Vad andra tror och jag vet

Nu har Alvin hunnit gå några veckor i förskoleklass. Han trivs bra eftersom han äntligen kan få glänsa med sin kunskaper. Däremot ser vi att det frestar på. En gång i veckan sedan starten har han haft huvudvärk. Jag får också dra den tidigare morgonpigga Alvin ur sängen. Allt som oftast får jag väcka honom och han masar sig upp. Läggningstiden är samtidigt som sina småbröder.

Att gå till skogen är det Alvin tycker minst om i skolan. Tydligt vad detta kostar energimässigt för honom blev det också den veckan som de inte gick till skogen för att det var så dåligt väder, då hade han heller ingen huvudvärk. Promenaden dit och backen upp är jobbig och jag funderar på hur vi ska lösa detta. Intressant nog så är gymnastiken det han tycker är roligast.

Två friluftsdagar har det hunnits med. På dessa skulle en sträcka joggas. Alvin fick vara med som funktionär på dessa och det gick bra. I november nu ska de åka till badhuset. Ett badhus utan varm/terapibassäng. Vi får se hur vi löser detta för än så länge verkar det vara vi som får planera för detta eftersom inte skolan ha fått in det rätta tänket än. Eller kanske man inte anser sig behöva det eftersom det endats är förskoleklass och denna inte är obligatorisk. Jag vet inte, men många gånger är det frustrerande.

Ett föräldrarmöte har vi hunnit med också. Där kom frågan upp vad barnen får ha med sig till skogen. En mamma verkade upprörd över att det tydligen förekommit saft. Frukt/grönsak och vatten blev svaret. Nu i efterhand ångrar jag att jag inte lyftet handen och förklarade varför Alvin har med sig lite saft och en macka utöver sin frukt. Men jag orkade inte. Orkar inte förklara för sockerhysteriska föräldrar varför min unge dricker saft när de går till skogen.