Är det sådana straff vi vill se?

De flesta som är för tortyr och dödsstraff anser att straffen ska användas vid grova brott. För mindre förseelser räcker böter eller fängelse. Sedan finns det vi som är emot tortyr och dödsstraff. Och om man är det, då är man det i alla lägen. Någon "speciella fall"-princip finns inte på kartan. Inte ens Usama bin Ladin ska, enligt denna princip, dömmas till döden, utan få sin sak prövad i en rättegång och bli dömd till livstids fängelse och skadestånd. Demokratiska principer gäller alla, även dem som är emot demokrati. Om man är för demokrati måste man tycka så, annars fegar man ur när det verkligen gäller.

Med den bakgrunden blir Mats Dagerlinds resonemang (som på ett sätt är helt förståeligt) fel. Det faktum att Ameneh Bahrami vill hälla syra i Majid Movahedis ögon betyder inte att det är rätt att låta henne göra det. För det är inte offret som bestämmer straffet och det ska inte vara det heller. Om någon berövat mig synen och vanställt min ansikte skulle jag gladeligen vilja låta personen smaka på sin egen medicin och mer där till. Om någon mördat någon i min närhet skulle jag vilja slå ihjäl personen i fråga. Inget straff är hårt nog mot den som har attackerat mig eller mina anhöriga.

Just därför är det inte jag, utan en domare, som fäller domen. För vissa brott - som mord - går aldrig att sona i de anhörigas ögon. Därför blir de anhöriga, helt förståeligt, ofta upprörda om en mördare släpps i förtid. Det spelar ingen roll om denna suttit fängslad i 10, 20 eller 30 år - det är ändå inte straff nog för den som har mördat någon i min familj.

Så visst kan man hoppas att Majid Movahedis straff - om det verkställs - ska verka avskräckande på presumtiva gärningsmän så att färre kvinnor i framtiden utsätts för syraattacker. Självklart måste dessa attacker och stympningar stoppas. Men om vi börjar tycka att grymma straff är okej, eftersom de verkar avskräckande, då är vi plötsligt ute på väldigt djupt vatten.