... sommartid? Javisst är det bara så underbart nu när det är lite varmare på morgnarna och det går att nöja sig med t-tröjan under dagen ute. Åtminstone så länge man befinner sig i soligt läge.
En brevväxling med en vän får mig att fundera över velighet. Visst, jag är den förste att medge att även jag velar - även solen har som bekant sina fläckar och svarta hål.
Men om det nu är så att jag velar - måste då andra människor i min närhet OCKSÅ göra det? Varför kan inte de framstå som under av snabba beslut som dessutom visar sig vara de rätta. Alltid!
Eller har velighet ett så starkt överlevnadsvärde att det är förklaringen till att företeelsen frodas som ett gäng nässlor på riktigt nedpissade platser?
Al_Dente
Al_Dente