Skriver nu mitt näst sista inlägg... S.O.T.D.

Min ork är slut...och jag står nu inför ett av dom viktigaste valen i mitt liv, att värna om mig själv och mitt psykiska och fysiska mående...Igen...Därför väljer jag nu att dra mig tillbaka för att ta tag i det liv som aldrig tycks bli det jag önskat och önskar...

Jag kommer att låta bloggen stå kvar och ämnar också att skriva ett inlägg till...Ett av de viktigaste inläggen jag någonsin skrivit och som kommer så fort materialet till det är färdigt...

Jag vet att det jag skrivit om har ifrågasatts av en del, vilket jag för övrigt skiter i, men jag vill ändå säga att jag hela tiden har varit ärlig och uppriktig i mitt uppsåt...Den psykiska ohälsan FÅR bara inte förringas och MÅSTE tas på allvar...

Att jag däremot fått en enorm respons från de allra flesta håll glädjer mig dock i all den bedrövelsen som mina ämnen ändå har handlat om...

Därför så gör det också jävligt ont att behöva erkänna att jag inte är starkare än jag är...Viljan finns men jag får det liksom inte att fungera längre...

Jag hoppas och tror ändå att alla ni andra som kämpar för samma sak kommer att fortsätta att göra det på samma underbart medmänskliga sätt ni gör...

Ni behövs...För allas vår skull...Även för dom som ännu inte begripit vad det handlar om...

Kanske jag en dag kommer tillbaka igen, kanske inte...Men just nu så är MITT liv viktigare och jag måste för alla mina barns skull försöka att hitta livskraften igen...Jag är skyldig DOM det likväl som mig själv...

Var nu riktigt rädda om er allihopa...Och tack för att ni finns och har funnits där...

Jag ber redan nu om ursäkt för att jag inte kommer att besvara några eventuella kommentarer vare sig här eller i nästa inlägg...Ett inlägg vilket jag hoppas att ni ändå kommer att visa erat deltagande i när det dyker upp...

Med vänlig hälsning / Michael Ljungberg