Obligatorisk frånvaro på bästa arbetstid

En fråga till alla föräldrar – är det mycket nu? Mer än vanligt menar jag. Känner ni er tvungna att besöka era barns skolor, fritids och förskolor för öppna hus, utflykter och föräldrafika på bästa arbetstid? Har ni varit borta från jobbet flera gånger redan nu, innan skolavslutningar och studentmottagningar har börjat? Det menar i alla fall journalisten Leo Lagercrantz att många av er har.

Helene Sigfridsson, generalsekreterare för Makalösa Föräldrar, hänger på och skriver på Newsmill att hon under maj månad har 31 frånvarotimmar från jobbet på grund av vårfest, avslutningssamtal, tidig stängning på fritids och dylikt. 31 timmar! Det är nästan fyra arbetsdagar! Eftersom hon har två barn är det två dagars frånvaro per barn, bara under maj.

Är det vanligt att man är borta så mycket på en månad om varken man själv eller ens barn är sjuka? Ordnar verkligen skolor och förskolor mängder med aktiviteter när barnens föräldrar förväntas jobba eller plugga? Låt gå för skolavslutningar och något utvecklingssamtal per termin, men i övrigt är det väl ingen som tror att föräldrar i allmänhet har tid att hänga i barnens skolor på eftermiddagarna?

Jag vet att en del sådana här grejer förväntades av mina egna föräldrar, men det var på 80- och i början av 90-talet. Det var långt innan småbarnsföräldrars livspussel blev en het valfråga och jag trodde faktiskt att man hade slutat lägga in föräldragrejer på dagtid. Jag trodde helt enkelt att alla skolor och förskolor hade hajat att föräldrarna inte sitter hemma och väntar på sina barn medan de är i skolan och att de föräldrar som jobbar – vilket är de allra flesta – inte har jobbet som hobby vid sidan av föräldraskapet, utan att det utgör grunden för familjernas försörjning.

På Internet läser jag om föräldrar som förväntas städa på kommunala förskolor, baka ett valfritt antal tårtor till skolavslutningen, acceptera att fritids och förskolor har stängt på klämdagar och besöka sexårsverksamheten en timme under två förmiddagar (och det är alltså innan själva inskolningen har börjat). En timme låter kanske inte så mycket men om den timmen är mellan halv tio och halv elva finns det en rätt stor risk att man inte hinner till jobbet förrän lagom till lunch och plötsligt har halva arbetsdagen gått.

Nu låter det som att jag inte tycker att föräldrar och barn ska umgås. Det tycker jag visst att de ska men om normen är att umgänget sker under normal arbetstid har jag en idé. Inför fem ”umgås med ditt barn i skolan/förskolan”-dagar för alla föräldrar. För det är inte några frivilligorganisationer som påkallar föräldrarnas uppmärksamhet. Det är skattefinansierade instanser, där åtminstone skolan är obligatorisk med en lagstadgad läroplan som gäller lika för alla. Tycker skolan – det vill säga samhället – att det är viktigt för barnen att föräldrarna är i skolan när de förväntas jobba, då får samhället ta steget fullt ut. Vi har redan slagit fast att det är viktigt att föräldrarna är hemma med sina barn under deras första levnadsår samt när de är sjuka. Det kallas föräldraledighet respektive vård av barn och finansieras av Försäkringskassan. Nu har det blivit viktigt att föräldrar även umgås med sina friska, äldre barn på vardagar. Helt okej för min del. Men då måste vi öppna upp den möjligheten för alla, även för dem med oflexibla jobb.

Susanne Nyström

Publicerad i Östhammars Nyheter 29/5-2010.