Miss Less

Jag har inte skrivit på jättelänge. Xtravaganza-grejen blev för mycket. Jag fick inte ihop dagarna, rutiner, ny matlagning, träning, lyssna på cd och samtidigt funka som timvikarie med den stress det innebär... Fick ångest. Daglig ångest i flera veckor, till slut stannade jag hemma från jobb i närmare tre veckor.

Nu är jag försiktig med mig. Har börjat jobba igen, lite i taget. Vet hur jag funkar, har lärt mig att känna igen tecknen, så jag hoppas jag gör rätt. För 2,5 år sedan fick jag diagnos bipolär sjukdom typ II (manodepressiv utan rena manier). Vid den tiden var jag på väg ur en djup depression och jag hade fått både antidepressiva tabletter och antipsykosmedicin. Allt gick jag upp i vikt av. Jag bytte sorter, men gick upp i vikt av alla.

Massor av vikt! Rekordet var antipsykosmedicinen, som lastade på mig 12 kilo på sju veckor.

Jag har mått för dåligt för att bry mig om vikten. Även när depressionen släppt, så har jag känt mig för ostadig för att göra något åt det. Det har varit viktigare för mig att komma upp ur depressionen och bli stadig i mitt psykiska mående, än att gå ner i vikt.

Till slut hade jag mått bra i två år. Det har jag aldrig gjort i hela mitt liv, så länge jag kan minnas! Underbart. Fantastiskt. Medicinerna har hjälpt till det de är tänkta att hjälpa.

Då kom Xtravaganza in i bilden. De annonserade efter testpersoner och på den vägen är det. Jag sökte, men fick inte vara med i den gruppen - men valde att gå med i en ordinarie 26-grupp. Trots att jag dippade i måendet för första gången på så länge, så ångrar jag mig inte - och jag ger mig inte! Jag hoppas jag kommer igen, hittar tillbaka.

Måste bara hitta de rutiner jag fortfarande inte hittat...

Jag steker ofta(st) mina grönsaker. Det har blivit så, för det är så himla gott! Ser gott ut gör det också. I dagens kompott var det:

• Aubergin
• Squash
• Champinjon
• Sparris
• Minimajs
• Gul paprika
• Orange paprika
• Lök
• Tomat
• Ruccola (precis sista sekunderna, så den behåller smak och färg)
• Salt och nymalen peppar

Till detta hemmagjorda älgbiffar samt keso. Mums! Men godast är nog ändå att steka en kotlett först och sen grönsakerna i fettet efter kotletten. Det är gött på riktigt det... *dregglar*

Tips: ha gärna lock på stekpannan stora delar av stektiden. Då blir det klart lite snabbare och färgerna hinner inte bli så fadda. Lite av ångkokning. Vad gäller kryddor är det gott med italiensk salladskrydda. Vitlökspulver är också gott, om man inte hackar eller skivar färsk vitlök i röran - det är också gott.

Ibland är den bra att ha, den där envisheten som folk i min närhet kan slita sitt hår över.

Jag började må lite sämre för ett par, tre veckor sedan. Sämre i psykisk bemärkelse. Jag har, som jag tror jag nämnde tidigare, bipolär sjukdom. Men även om xv-grejen förmodligen utlöste det här sämre måendet, så tänker jag fortsätta.

Det är inte maten i sig, som gör att jag mår sämre, utan rutinerna. Att få vardagen att gå ihop. Det är något jag alltid har problem med och som jag mår dåligt av när det funkar dåligt. Att nu få in en ny grej... det är inte lätt. Och då mår jag sämre.

Så enkelt är det.

Jag gick ner fem kilo, men så svajade vågen upp 1,5 kilo igen. Men på bara ett par dagar har den gått neråt igen. Tror jag väger 87,5 nu.

Jag ger mig inte i första taget!

Nu ska jag åka till xtravaganza och träna. Har bara varit där en gång, på instruktion, så nu blir första gången "på riktigt". Det är kul!

Jag har kvar soppor, som jag inte kommer att äta upp.

• Nio blåbär 
• En jordgubb
• Två vanilj
• En kartong frukostpåsar. Frukosten blandas med mjölk och så är det som någon form av flingor i, med jordgubbsbitar. En frukostpåse har jag gjort av med, så det är sex stycken kvar. Om man går på halvfart delas en påse på två. På helfart ska man inte äta dem alls. På jämvikt tar man en påse/frukost.

Shaker följer med, för den som vill köpa. Om du vill, den tar ju lite mer plats att skicka, så det kanske gör portot dyrare förstås...

Någon intresserad?

Nu var det så där länge sen jag skrev igen. Dumt.

I helgen som var var jag och min man barnlediga. Så himla skönt! Vi har ju en hel skock ungar, så att vara helt barnlediga är en mycket sällsam känsla... Vi lyxade med både umgänge och mat - det har blivit både pizza och glass och läsk...

Och kondisfika! Jag lovar, det var värt det. Eller... värt vaddå egentligen? Jag säger det som om jag gått upp i vikt pga helgen, men det tror jag inte jag gjort. Jag vägde mig i lördags - dagen efter pizzan - och då hade jag gått ner ett kilo mot sist jag vägde mig. Nu står vågen på 87!

En sak jag kom på med det är att jag plötsligt bara har 15 kilo kvar till målet! I stället för 23, som det ju var från start. 15 låter onekligen bättre.

Tallriken till vänster är min. Makens ser tack vare färgerna godare ut, men jag lovar - mitt var (också) gott!

Nu vågar jag inte väga mig, har varit för slarvig för länge... Måste försöka få till det här! Vet bara inte hur... Har iaf kommit igång med träningen igen och på onsdag ska jag till xtravaganza och få en genomgång av deras gym. Det ska bli skoj!

Sist jag vägde mig, härom dagen, så visade vågen att jag gått ner 7 kg totalt. På söndag är det sex veckor sedan jag började, så i snitt är det ju ett kilo i veckan och lite till. I praktiken är det inte så, jag gick ju ner 5 kg de första två veckorna...

Men ändå - jag är nöjd!

Jag har försökt mäta mig också, inte bara väga. Tidigare har jag tänkt att måtten är viktigare än kilona, men... jag vete tusan hur det går till, men de där måtten förändras ju ingenting! Hur skumt som helst. Däremot fladdrar byxorna runt benen - jag måste ha krymt en storlek i byxstorlek, oavsett vad måttbandet säger.

Fabulous!

Jag har som jag berättat tidigare ingen digitalvåg hemma, men i förrgår (och i dag) visade min analoga strax över 88 kg. Jag tolkar det som 88,2.

Det betyder att jag gått ner 7,3 kilo.

Härligt!!!!!

I morse när jag vägde mig hade jag gått upp 1,5 kg. Jag tänkte att jag inte fick deppa ihop för det, utan peppade mig själv att tänka att det kommer att bli så här ibland, att jag står stilla i vikt eller till och med går upp - det gör inget, det är ok. Slappna av.

Jag var dödens kissnödig och skyndade på toa. Och jösses, vad kissnödig jag uppenbarligen var - jag tror aldrig jag skvalat så mycket! Tänkte halvt på skoj att jag måste väga mig igen.

Genast var jag 1,5 kilo lättare!

Så kom ihåg att kissa före ni väger er - det kan handla om kilon!