Senast Skrivet

Slumpa en blogg
sidobild

Här sprang Palmes mördare

bild[25].jpg

På väg till butiken efter möte på stan. Tar en annan väg upp idag. Går Sveavägen, Olof Palmes Gata och uppför de där läskiga trapporna klättrar sig upp på berget. Varje gång jag går här tänker jag på Christer Pettersson. Det var här han sprang efter att han skjutit Olof Palme. Om det nu var han, men det var det ju., klart det var. Jag kan se honom framför mig, andfådd, panisk, vildögd och rädd.Han har just skjutit Sveriges statsminister. Vart ska han ta vägen nu?

Vill ni höra om den mest bisarra svensexan någonsin? Det var en kompis till en kompis - lustigt, inte sant, att det alltid är en kompis till en kompis. Han blev utsläpad av sina vänner en tidig morgon. De drog ut till Djurgården, drack öl, spelade brännboll, snackade skit, spelade fotboll, drack lite mer öl. Det var en trevlig dag. Men kanske saknades det där lilla extra, det kunde han känna när han på kvällen vandrade hemåt i ensamhet.

Så kom han in genom dörren till sitt hem. Hans fästmö var inte hemma. Han tog av sig jackan. Gick in i vardagsrummet. På soffbordet fanns ett femtontal spritflaskor och groggvirke. I soffan satt Christer Pettersson.

"Du och jag ska dricka ikväll", sa Pettersson.

Skräcken i att se Christer Pettersson i sin egen soffa.

Skräcken!

Kompisarna hade betalat honom några tusen för att han skulle sitta där en kväll och dricka. Killen fick sätta sig ner. Och så söps det.

Otroligt roligt.

 

35 kommentarer Skriv en kommentar
Mattias
23 oktober 2009, kl 15:12
hahaha otroligt roligt, vem fan har vi i helsingborg som man kan använda?
weronica
23 oktober 2009, kl 15:12
mytvarning?
bertil
23 oktober 2009, kl 15:40
såg dig i går på kanal 5.fy fan så jävla kass du var
Karin
23 oktober 2009, kl 15:44
Det var ganska länge sedan, närmare bestämt i början av nittiotalet. Kl var väl ca 21.00. Det var sen höst, kallt och blåsigt. Jag gick ut för att handla. Det var väldigt folktomt ute.
Jag gick in i affären, och där inne var Christer Petersson och en kompis till honom. När jag hade handlat klart och gick ut ur affären så följde Christer och hans vän efter.
Christer Petersson var väldigt obehaglig och hotfull. Han blev mer och mer hotfull. Eftersom det bara var jag och dessa två människor och inga andra i närheten så var det obehagligt. Tillslut så sa hans kompis till honom att sluta att hålla på som han gjorde.
Christer lugnade ner sig. Och jag kunde gå hem. Christer var säkert drogpåverkad. Mycket obehaglig i alla fall.
JessicaS
23 oktober 2009, kl 15:50
Så jäkla härligt med en unik blogg, inte en löjlig fjortisblogg. Senaste halvåret har jag inte läst ett enda blogginlägg, som en tyst protest mot de otroligt irriterande bloggarna som dyker upp här och där. Inget unik någonstans, allting är samma gamla skit...

Så tack för något intressant och nyskapande, har sträckläst din blogg idag iställe för att öva på gamla högskoleprov. När jag misslyckas imorgon säger jag bara till mig själv att "det var de fan i mig värt".

Char(mtroll)lie!!
tina
min blogg http://www.pickipicki.se
23 oktober 2009, kl 16:16
Haha, det var hemskt och hemskt roligt på en och samma gång.
satu
23 oktober 2009, kl 16:16
????????????????????????brilliant
lisa
23 oktober 2009, kl 16:31
Det är konstigt hur sådana som Krister Pettersson går och blir någon form av kult kändis precis som t.ex Charles Manson också blev och är.
Folk börjar tillslut tro att dom är några slags seriefigurer bara för att dom figurerat så mycket i media när dom faktiskt påriktigt är psykopater som har mördat andra människor, vill säga dom är precis lika farliga som alla andra mördare därute men folk fattar inte det för att dom tror att mediekändisar inte är verkliga.
Bara en sådan grej som att det finns den där Krister Petterson grafittikonsten på stan och Charles Manson finns på T-shirts.

Folk... Jag kan ibland verkligen häpna över folks översvämmande idioti ibland.
Lovisa
23 oktober 2009, kl 16:39
Jag har ätit korv tillsammans med Pettersson. Eller ja, han stod och åt korv vid samma korvkiosk som jag åt vid...
David
min blogg http://fransson.tumblr.com/
23 oktober 2009, kl 16:44
What!? Är detta en vandringssägen!? Sååå många gånger jag berättat den här i tron att kompisen som berättade den här för mig verkligen hade en kompis som varit med om detta.
Barbro
23 oktober 2009, kl 17:12
Jag bor i Solna och en dag för många år sedan på vinternvar jag och min små grabbar ute och gick. Det var massor med hårt packad snö på gångvägen så i backarna tog min killar fart och åkte på skosulorna så långt det gick. Plötsligt får dom sällskap av Christer Pettersson som gled bredvid och var glad. Han började prata med oss och vi fick sällskap till Solna centrum. Han hade visst köpt nya skor för pengar han fått av Robert Ashberg och de var bra att glida på packad snö med. Han var trevlig då och hade man inte vetat vem han var hade det ju inte varit konstigt. Men folk vi mötte glodde som f-n. Han berättade att han saknade att vara barn och få leka i snön...
Direktörn
min blogg http://tessanodirren.blogspot.com
23 oktober 2009, kl 17:27
Jag tänker alltid samma sak, morbid som jag är så springer jag alltid upp för de trapporna, tittar mig om och sen joggar lite vidare, innan jag återgår till mitt normala lunkande...
anna
23 oktober 2009, kl 17:32
Så himla abnormt. Är allt abnormt roligt? Ha - du får väl se när dina barn växer upp och du vill skydda dem mot ironi, trams och rena vettvilligheter...
Rebecca
23 oktober 2009, kl 17:35
Men hörru, ska du till Vääärnamo snart? Kram
clara
23 oktober 2009, kl 18:11
hej! kollade du på debatt igår?
det var en man där som skriver om ekonmi i dn, knut kainz rogerud. jag såg på hnm och tänkte att han var en mycket vacker man. sen tänkte jag att han var androgyn på ngt vis, sen såg jag att han var lik ngn, jag tänkte och tänkte, han påminde om en bebis jag sett, kan det ha varit på öppna förskolan? sen kom jag på vem det var! han var så lik charlie schulman! fast hon är ju förstås ännu vackrare än knut.
Sara
23 oktober 2009, kl 19:02
hahahaha fyfan vad jävla roligt :D vilken panik att uppleva det själv ^^
Hanna
min blogg mahawiochmi.blogspot.com
23 oktober 2009, kl 19:15
Vi mötte Christer Pettersson i Hagalund,Solna en gång. Han var på väg uppför trapporna mot en kyrka när han vinkade och skrek "Hej Kyrkan". Det tyckte jag var skitroligt och brukar faktiskt säga det själv ibland när jag passerar kyrkor.
GuggeFire 39 år Åkarp
23 oktober 2009, kl 21:04
David, hur vet du att din kompis kompis inte är kompis med Alex kompis kompis??

Skämt åsido, sa han som sorterade frukt, så kan detta fortfarande vara en vandringssägen,
då Alex inte hört det i andra hand utan tredje hand.

Inte sant?? Eller hur?? Stämmer rätt väl va?? osv.
elin
min blogg elian87.blogg.se
23 oktober 2009, kl 21:20
Jag måste bara fråga dig, hur kommer det sig att du har leif gw perssons nr??
kändes lite otippat;)
23 oktober 2009, kl 22:10
Tror inte alls nämnde Pettersson var skykdig till det mordet. Det är för mycket som talar mot det. Det ska till en otrolig mängd sammanträffanden för att någon som Pettersson ska vara på samma plats som Palme just den kväll Palme "smitit" från dem som skulle vaka över homom och dessutom just den kvällen bar ett skjutvapen på sig. Sen hade denna långvariga missbrukare intelligens nog att försvinna från platsen och ur vittnenas synfält, en kille med taskig kondis och antingen skärrad eller upprymd över sitt impulsdåd. Snälla nån. Mycket troligare nån som hade insiderinformation och var där i syftet att begå mordet.
harry
23 oktober 2009, kl 22:40
Palme blev skjuten precis innan jag föddes och det resulterade ju i att det var väldigt mycket om mordet på nyheterna under mina småbarnsår...
I Sverige var tydligens namnet censurerat, men mina föräldrar brukade säga hans namn istället för "pipet" och det var tydligen något jag snappade upp...

När folk frågade mig vad min docka hette svarade jag nöjt: "Kritter Petteton" . Gissa om folk blev förvånade och mamma och pappa skämdes...
Johan
24 oktober 2009, kl 00:58
En gång för ett antal år sedan då jag var en liten pojkpalt, så hade jag och min mamma varit och handlat. Detta var i Solna. Mamma var trött och smått irriterad, hon bar på två tunga matkassar, och jag var ca 4 år gammal. Jag hade då ett par skor med skosnören istället för kardborreband, men jag hade inte lärt mig att knyta dom själv ännu, och då gick ena skosnöret upp och jag ropade på mamma att hon skulle komma och hjälpa mig. Hon suckade och sa till mig irriterat att fortsätta gå, så vi kom fram någon gång, att det inte var nödvändigt att knyta min sko då, eftersom vi nästan var hemma. Jag stapplade fram en liten bit till med mina skosnören hängandes efter, gnällandes. Då gick vi förbi Christer, som satt på en parkbänk nära oss. Han sa till mig att "Det där fixar jag grabben, stå stilla ett par sekunder bara". Där knöt Christer Pettersson min sko, inför ögonen på min mor, som blev troligen ganska nervös för en liten stund. Ett litet scenario jag alltid ler åt när jag tänker tillbaka.
Helena
24 oktober 2009, kl 08:43
Haha.... Med sådana vänner behöver man inga ovänner!!!!!!
Frida
24 oktober 2009, kl 08:55
Wow, är det "jag mötte Lassie" nu?
Ok.

Jag har åkt samma pendeltåg (Upplands Väsby - Centralen) som Christer Pettersson. Det var ingen som ville sitta bredvid honom.
Frida
24 oktober 2009, kl 08:57
Han klev av i Sollentuna Centrum.
Anna
24 oktober 2009, kl 09:48
Att fler kan ha hört detta ifrån någon kompis eller kompis kompis är inte något konstigt alls. Ett tag var det ju inte jätteovanligt med att sådant här gjordes på svensexor och annat. När två kompisar till mig fyllde 30 år så var vi ett gäng som försökte komma på något bra att hitta på för dem. Då vet jag att jag hade läst att det gick att hyra bland annat Micke "Svullo" Dubois för en kväll och överraska någon vän med på detta vis. Vet att flertalet namn stod med som man kunde hyra, men jag minns inte vilka, kanske även Christer Pettersson fanns med på denna listan? Nu går det ju inte direkt jämföra Micke med Christer ....eller Jo det går visst det. Båda är människor och båda var personer som många visste vilka de var. Och båda uppfattades nog som ganska galna (fast på helt olika vis).
Vi hyrde dock aldrig någon, utan kom på andra briljanta galenskaper som vi utsatte våra vänner för.
Åsa
24 oktober 2009, kl 10:03
Vi kanske känner samma person som gifte sig men jag fick historian om svensexan berättad på ett annorlunda sätt. I min version kom brudgummen hem efter en hård dag på jobbet. När han skulle låsa upp dörren märkte han att det var någon som brutit upp låset. På skakiga ben gick han in i vardagsrummet och där satt Christer Pettersson med några burkar 2,8 och sa att brudgummen var skyldig honom pengar. Sen hoppade kompisarna fram och de festade ett tag med Christer men sen fick han gå för han blev lite obehaglig.
De betalade honom 2 000 kr för medverkan.

Sen har jag hört om en annan svensexa där Christer bara bjöds med i en limousin och de åkte runt och festade med honom. Ja han fick inte vara med hela svensexan den gången heller, stackarn.

Synd att han gått ur tiden, han måste ju ha varit ett festligt inslag på svensexorna. Fast det hade ju Olof Palme också kunnat vara om han fått leva...
Emma
min blogg lillaemmasdagbok.com
24 oktober 2009, kl 12:27
Åh herregud vad roligt, jag jobbade ihop med en av brudgummens kompisar som jag kan avslöja var mäkta stolt över att ha kommit på en sån idé. Det är faktiskt på riktigt!! Dock berättade Alex (han jag jobbade med alltså) att Christer Pettersson satt vid köksbordet med en flaska whiskey och sa "nu ska vi spela poker". Kanske har den där Pettersson tjänat massor av pengar och hoppat runt på massor av svensexor!?

Tack för en GRYM blogg!!!! :)
Jenny Isberg
24 oktober 2009, kl 16:05
Hahahaha!!! Å vad underbart roligt!! Vilken chock man skulle få!!
Älskar att läsa din blogg!! Ha en mysig lördag med din familj!
/Jenny
Elin
24 oktober 2009, kl 21:18
BRILLIANT.
25 oktober 2009, kl 03:28
Bästa humorn!
Julia
min blogg www.juliaekstrom.com/Blogg
25 oktober 2009, kl 10:52
Ja men vad pratade de dom om den kvällen då, efter skräcken ialla fall lagts sej lite?
Eller blev skräcken för intensiv att de blev pinsam tystnad?
jesse
26 oktober 2009, kl 11:37
FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK FEJK.

Vandringssägen delux.
Nina
26 oktober 2009, kl 18:17
Hmm, den dar historian har jag också hort, om en kompis kompis svensexa. Det ar ju mojligt att vi har gemensamma kompis kompisar såklart, historien jag horde utspelade sig i Sollentuna iallafall. Och Christer fick en flaska Explorer i betalning.
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan
Ägaren till den här bloggen har valt att godkänna kommentarer innan de visas. Din kommentar kommer därför inte synas förrän den har godkänts av bloggägaren.

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Redaktionschef: Lena Widman

Tf sajtchef: Andreas Aspegren

Close