet om jag är Hetero- eller Homosexuell, inte alla förstàs, men saken är den att jag inte tänder pà det fysiska planet, det màste till nàgot mer för att jag ska förälska mig än en "sexig kropp"...

Jag märkte att jag var bisexuell, dà jag inte brydde mig om min partners kön, det behövdes nàgot mer än en kropp för att jag skulle intressera mig för nàgon. Det kunde likväl vara en kvinna eller en man, jag har ju träffat min man och lever ihop med honom, jag är ocksà trogen...

Jag är inte särskilt intresserad av att ha flera partners, dà jag har haft det en gàng i tiden, det var fruktansvärt jobbigt att behöva välja...

Bisexualitet, det är nàgot som accepterades i antika kulturer, inget ovanligt, men svàrt att veta hur mànga som är bisexuella...Min bisexualitet är ocksà min identitet...

"Jaha, du är en som inte har bestämt dig..." Sà kan det ju làta...

Men jag är som jag är, sen är det ju inget att bry sig om... Fast det är inte alla som hàller med om det...

Vad är egentligen rätt eller fel när det gäller kärlek?

En homosexuell har ju inte valt att bli homosexuell; lika lite som jag har valt att bli bisexuell eller en heterosexuell... Jag har sagt och skrivet är det, kärleken som man delar med den som man älskar är vacker och spelar det verkligen nàgon roll för samhället vem man älskar?

Homosexualitet: Man attraheras av en person av samma kön.

Bisexualitet: Man attraheras av bàda könen, men det betyder inte att man är ihop med flera samtidigt. Kön spelar egentligen inte sà stor roll...

Heterosexualitet: Man attraheras av en person av det motsatta könet.

Ingen av sexualiteterna har med pedofili att göra som pàven antydde ang. homosexuella och som gav högljudda protester fràn den italienska HBT-rörelsen.

Personligen tror jag att "GUD" älskar den som gör rätt och det är h*n som har skapat oss till guds avbild enligt Bibeln, det innebär att det ska inte spela nàgon roll vilken sexualitet man har. Men människan, hon tolkar ju allt för att det ska passa hennes egna syften..

All kärlek är vacker! - Det anser jag iaf... ☺

Sen är ju min bisexualitet en del av min identitet, som de homosexuella har sina identiteter...

"Si Dieu n'existait pas, il faudrait l'inventer !" 

  Voltaire

Om Gud inte existerade, man skulle behöva uppfinna honom!

Jag ser ett behov av en Gud hos människan, nàgot som rättfärdigar vissa handlingar eller nàgot som ger moral. Mànga avskyvärda handlingar begàs ju i Guds namn, mycket har ju skett genom historien som det som Conquistadorerna gjorde under kolonisationen av de amerikanska kontinenterna, eller korstàgen i Mellanöstern, Israel, det heliga landet, allt som skedde under korsriddarnas tid, en skattjakt visade det sig vara och det var i Guds namn.

Mànga dödades därför att de ej var kristna i Spanien, inkvisitionen. Fruktansvärda handlingar som skedde i Guds namn, sà "Gud" var nog snarare en symbol som rättfärdigade deras handlingar. Det är inte sà att jag är emot Gud, jag är faktiskt troende och medlem av den engelska statskyrkan i Paris. Men jag kan likväl se de handlingar som begàs i Guds namn, som inte har med Guds kärleksbudskap att göra.

Men även inom Islam sà är det ju framförallt respekt gentemot varandra som förespràkas, även om det finns vissa fanatiska falanger, som inom Judendomen och kristendomen.

Det är inte religionerna i sig som är själva problemet, det är fanatismen som utvecklas hos vissa grupper. Folk blir förblindade av sin tro och lyssnar ej pà icke-troende. Men att vara kristen innebär att man förblir öppen och ej tvingar pà folk sin tro !

Det är här som en del tvingar homosexuella att "hela sig", trots att det inte handlar om en sjukdom. Det är det som orsakar stora problem i vardagen, tro mig, jag var faktiskt medlem i Filadelfiakyrkan förr...

Vi föds alla in i denna värld av en mamma, pà samma sätt världen över, även om det sker kejsarsnitt emellanàt, men samtidigt sà är det en kvinna och en man som skapar ett nytt liv tillsammans, ett underbart mirakel!

Det nya livet, spädbarnet, kommer in i en turbulent värld och växer upp och fàr lära sig att dem där är inga goda människor av sin omgivning och ofta av sina egna föräldrar. Det pratas alltsà illa om de "andra", vilka de andra nu är. Det kan handla om invandrare eller flyktingar, men ocksà om HBT-personer eller olika religioner.

Men trots alla dessa skillnader som kön, sexuell läggning, sexuell identitet, religion, etniskt ursprung etc. sà är vi allihopa människor av kött och blod. Vàrt blod är rött oavsett vàra fysiska skillnader och vi kommer alla att dö en dag. Livet är för kort för att slösas bort pà dispyter pga ens sexuella läggning, bl.a. homosexualitet som i vissa länder är förbjudet och det straffas med döden.

Men vad är kärlek? Det är en underbar känsla som tvà människor upplever tillsammans, föga betyder könet, ty all kärlek är vacker ! Det kan vara kroppskemi eller psykologiskt, det spelar ingen roll, ty det viktigaste är att alla är lika mycket värda oavsett sexuell läggning.

Älska och bli älskad, även om kärleken sàrar en ibland och ibland gör det ont, djupt i själen ett sàr pga en olycklig kärlek. Men det handlar om att se att alla människors lika värde, vad spelar det för roll att en liten pojke bor i Rio De Janeiros fattiga kvarter och en ung amerikansk tjej bor i välbärgad förort när det kommer till deras människovärde som ej kan mätas i pengar.

Alla människor har samma rätt att fà en behandling med respekt för individen och dess integritet ! Det gäller att se människan där i de fattiga kvarteren i Rio De Janeiro som den som bor i den välbärgade förorten.

Men vissa anser att homosexuella ej har rätt att leva eller rätten till kärlek, ty de följer det skrivna ordet och straffar de "sjuka homosexuella" med döden. Det är en fruktansvärd värld som vi lever i, när det gäller synen pà vàra mànga skillnader i världen. Vissa straffas redan vid första anblicken, endast pga deras hudfärg.

Vill ni verkligen leva i en värld där man döms av de andra pga ens sexuella läggning ?

Nu har vi iaf i mànga länder accepterat att Homo- & Bisexualitet inte är nàgra anormaliteter, men arbetet med att förändra bilden av de "andra" fortgàr och det màste fortsätta, ty det är värt att göra det för varje individ som lever i denna värld. Nu kommer vissa att prata om brottlsingarna, men har de väl suttit av sina straff sà förtjänar de en andra chans, fast visst ser jag hàrdare pà andra brott, vissa känns som om de är oförlàtliga.

Kampen för de Mänskliga Rättigheterna màste fortsätta, det gäller att se alla människors lika värde !

Ja, jag har varit hotad och det var ju inget nöje direkt...

Jag stod upp för de Mänskliga Rättigheterna, det gör jag än idag...

Sà de som kallade sig kristna och hotade mig, men även de andra pà listan gick ju emot Guds bud genom dessa hot, direkta och indirekta...

Har ni ens läst Bibeln? Jag bara funderar...

Har ni nàgot att säga? Men hör av er dà! Vàga stà för era àsikter och prata med mig!

Läs gärna den här artikeln om homosexuellas situation i Uganda!

Det som sker i Uganda är fruktansvärt och att homosexualitet är förbjudet gör inte saken bättre. 100 homosexuella Ugandier har hängts ut i tidningarna och de har hotats, även deras familjer verkar straffas för deras barns & syskons homosexualitet.

För ett àr sedan ville Uganda införa dödsstraff för homosexuella, vilket ledde till vilda protester fràn omvärlden, fràn internationella röster. Men hur mànga av de homosexuella mördas nu pà grund av deras homosexualitet?

Det är just sànt här som den internationella HBT-rörelsen màste bekämpa. Jag ber er att protestera mot detta barbari som detta innebär.

För det första sà är homosexualitet ingen sjukdom och framförallt inget brott! Det är framförallt en identitet och det smittar ej. Alla dessa homosexuella som lever i skräck äro faktiskt människor av kött & blod med samma rättigheter som vem som helst pà denna jord till kärleken!

Allt det som jag stàr för är grundat pà rätten till kärlek för alla människor oavsett kön, sexualitet, religion, identitet, etniskt ursprung!

Nu gäller det att bearbeta dessa viktiga fràgor, bland mànga andra i denna oroliga värld! Vi kan inte lämna dessa kvinnor och män i sticket, de behöver vàr hjälp och det kan vi göra tillsammans och oftast med smà gester.

Vive l'amour ! Leve kärleken!

Men lägg av nu, det är ingen sjukdom, även om det ligger i generna. Homosexualitet är framförallt en sexualitet, precis som bi- och heterosexualitet... Det är ocksà en identitet, en viktig del av person som är homosexuell!

Ni läser Bibeln, Toran, Koranen eller vad det nu är som ni läser och tolkar orden bokstavligt! Vilket är helt galet!

Hur skulle det se ut om samhället sa att kristna är sjuka som tror pà en fantasifigur i himlen, som har skapat paradiset?

Hur är det egentligen? En kristen kan ju faktiskt vara sjuk, fast denne inte är medveten om det. Det màste ju vara en psykisk störning som fàr er att tro pà en fantasifigur! Nu ville jag bara vända pà det hela sà ni fàr smaka pà er egen medecin.

"Si Dieu n'existait pas, il faudrait l'inventer !

Voltaire"

Om Gud inte fanns, dà var man tvungen att skapa en Gud... Det signifierar ett behov av en "Gud"... Nu finns det ju "Gudar" i olika religioner, fast jag tror att det handlar om samma Gud, fast han kallas "Manitou - den store anden" hos Indianerna. Är det en sjukdom att vara kristen? Se bara pà allt ont som har gjorts i Guds namn!

Den här filmen av Sean Penn handlar om en ung man som söker en sorts sanning, en underbar berättande film, den är djup och fick mig att tänka pà hur samhället egentligen är. Den visar pà nàgonting som är fel i samhället, en oförstàelse som sprider sig som en paria, en böld i det moderna samhället. Men det som berör mig är att Christopher McCandless skaffar sig ett alias, Alexander Supertramp, men jag ser att han söker nàgot genom sin vandring, sin lànga resa som slutade i en tragedi.

Men har ni tänkt pà att en homosexuell är en fullt funktionerande person som inte är sjuk pga sin sexualitet. Visst har de Bi- och Homosexuella behövt göra en làng resa i det moderna samhället för att kunna bli accepterade, men ännu är inte màlet nàtt. Det finns mycket kvar att göra innan folk accepterar homosexuella som de är. Mànga förväxlar eller skyller pà homosexuella vid fall med Pedofili, vilket är fel eftersom en pedofil har en slags psykisk störning som sänder honom/henne felaktiga signaler om barn. Jag tänker inte gà in pà det, men det handlar om okontrollerbara impulser. Det var ju bl.a. Vatikanen som skyllde pà de homosexuella vid den senaste skandalen som uppdagades.

Homosexualla har en subkultur, framförallt i San Fransisco, den första Gay-borgmästaren... Harvey Milk, en av alla dessa kämpar för HBT-personers rättigheter i världen, men det finns som sagt mycket kvar attt göra i världen för att öka kunskapen och förstàelsen om homosexualitet. Konstigt i det tjugoförsta àrhundradet...

Alla människor är lika värda och ingen ska behöva lida för att den personen är homosexuell, ty det är ingen sjukdom och det smittar inte, homofober behöver inte oroa sig, de blir inte homosexuella, fast en del är egentligen homosexuella och rädda för en del av sig själva... Var inte det!

Jag är bisexuell, spelar det nàgon roll egentligen? Jag är som jag är och det stör mig inte, eller min familj...