Charlies första jul!

Dagen började i stort lugn. Bara jag och Amanda och Charlie. Amanda matade Charlie och eftersom det var jul fick hon en ny smak - spagetti och kötttförssås! Hon tyckte mycket om det.

Sen åkte jag ut till Skogskyrkogården för att hälsa på pappa i graven. När jag kom stod redan övriga familjen där. Mina två bröder, mamma, Niklas fru Ninni och Calles tjej Anitha. Jag skrattade när jag såg dem. De är ju så korta allihop! Så fruktansvärt korta. Eftersom alla är jämnkorta kanske ni inte slås av deras absoluta korthet. Så jag bad Niklas ta en bild på oss när jag var med.

De är väldigt, väldigt korta. Det var som att titta på filmen "Willow".

Vi stod en stund vid pappas grav. Jag hängde en av Charlies leksaker på en av grenarna. Det är så synd att pappa aldrig fick träffa Charlie.

Sen åkte jag hem för att hjälpa Amanda med maten. Charlie hade fått på sig juldressen.

Och ett par guldskor, som hon blev mycket förtjust i. Hon ville bita i den hela tiden. Ni ser hur Charlie korsar benen som en modell. Hon kanske blir modebloggerska när hon är stor.

Jag tyckte de var så fina, Amanda och Charlie, så jag tog en massa bilder på dem.

Här är en bild till jag tog. Mina två favorittjejer.

Så kom brorsan Calle och lämnade över den första julklappen. En napp som var utformad på sådant sätt att det såg ut som att hon hade väldigt stora tänder. "Charlie har aldrig varit mer lik Alex än nu", sa Calle och så skrattade han och alla andra skrattade också.

Så kom mamma. Hon bar solglasögon av okänd anledning, vi frågade inte.

Vi åt middag, men det har jag tyvärr inga bilder på. Sedan förde jag in alla 15 gäster in i "mörka rummet". Där skulle de sitta medan jag släckte alla lampor i vardagsrummet och tände de levande ljusen i granen. När de sedan kom ut blev de liksom bländade och hänförda av granens sken. Så gjorde vi alltid i min barndom, det var pappa som tände granen och när vi kom ut sa alla "OJ". De sa samma sak i går. Alla tittade på granen när de kom ut och sa "OJ".

Sedan läste Calle Lukasevangeliet. Det brukade pappa alltid göra förr om åren. Den högläsningen utgjorde starten på julklappsutdelningen. Nu är det Calle som tagit över. Pappa läste ur Bibeln. Calle läste ur sin Iphone. Åren går.

Jag fick inte till bilderna utan blixt, så jag tog en bild med blixt så att ni kan se. Men det var ju inte riktigt så här det såg ut. Det var ju mörkt och mysigt. Den här bilden är inte rättvis!

Sen kom tomten! Amandas systerdotter Rosa blev lite skakad en stund. Och Calle med. Var det verkligen tomten? Eller är det någon som klätt ut sig? Vad var det som pågick här egentligen?

Tomten gav ett paket till Charlie. Bengan hjälpte till att öppna.

Sen fick Rosa en klapp. Tomten ville ha en puss och efter en stunds protester gick hon med på det. Och när hon böjde sig fram såg Calle att tomten hade örhängen. Som han skrek! "TOMTEN HAR ÖRHÄNGEN! DET ÄR INTE TOMTEN! DET ÄR JU AMANDA", skrek han.

Sen delade vi ut klappar och umgicks hela kvällen. Det var härligt och trevligt!