Senast Skrivet

Slumpa en blogg

Till dig Jessica... S.O.T.D.

Jag fick aldrig träffa dig...Jag fick aldrig förmånen att se vart dina drömmar hade lett dig...Jag hade ingen aning om vem du var förrän du var död...

Den dagen du tog livet av dig var den dag då du omedvetet startade vänskapen mellan mig och din mamma...Den mamma som älskade dig lika mycket som alla mammor gör efter den förmåga de har...

Din mammas förmåga var och är stor...Jävligt stor...Den är så stor att hon än idag kämpar för din upprättelse...För andra mammors skull...För att ungdomar i din situation INTE ska behöva uppleva det du gjorde...

Din mamma är min hjälte...DU är min hjälte...Din död kommer INTE att vara förgäves, det är vi många som kommer att se till...

Förhoppningsvis så kommer alla som läser detta att lämna ett avtryck för att visa sin respekt för dig och alla andra som gått oss förlorade genom våra brister och fel...

Att vi brister råder det inga tvivel om då vi glömmer att se människan bakom oss alla...

Vad som fanns bakom dina kulisser får vi prata om den dagen då vi förhoppningsvis ses Jessica...Oavsett...så finns det ingen annan än mina egna barn som berört mig så mycket som du...Det går inte en dag utan att jag tänker på dig och dina nära och kära...Fan, jag tror att vi hade kommit bra överrens...

Till alla er som läser detta...

Lämna gärna en hälsning till Jessica eller vem ni än känner att ni vill hälsa till...Detta inlägg kommer att stå kvar här som ett monument för alla de människor som helt i onödan gått oss förlorade...

Och glöm inte att kolla in videon till Jessicas minne...Den är till allas minne...Jessicas, Robins, Linnéas, Christians, Ainos, Charlies och tyvärr fler med dom...Låt oss se till att göra vad vi kan för att hindra fler att begå självmord...För deras skull likväl som för oss alla...Vi kan om vi vill...Och det vore fan om vi inte skulle klara av det med...

Michael Ljungberg

 

32 kommentarer
Michael Ljungberg
2 oktober 2009, kl 11:06
Jag kommer upp och hälsar på dig på Tisdag Jessica...På två-årsdagen av din död kommer jag att lägga blommor på din grav och hedra ditt minne...

Jag vet att du inte lider mer men jag önskar så att ditt lidande hade kunnat lindras...Vem vet vad du hade kunnat uträtta i denna kalla världen då jag känner värmen från dig trots att du inte längre finns bland oss...

Vila i frid Jessica...

Michael
Filosophia
2 oktober 2009, kl 11:13
Jag bär både Jessica och hennes mamma i mitt hjärta trots att jag aldrig träffat dom. De har bägge två påverkat mitt liv. Jessicas öde gav mig perspektiv på tillvaron när livet kändes som värst.
Jag hoppas två-årsdagen skall bli ljus och vacker!
F
missfit
2 oktober 2009, kl 11:14
Jessica..jag kommer också på tisdag och hedrar ditt minne. När jag skrev texten till Din låt så kan jag svära på att jag faktiskt kände Din närvaro, som en smekande ljum vind..

Vila i frid..

/Carola
nina
2 oktober 2009, kl 11:20
Hur kan man inte bli berörd.
Hoppas minnesstunden idag blir fin.
Nina
Hanna hmm
2 oktober 2009, kl 11:23
Jag önskar att tisdag blir den vackraste höstdagen och ska tänka på Jessica och alla som stod henne nära den dagen!
Och så lämnar jag nu denna sidan med en stöttande/tröstande Kram till den som känner att den behöver det!
Och ett Tack till alla som kämpar...
maria
min blogg http://fillebong.blogg.se
2 oktober 2009, kl 12:34
saknar dig min vän :(
GB Norrl.
2 oktober 2009, kl 12:39
Ja detta berör verkligen.
Så vackert och låten ni gjort så underbar och vacker man bara rycks me och en tår bara kom.
Inte följt de här tidigare.
Hoppas solen lyser över er alla på tisdag så den hjälper till att hedra
hennes minne.

Skickar me en hälsning till henne, och kramar till hennes närstående.

GB/norrland
Ci
2 oktober 2009, kl 13:25
Det är bra att det finns människor som angagerar sig i detta aktuella ämmne men ibland undrar jag om de inte borde lägga mer energi på att hjälpa sig själva först. Om man inte mår bra i sig själv och man fördjupar sig alltför mycket i andras mörker kan detta göra att man börjar må väldigt dåligt själv -faktiskt!
Du har mycket värdefull kunskap i detta ämmne, det råder det ingen tvekan om, men var rädd om dig och din egen själ, det är så lätt att vara klok i efterhand......
Ta hand om dig för du har mycket att komma med, mycket att lära oss som inte är så insatta, kanske ge någon en tankeställare eller en ny insikt, men framför allt : ta i första hand om ditt eget välmående.
Jag önskar dig lycka till med allt du tar dig för
Katie Grün
min blogg www.dalivsgladjentystnat.blogg.se
2 oktober 2009, kl 15:23
Jessica du finns med mig hela tiden <3 Hoppas du har det bra där du är i himlen nu!
Kramar, K
sjöstjärnan
2 oktober 2009, kl 17:00
Hoppas du har det bra där du är nu Jessica! Till hennes anhöriga kommer en stor kram och en omtanke på tisdag. Sen så passar jag på att hälsa till sambons bror som blev mördad under hemska och tragiska omständigheter jag inte kan gå in djupare på!
havsörnen
2 oktober 2009, kl 21:13
Jessica,
Du har gett oss något viktigt, något dyrbart och väldigt vackert.
Du har fått många okända vänner att närma sig varandra, att våga se.
Du har låtit oss höra, höra det ibland ohörbara, det spröda ljudet av kärlek som trotsar allt.
Du har också hjälpt oss med vår rädsla för att tala, tala om det som är svårt och svart.
Så, Jessica............tack!
Vila i frid!!

En stormlykta på "min sten" står tänd på fredag.
Anna V
2 oktober 2009, kl 21:49
Jessica, Jessica. Du var så ung och så vacker. Ditt lidande måste ha varit oerhört och obegripligt stor. Vila i frid lilla vän.

S.O.T.D, detta var ditt sista inlägg. Och jag vill bara skrika...gå inte, gå inte. Någon som har betytt så mycket bara försvinner, jag ser bilden av dig bli otydligare, för att till slut suddas ut helt.
Jag önskar dig allt gott, måtte du orka kämpa för dig själv, såsom du kämpat för andra.
Linda
2 oktober 2009, kl 22:06
Mina tankar går till Jessica och hennes familj och jag önskar inget hellre än att detta leder till nåt mycket bättre för oss alla.

Anna V, Michael finns på facebook och har startat ett forum där. Vet inte om han tycker att det är ok om jag ger tips om det men tror inte det.

R.I.P. Jessica
Cicci
2 oktober 2009, kl 22:08
Jessica, jag har träffat dig ngr gånger då jag blev god vän med din fantastiska mamma får flera år sedan. Sist jag såg dig hade du ett par avklippta jeansshorts och svarta leggins och du hade lagt en fin make up, jag tänkte faktiskt då på vilken vacker tjej du är/var!! När det tragiska som hände för två år sedan så tänkte jag mest på din mamma, hur hon skulle klara sig och jag var jätteorolig att hon skulle göra sig själv illa... Hon har kämpat för det som hände dig och nu är hon ett stöd för andra i samma situation och även såna som aldrig kom så långt som du gjorde - jag är så stolt över din mamma! Hoppas du funnit den frid du sökte, många blev kvar med sorg och frågan - varför?
Vila i frid!
AOSTC
2 oktober 2009, kl 22:11
Först en tanke till Jessica, en så varm tanke som det bara går.

Sen en tanke till alla ni därute. Som mår dåligt. Som kämpar. Prata om du mår dåligt. Var snäll mot dig själv. Var din egen bästa vän. Det kommer aldrig att vara precis som NU.

Kram till alla som behöver det...
liz38
3 oktober 2009, kl 00:46
Så underbart och läsa alla kommentarer, att Jessica berört så mycket. Då har hon inte dött förgäves och hennes minne kommer inte glömmas bort. Det är en av mina värsta mardrömmar, att hon ska glömmas och ingen mer än vi i familjen kommer minnas henne. Är rädd att hennes minne kommer blekna även för hennes bröder, men känner nu att hon kommer inte glömmas.

Mina ögon tåras när jag läser inlägget, mina ögon tåras ännu mer när jag läser kommentarerna, människor som inte träffat henne men som ändå känner med oss och förnimmar Jessica.

Det är med stolthet jag säger att det är min dotter det handlar om. Det är min Jessica som lever vidare genom alla som vill minnas henne och det är med tacksamhet jag läser kommentarerna. Ni ska alla veta hur mycket det betyder för mig.

Tack alla underbara Ni, tack för alla tankar och alla känslor.

Lisa mamma till Jessica 91-07
Arrami
3 oktober 2009, kl 00:58
Min "Jessica" hette Lisa...och tyvärr kan man sätta hur många namn som helst till den sorg Jessica lämnade efter sig...

Var rädd om dig Michael...ty i sorgen gömmer sig farliga skuggor...depression, melankoli är två av skuggans namn...livsglädjen tillhör ljuset du bär i ditt hjärta!
Kram!
Madonnan
3 oktober 2009, kl 11:23
Så ofattbart att Livet ibland blir för svårt..

Ett vackert inlägg..
Kao
3 oktober 2009, kl 14:47
Så underbart vacker video.
Jag högaktar dej för ditt engagemang för de som vill ta eller redan har tagit sina liv. Att minnas dem som de var när de levde och inte glömma dem nu när de är döda, de som valde den vägen i smärta.
Jag ska tänka på dej och MissfFit och Jessicas mamma Lisa när ni lägger blommorna på Jessicas grav på tisdag.

Vi är många som är med er i tanken.

Stor kram
Kao
Mira
4 oktober 2009, kl 16:41
Tänker på dej Jessica och alla vänner till mej som valde den väg du valde. Om jag kunde trolla så vore ni alla kvar här på jorden. R.I.P.
Michael Ljungberg
5 oktober 2009, kl 19:14
Mindre än ett dygn återstår till dagen då Jessica för två år sedan valde att ta sitt liv...Tänd ett ljus för henne och skänk en tanke, inte bara till henne utan till alla de människor som inte fick chansen att uppleva livet som det borde te sig...

Tänd ett ljus klockan 17.30 imorgon då minnesgudstjänsten börjar...Jag är glad att jag valt att närvara då Jessica kommit att beröra mig stort och att hennes mor och jag idag har blivit väldigt goda vänner...

I Jessicas mammas berättelser kan jag förstå att jag är lyckligt lottad som har alla mina barn i livet...Jag förstår även hur viktigt det är för oss alla att inte längre blunda eller glömma av att våga prata om självmord och vad som behöver ske för att inte fler ska hamna där...

Jessica kommer att leva vidare och för varje ljus som tänds så har även hennes minne sått ett frö mot en bättre framtid...En framtid jag tror att vi alla vill ha...om vi bara tänker efter...

Må väl alla ni därute och var rädda om er och era nära och kära...

Michael
mo-nté
6 oktober 2009, kl 15:36
Jag har Dig i mitt hjärta. Jag käner Din närvaro i min dans.
imsy
6 oktober 2009, kl 15:59
Mitt ena ljus är tänt för Jessica och de som delar hennes öde.
Mitt andra ljus är tänt för Jessicas mamma och alla andra som har styrkan att förmedla sina tankar och känslor i sina bloggar och annorstädes om självmord. De gör ett mycket större avtryck än de kan ana.

Kram till er alla och särskilt till dig S.O.T.D.
Ludmilla
min blogg http://ludmilla.se
6 oktober 2009, kl 17:28
Stort tack för ditt engagemang!
DET gör skillnad!

kram
Jenna
min blogg Jennaanderberg.blogg.se
6 oktober 2009, kl 18:57
Jag beklagar det fruktansvärda. Miste själv min pojkvän i självmord för snart två år sen.
Tänder ett ljus för Jessica idag. Via i frid...
7 oktober 2009, kl 19:52
Detta berör oerhört.

Jag tänker på alla som lämnat sina nära och kära alldeles för tidigt. Det måste vara förfärligt.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att de fått ro nu. Frid. Och att deras släktingar och vänner kan gå vidare med sina liv, även fast det måste kännas meningslöst många gånger.

Jag ska iallafall kämpa. Besegra min sjukdom, så jag inte "blir en i statistiken" av de som begår självmord...

DET MÅSTE FINNAS HOPP!

/Rebecka
Hic et nunc
13 oktober 2009, kl 23:58
Hej Michael! Nu har jag, långt om länge, svarat på din kommentar hos mig. Jag ber om ursäkt för dröjesmålet!

http://blogg.aftonbladet.se/argbigga/2009/10/varfor-ar-det-sa-viktigt-att-minnas-att-aldrig-glomma#lastComment
kloktok
17 oktober 2009, kl 15:36
Hallå där! Klart Kloktoken sänder en hälsning till Jessica men även till hennes nära och kära.
Det var en vacker minnesvideo...
Kloktoken sänder även en hälsning till fyra andra i min närhet som valde att gå för tidigt och lämnade efter sig hål som aldrig går att fylla med något annat... Det är tomt! Men i minnet ni lever och är och förblir en påminnelse om att vi ska vara rädda om varandra och våga se...

Sköt om dig mannen!
Bamsekramen
Anna V
28 oktober 2009, kl 09:29
Jag saknar dig och dina kloka fina inlägg S.O.T.D.
tom.sawyer
12 november 2009, kl 21:06
Jag lämnar ett litet avtryck i form av en tumme. För att visa att jag läst, och för att jag bryr mig...och därför att jag vet att det du skrivit genom åren i det här ämnet säkerligen har fått någon att haja till. Att omvärdera sina liv, och därför valt livet.

Sånt är det bara skyddsänglar som fixar ; )
sandra
15 november 2009, kl 19:33
Det jag läser ger mig blandade känslor. Jag kände dig inte men efter att jag läst detta käns de som om jag gör det. Jag har förlorat en mkt nära vän så jag vet vad dina nära och kära går igenom.... Hälsa Min Adam ifrån mig.....
Eva Karlsson
17 november 2009, kl 18:11
Vila i frid Jessica!
Berörs nått enorm!

Kram
Eva
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare
Myspace - länkar till min och Carolas musik
Den bästa bloggen på Aftonbladet
Viktiga bloggar som gör skillnad
En sida väl värd att kolla in...
En bok om utbrändhet..
Ord som betytt mycket
"Den starke är inte den som aldrig faller, utan den som orkar resa sig igen"

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna