Senast Skrivet

Slumpa en blogg
sidobild

Att vara pappa kan vara ganska lätt

Det blev lite fel i kommunikationen idag mellan mig och Amanda, vilket resulterade i att jag fick ta med mig Charlie på ett möte med män i slips och kvinnor i kjol. Jag trodde det skulle bli lite obekvämt, att folk skulle sucka och ge menande blickar bakom min och Charlies rygg. Att jag skulle säga ursäkta-ursäkta hela tiden. Att de skulle tänka: vad är detta för lallare som tar med sitt jävla barn till viktigt möte?

Men det var precis tvärtom. Folk tindrade, log och var snälla. Gullade med Charlie. Jag tror inte att det handlar så mycket om allmän barnkärlek. Jag tror att det handlar om att det var en pappa som hade med sig sitt barn. Hade det varit en kvinna så hade nog irritationen varit större. Visst är det så? Visst är det underligt att det är så?

Som på jobbet förr om åren, på den tiden jag hade jobb. Om en kvinna var tvungen att gå tidigare från mötet för att hämta barnen på dagis så uppfattades det som irriterande. Om en man var tvungen att göra samma sak så uppfattades det som gulligt och rart.

Orättvis är världen mot er kvinnor.

51 kommentarer
Emilia
9 december 2009, kl 14:42
Det där är tyvärr alldeles för sant. När min sambo sökte en lärartjänst och berättade att han skulle bli pappa om en månad så sa rektorn att det var bra, för det visade att min sambo var en ansvarsfull man.. han sa sen att det var tur att min sambo inte var kvinna.... för då hade det blivit by by...
Monica
9 december 2009, kl 14:43
Det värsta är att det är inte ens fejk! Det är ju så det är! Och ibland måste jag erkänna att jag gör lika fast jag är kvinna! Inte himlar med ögonen när mammor måste gå hem till sjuka barn, det är inget fel. Men därmot kan jag nog komma på mig att tycka att "det är så gulligt och ansvarstagande" när pappor gör det! Usch på mig!
Jessica
9 december 2009, kl 14:45
Jag hoppas du skämtar annars blir jag mörkrädd om du tror att det är så för det upplever verkligen inte jag. Jag är mamma och upplever inte alls att det är så, kanske för 10 år sedan men inte idag, det där är förlegat, hoppas ni andra tycker samma sak, annars kanske det bara är jag som har haft turen har ej fått det bemötande, känslan hos någon av mina 3 senaste arbetsgivare, varken bland chefer eller kollegor. Cheferna föregår med gott exempel och gör samma sak (kvinnliga och manliga), vabbar, har med barn på jobbet, slutar tidigt, är föräldralediga mm

Gillar din blogg skarpt särskilt förra inlägget ;-)
Daniel Milton
min blogg http://dmilton.blogspot.com
9 december 2009, kl 14:46
Nu har jag bara varit pappa i ett par månader men visst blir man som man annorlunda behandlad när man har sitt barn med sig. T.ex. ler folk och är glada när man är ute och promenerar medan en kvinna med vagn ganska ofta möts med irritation (har jag hört).

Vad fan liksom, jag skulle ju kunna ha vagnen full med bomber och knivar och huvudet fullt med jävulstyg. Mer respekt åt kvinnorna!
Detduintevet
9 december 2009, kl 14:48
Men du har det enkelt du, din jävel. Men vad fan..jag hade säkert njutit jag också om jag var man så kör på. ;)
TS
min blogg www.betrue.blogg.se
9 december 2009, kl 14:50
och lika orättvis mot män
JAG
9 december 2009, kl 14:51
MARRY ME!
iutlkh
9 december 2009, kl 14:58
FEJK!
Stina
9 december 2009, kl 15:10
Vilken bra reflektion av dig Alex. Men såklart förjävligt att det ska vara så.
För det är så.
Malin
9 december 2009, kl 15:27
Verkligen så sant. Jag har många gånger fått gliringar och halvtaskiga kommentarer både från chef och kollegor, men min manliga arbetskamrat som vabbar och hämtar på dagis minst lika ofta har så vitt jag hört aldrig fått en enda kommentar. Konstigt... Man kan bli helt galen av detta men det är väl bara att bita ihop och kämpa på!! Någon gång i framtiden blir det förhoppningsvis bättre.
Jenny
9 december 2009, kl 15:39
Alex, du är en fin människa som ser och uppmärksammar den skillnaden! Jag blev glad!
Elisabeth
min blogg http://kalejdoskop1.blogspot.com/
9 december 2009, kl 15:54
http://kalejdoskop1.blogspot.com/
Tittilitutan
9 december 2009, kl 15:57
Boooring.

Så gammal diskussion, har förts i media, på middagar och sajter i många år.
Inget nytt under solen kan komma ur detta ämne, tror du Alex är väl medveten om detta men vill väl plocka lite poäng hos dina kvinnliga läsare.
m
9 december 2009, kl 15:59
Stämmer inte....
hannah
9 december 2009, kl 16:02
Är det du som översätter texterna till Simpson?
Raggoparden
min blogg raggoparden.se
9 december 2009, kl 16:06
Om Charlie varot ett skrikigt barn hade nog slipsar och kjolar blivit irriterade även på er ;) .
Daniel, jo, det är lika irriterande med pappor som kör barnvagn, särskilt söderpapporna som kör sina framåtvända monstervagnar i bredd på trottoaren medan de diskuterar kollektivdagis.
Eller de som har musiklurar på sej och joggar med ungen !
Mr Righteous
9 december 2009, kl 16:15
Åhhhh fy FAAN vad du blivit äckligt PK och inställsam mot din nya läsargrupp: De gulligull-medjamsande mammorna.
Jag kräks över detta inlägg. Ska du sälla dig till den stora korkade massan som i medierna alltid framställer kvinnor som offer det e synd om.
DET ÄR INTE ETT JÄVLA DUGG SYND OM KVINNOR !!!!! De har det precis lika bra eller dåligt som oss män....och vi gnäller fan inte.
Vanilla
min blogg http://byvanilla.blogspot.com
9 december 2009, kl 16:25
Så sant! :-) Det är djupt rotat det där med att kvinnorna har största ansvaret för barnen, och det är ju så gulligt när männen HJÄLPER TILL...
bannern
9 december 2009, kl 16:47
vad hände med bannern egentligen?
anna
9 december 2009, kl 17:18
Men det är sista kvinnogenerationen som utsätts för dessa orättvisor och detta förlegade tänkande i alla möjliga och omöjliga situationer! Hör och häpna!
För nu kommer ni män som tar del i era barn, som ÄLSKAR era döttrar och söner över allt, och önskar dem SAMMA GODA.
Så hoppfullt!
Emma Grimmfjäll
min blogg http://emmaterese.blogg.se
9 december 2009, kl 17:44
Uppfriskande med en man som orkar ta fram frågan i ljuset! Det du skriver är alldeles, alldeles, för sant. Tjing.
U
9 december 2009, kl 18:03
Japp. Tyärr så rätt. Jag har i många år hävdat att skillnaden bara sitter i våra huvuden och att de går att motverka genom att göra bra saker (som kvinna). Och att glastaket inte finns.
Jo, tjenare. Vilket bryskt uppvaknande! Tjongade i glastaket så det stänkte och funderar nu på om det verkligen ska vara såhär. 15 års hyllat jobb och bra belöningar längs vägen når bara till en viss gräns. Och den gränsen visade sig lägre än jag någonsin trott. Jag levde i inbillningsvärlden om vårt lika värde. Men rädda chefer väljer heller någon som liknar dem. Och ibland visar det sig vara den minsta gemensamma nämnaren som fäller avgörandet. Så tunnt.
Har tyvärr ingen lösning än.
Det värsta är att vi kvinnor verkligen inte är bäst på att stötta varandra heller.
Jag är inte bitter, men väl fundersam.
2-barnsmamma
9 december 2009, kl 18:04
Det är den. Jag jobbar deltid. Det känns inte som, karriärsmässigt, någon större investering, dock en nödvändighet i fasen vi är i nu. Som-pricken-över-i kan också detta nämnas av kollegor och chefer hur jobbigt det är med alla deltidare. Denna föräldralagsrättighet. Om någon enstaka man, på mitt jobb, eventuellt tar ut pappaledighet (i så fall gäller det vanligtvis fredagar eller några veckor på sommaren) blir han däremot en hjälte och en fin närvarande pappa.
apansaba
9 december 2009, kl 18:13
Tack Alex! Det är precis så det är.

En annan sak är att killar alltid får höra hur bra de är med sina barn. Inte en jäkel säger det till en kvinna. Vi förväntas ha det i oss. Jag vill också ha beröm. Eller så är jag inte en bra morsa...
9 december 2009, kl 18:18
Asså fy fan jag tror JAG ÄLSKAR DIG HERR SCHULMAN!!!
Inte för att det du skriver är så fantastiskt egentligen, det är ju helt rätt å självklart MEN det får man ju aldrig läsa om i media DÄRFÖR ÄLSKAR JAG DIN BLOGG!!!!
Sofia
9 december 2009, kl 18:21
Jag gillar dig men jag tänkte bara fråga.. Har du sålt någon bok sen du öppnade butiken?
Jag tänkte på dina priser..
d.acer
9 december 2009, kl 18:29
Så jävla pk du blivit då??!!... Nåja man växer väl upp nångång, men att du ska bli en sån "lattegullifjunfarsa" är lite tråkigt, anser jag.. Du håller på med nåt, lite som att sova räv..
Anna
9 december 2009, kl 19:34
Problemet är väl att en kvinna "måste" ta hand om sitt barn medan en man kan välja att ta hand om barnet om/när han vill, och när han gör det så utgår man därför från att han är extra duktig eller gullig som har gjort det valet. Hoppas din blogg kan få folk att förstå att män och kvinnor idag "måste" ta hand om sina barn lika mycket. Kvinnans omsorg blir automatiskt uppvärderad om mannens blir mer självklar.
Cecilia
9 december 2009, kl 20:04
Äntligen börjar du förstå! Så är livet mot oss kvinnor, ojämställt - fast i det fördolda, i sådant man inte riktigt tänker på och kanske inte ens förstår. Saker som tas för givet.
Det är så ingrott i samhällsstrukturen och i människan att till och med kvinnor själva tycker att det är "löjligt" och "överdrivet" och så vidare, och så vidare...
När man väl upptäcker det går det inte att undvika, det blir en ständig kamp.

Och angående det där med att ta barnen med sig till jobbet. Det är en typisk "men åh, vad duktig han är"-attityd. En man är något alldeles extraordinärt för att han tar hand om sitt barn. Gör han det är han en riktig hyvens man, något att satsa på, en god människa.

När en kvinna gör samma sak - tar hand om sitt barn - är det helt givet. Det är ju kvinnans roll, liksom. Skulle en kvinna till råga på allt ta med sitt barn till jobbet kan reaktionerna som du säger bli lite irriterade och suckande: "vilken slarvig och dålig mamma, har hon inte lyckats skaffa barnvakt, dagisplats?"
9 december 2009, kl 20:19
heeej, kolla den här coola ungen som dansar http://www.ubetoo.com/player.aspx?mediaid=2681
M
9 december 2009, kl 20:47
Alex! Kommer du vara i butiken imorgon vid fyra-tiden? Tänkte komma förbi med lite böcker ända från Sundsvall! Svara gärna så jag vet om jag kan kika förbi eller ej =)
William
9 december 2009, kl 20:48
Det specifika mötet du refererar till har naturligtvis aldrig ägt rum.

Märker på dina formuleringar och detaljbeskrivningar att det inte stämmer. Du vill skapa debatt, precis som du gjorde häromdagen med caféerna som inte släppte in Charley (som dock inte var påhittat). Inget ont i det. Bra så. Men mig lurar ingen.
Sanne
min blogg www.pslinden.com/blogg
9 december 2009, kl 21:15
Jepp, huvet rätt på spiken. Vi har det för jävligt, men sen å andra sidan så får vi ju trösta oss med er pojkar.
Stina
9 december 2009, kl 21:28
Men är det inte typiskt att du som är man får beröm för att du skriver om det här? Kvinnor har bloggat om det i flera år men aldrig fått samma uppmärksamhet för sin upptäckt. Det är ju samma klappande på huvudet här bland kommentarerna som det är ute i verkligheten - pappor förväntas tydligen inte förstå eller sköta sin del. Tragiskt.

Därmed inte sagt att det inte är bra att du skriver om det här.
Helene
min blogg http://eneleh.blogg.se
9 december 2009, kl 22:04
Ja. Allt bra orättvis är den... Men men.

Ska du ta och bestämma vinnaren i bannertävlingen snart eller hur blir det? :-)
Katrin
min blogg http://vardagenvar.blogg.se
9 december 2009, kl 22:15
Tack Alex, TACK!!!
mamy
min blogg insideamy.blogg.se
9 december 2009, kl 22:16
Ja fyyyyy fan för att det är så.
Glamour Girl
9 december 2009, kl 22:27
Sant.

Ibland funderar jag helt seriöst på att rösta på FI. Självklart skulle jag aldrig erkänna det för mina kollegor (bara män). Skulle bevara det som min egen lilla hemlighet. Synd bara att FI verkar så tandlösa på något sätt. Måste sätta mig in lite bättre i svensk politik tänker jag nu.
Sara
9 december 2009, kl 23:47
Anna du måste vara en idiot,,, Va då att männen kan välja att vara med barnen... De kan väl kvinnan också göra... Däremot håller jag med Alex att visst verkar de som att man överlag stör sig mer på kvinnor än män som blir tvugna att ta med sig barnen på jobbet eller vabba tex...
Johan Den Store
10 december 2009, kl 00:10
Apansaba

"En annan sak är att killar alltid får höra hur bra de är med sina barn. Inte en jäkel säger det till en kvinna. Vi förväntas ha det i oss. Jag vill också ha beröm. Eller så är jag inte en bra morsa..."

Du kan ju också vända på det till din fördel då det vankas skilsmässa och vårdnadstvist. Då tror jag det sitter ganska bra att det "förväntas att du är en bra mamma, du har det ju i dig". Väldigt många fäder har förlorat vårdnadstvister eftersom det i väldigt stor utsträckning blir modern som får vårdnaden om barnen ifall det blir en tvist.

Nu har jag aldrig blivit drabbad av något sånt här själv. Men det handlar nog om att ge och ta om man ser till den stora bilden. Kanske är bättre att inte få beröm för att man är en bra mamma istället för att inte få vårdnaden om barnen eftersom det förutsätts att män i större utsträckning inte har det i sig att vara förälder.
kriss
10 december 2009, kl 00:40
Hej..

Jag har följt dig och din blogg ändå sedan starten på stureplan.se
Jag har läst allt jag kan komma över som du har skrivit och älskat varenda ord från början till start. Alla dina pogram, när du vart med på tv, dina skämt, som jag har skrattat...

men har du tröttnat på att skriva? efter du fick barn så har du blivit så annorlunda i allt vad du gör. Jag respekterar det, man ändras och utvecklas. Jag är bara 21 och kanske inte riktigt din "marknad", vet inte precis vilka du vill nå ut till men nu känns det som 40åriga småbarnsmorsor enbart... vilket är lite trist. Kommer jag få se nånting av dig Alex som du var innan du fick barn? Du var roligare då.. bra att du skaffade barn så sent. Du har blivit en riktig "far". Ha det gott.
anna.
10 december 2009, kl 01:56
tjena !
jag undrar om man kan hitta ditt och calles sjukt långa försök till att sweda änglagård där ni bara garvar hela tiden någonstans ? det är förmodligen något av det roligaste jag har sett.
och när ni busringer petter ?
på youtube finns det ju icke..
Lena
10 december 2009, kl 07:25
Något som dock har överraskat mig som positivt är då jag som lite äldre (35) började läsa på universitetet och upptäckta alla de mammor som pluggade och hade med sig sina små på föreläsningar och lektioner. Ingen verkar ha något emot det och det hjälptes glatt åt med vaggande och vyssande av de små. Sen kan ju inte jag förstå hur dessa mammor orkade plugga och ha småbarn - men det är ju något helt annat.
Anna-K
10 december 2009, kl 07:35
Så ser det ut i moderna Sverige 2009. Det finns fortfarande "gamla stötar"
som inte riktigt har fattat att barnen kan vara tillsammans med pappa likabra
som mamma.Men ändå kan jag höra av en del pappor säja att de ska vara
"barnvakt" åt sitt eget barn - en mamma har jag aldrig hört säja så.
s
10 december 2009, kl 09:00
Det är inte synd om oss kvinnor men man och kvinnor behandlas olika.
En kvinna granskas hårdare vi måste uppföra oss tio gånger bättre än männen.
Tex.inom politiken.
Ha det gott
BellaM
10 december 2009, kl 09:03
Nej men vadååååååå vi kvinnor har ju meeeeer fördelar än männen! Hela världen hatar män förstår du, tidningarna skriver inte när en man dör.
Och Johan Den Store, anledningen till att kvinnor får vårdnaden i större utsträckning än män är att man går på den förälder som har störst anknytning till barnet. Sådant är svårt att bedöma så då kollar man på vissa saker som går att mäta, som t.ex. vem som varit föräldraledig med barnet. Och vem är statistiskt sett det? Jo mamman!
Katrin
10 december 2009, kl 09:23
Det tror jag med. Pappa= gulligt, vilken härlig man, men mamma= en riktig pest som inte har vett på att ordna barnpassningssituationen. På ett möte och i en nödsituation brukar det inte vara några problem, och din Charlie är ju så fin så jag kan aldrig tänka mig att någon skulle protestera. Men Alex, det får finnas gränser också för vilka jobb man tar med barnen på och man måste själv ta ansvar för dem när de är där. Jag vet en mamma som ofta tar med sin dotter hela dagen på ett kontor, där dottern far runt och stör arbetskamraterna som inte får något vettigt gjort. Flickan är extremt bortskämd och vill ha en säng framdragen när hon är där, vill att en av kollegorna ska ägna hela sin tid åt henne etc. Mamman borde själv passa henne, de andra tjejerna måste ju hinna med sina egna arbetsuppgifter även om de är snälla och vänliga personer som tycker om barn. Hon tar dit dottern när flickan är sjuk och inte får vara i förskolan också. I det här fallet är det inte ok att hon tar med henne så ofta tycker jag. Vad tycker ni andra? Är det ok? Störde man sig mindre på det om det vore en pappa som gjorde så?
Johan Den Store
10 december 2009, kl 09:41
BellaM :

Ja det var ju lite det jag menade med mitt inlägg. Man får indirekt beröm i en senare situation utifall att det skiter sig rejält. Då kan mammorna ta till vara på att de troligtvis har en bättre relation till barnet eftersom de varit hemma mer med barnet. De förlorar lite streetcred från andra personer som inte säger att dem är en bra mamma, men vinner sitt barn, vilket får ses som mycket viktigare.

Sen har du rätt i att det väldigt sällan görs reportage om de stackars män som blir mördade. Men det skulle väl ta upp för mycket tidningsplats
Camme
10 december 2009, kl 16:42
Du är bäst. Jag mår bra av att läsa din blogg. Tack för att du skriver för oss varje dag!
emelie
10 december 2009, kl 21:31
Min syn på dig har förändrats totalt sen du började denna blogg den blir bara bättre och bättre. Detta inlägg gör mig glad inte alla män som tänker i dessa banor.Heja dig!!!
Svart på vitt
11 december 2009, kl 13:06
Jag har en dotter på 8 månader och är fortfarande föräldraledig, men håller på med politik och reser därför land och rike runt. Aline som min dotter heter,brukar ofta vara med, och det går faktiskt skit bra! Tanter och gubbar gullar och trallar glatt när hon är med! Jag trodde att det skulle vara ett helvete och att folk skulle sucka och stöna så fort hon piper till, men icke.
Gillar din blogg skarpt, har alltid gjiort, men än mer sedan du fick barn. Kanske för att det känns som om du nu befinner dig i samma verklighet som jag med bajsblöjor och välling!
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan
Ägaren till den här bloggen har valt att godkänna kommentarer innan de visas. Din kommentar kommer därför inte synas förrän den har godkänts av bloggägaren.

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Close