Senast Skrivet

Slumpa en blogg
sidobild

Om "näthatet"

Det tycks ständigt pågå en debatt om det så kallade näthatet här i Sverige. Vissa vill göra gällande att det är ett befintligt bekymmer, något som skulle kunna liknas vid ett samhällsproblem. Min bild av det här "nätahet" är enkelt. Hat föder hat. Det vill säga: Om man driver en blogg där man hatar så får man kommentarer som hatar. Det är överraskande att se hur mediepersoner och kändisar går ut och lipar över det näthat som drabbar dem - är de inte medvetna om att de själva hatar? Vad har de för skev självbild?

På den tiden då jag hade min gamla blogg, där min tanke var att provocera och ställa till liv, var kommentarsfälten fulla av illvilja och elakheter. När jag nu skriver en vänligare blogg så har jag över huvud taget inte funderat på saken. Min blogg har över 200 000 besökare, men här finns ingen hatare så långt ögat når. Det finns folk som inte håller med om vad jag skriver (som med Ronald häromdagen), men det finns inget "näthat" här.

Man kan säga: man får de besökare man förtjänar.

Men säg att jag har fel. Säg att jag bara haft tur och att mediepersonligheterna som lipar över hatet har haft ofattbar otur. Hur kan detta ändå var ett problem? I alla bloggverktyg kan man föra in en funktion som gör att man måste kontrollera alla kommentarer innan de publiceras. Då kan man ju välja själv vilken ton man ska ha i sina kommentarsfält. Vad är problemet? Ta bort de kommentarer ni inte tycker om.

Näthat? Vilken hopplös ickediskussion.

25 kommentarer
Anonym
1 januari 2010, kl 17:59
Håller helt med dig! Det är ju en ganska enkel ekvation som inte alla verkar ha hajjat. Eller så har de, precis som du skriver, en mycket skev självbild. Till exempel ditt ex Katrin, och nu senast Sanna Lundell, är båda ganska hårda kvinnor, så jag är inte helt förvånad över att de får hårda kommentarer. Med det inte sagt att jag tycker att det är OK med hårda kommentarer. Vissa är ju på gränsen till sjuka, vilket är tämligen obehagligt. Sanna Lundell skriver i ett blogginlägg att hon får negativa kommentarer om sitt barns utseende och det är ju inte rimligt. Det är ju inte friskt. Så jag förstår att hon inte pallar med det. Men - hon borde kanske också rannsaka sig själv lite grand och se att hennes tanke och det hon sedan förmedlar i ord kanske inte alltid går hand i hand (jag tror att hon i sin tanke kanske tror att hon är mjukare än vad hon faktiskt är). Men överlag tycker jag att hat på nätet är obehagligt. Finns det så många sjuka människor där ute? Sitter de alla omkring mig på T-banan?
Daniel Milton
min blogg http://dmilton.blogspot.com
1 januari 2010, kl 18:08
Man får alltid vad man förtjänar. Jag såg dock fram emot lite näthatare när jag skaffade min nuvarande blogg (där man kan kommentera anonymt). Ingen kom.
Maria Kornberg
min blogg http://www.mariakornberg.wordpress.com
1 januari 2010, kl 18:36
Näthat är överskattat. Det är ju bara komiskt hur folk orkar engagera sig!
L
1 januari 2010, kl 19:14
Fast nä. De små modebloggerskorna som måste fått mest skit har väl inte själva hatat? Jag tror det räcker med att vara lite irriterande för att folk ska explodera.
1 januari 2010, kl 19:45
det var en bra info för mig...är detta på riktigt?
Tiger, not the whore-loving one
1 januari 2010, kl 19:45
Lundell. Vill hon stänga av kommentarer, fine liksom, vem bryr sig?
Men, öppnar man sitt privata liv för allmänheten för man ta den skit som kommer. Har man en blogg som är väldigt uppmärksamad i media för att man är ihop men mannen alla tanter i Sverige vill ligga med, då är man bara naive om man inte fattar att hatet kommer förr eller senare i bilden.
Hat finns i världen, hat är en del av livet, varför ska det inte finnas bland bloggläsare? He he icke-dskussion men löjlig!
Vissa bloggare vill njuta av fördelarna med en blogg (gratis prylar, uppmärksamhet, mm) men de vill inte ha nackdelarna. Det är som att vara kändis men inte vilja ha paparazzi utanför huset! Man kan inte ha den ena utan den andra.
Ni är ett folkslag som är väldigt lätt att kränka, altså bloggare elller svenskar vet ej än.
Tiger, not the whore-loving one
1 januari 2010, kl 19:50
Näthatet drabbar de bloggare som skriver om s k "vardagsbetraktelser" = eufemism för nothing really going on.
Näthatet drabbar inte de som har en blogg som faktiskt handlar om någonting.
Alltså näthatet drabbar dessa som tror sig skriva "Swedish spendlor" men lyckas katastrofalt!
Som du säger, en bloggare har de läsare den förtjänar.
emelie
1 januari 2010, kl 21:33
haha så rätt och din blogg blir bara bättre och bättre:)
Malin
1 januari 2010, kl 22:08
Men Alex, vilket otroligt icke-intelligent inlägg. Det kanske inte handlar om att bloggarna inte vill visa upp de elaka kommentarerna utan att de helt enkelt inte vill läsa dom själva. När man får höra en massa skit så mår man nog till slut ganska dåligt av det och tröttnar. Då spelar det ju ingen roll om man tvingas godkänna inlägg, om man inte vill läsa dom över huvudtaget. Varför ska folk va elaka mot varandra över huvudtaget? Alla skulle ju må så mycket bättre om vi behandlade varann lite bättre och med respekt.
Hoppas att 10-talets trend blir godhet och respekt
Anna
2 januari 2010, kl 08:29
Det ligger nog mycket i det du skriver. Men samtidigt så är det inte hela sanningen. Det finns många personer som har bloggar för att de till exempel mår psykiskt dåligt och därav behöver skriva av sig ibland. På ett enkelt sätt få sin omgivning till att förstå hur de mår, om de inte klarar av att prata om det. Dessa personer råkar allt för ofta också ut för näthat. Utan att de sagt ett ont ord om någon annan än kanske sig själva. Detta tycker jag är fruktansvärt då de då slår på någon som redan är fruktansvärt svag och faktiskt har skrivandet som en slags livlina.
Det finns säkerligen fler exempel på personer som kan råka ut för detta näthat, utan att på något vis vara fulla av några elakheter mot någon annan.

Min lillasyster har just en sådan här blogg och hon är verkligen en jätteomtänksam och underbar person, som har diagnserna borderline, ADHD och bipolär. Hon har tyvärr blivit utsatt för fruktansvärt näthat som har resulterat i att personerna sökt upp henne privat och utsatt henne för våld. Och hon har träffat fler med liknande diagnoser, som skriver bloggar, som varit med om samma sak.
Och ingen utav dessa personer skriver på något vis elakt. Dock så kan deras inlägg vara ångestladdade och tunga.
Dante Alighieri
2 januari 2010, kl 10:17
Ett nytt frekvent problem idag är att man i skolan får ägna större delen av måndagar till att hantera konflikter som utspelats över helgen PÅ NÄTET.

Känslor är alltid övergående. De yttranden man fäller i ett visst känslotillstånd är inte helt sällan olikt det man en tid efteråt har att säga om detsamma. Yttranden som läggs ut på nätet får också helt andra konsekvenser än dem man yttrar muntligen, då direktrespons gör att man ofta modifierar och ursäktar sig.

Det är så enkelt med några sekunders tangentknappande. Dessa sekunder blir till en evighet på nätet. Det som läggs ut på nätet blir för alltid kvar.
anna
2 januari 2010, kl 12:04
jag följer ett par bloggar, bla din och Sanna lundells. Du skrev att hat föder hat men Sanna skriver ju inte något "hatiskt" och ändå får hon riktigt hemska kommentarer. Hon skriver om sin familj och ibland om sina åsikter i nåt ämne men det är ju inget man förtjänar att få sånna fruktansvärt hatiska och nedvärderande kommentarer för.
Marianne
2 januari 2010, kl 12:25
Håller med dej. Läser en hel del bloggar. Tänkte nu senast om Sanna Lundell att förstår hon inte att hon provocerar emellanåt. Jag förstår hennes ord när hon säger att hennes blogg inte innehåller något hat. Men mellan raderna kan man läsa att hon sätter sej lite över andra och det provocerar alltid. Så gör man det måste man också tåla att få tillbaka. Kan uppleva det intressant som läsare om det blir en diskussion (som givetvis blir tråkig om den spårar ur till angrepp). Nu senast t ex på Pernilla Wahlgrens blogg som givit sig ut på riktigt hal is ang Martina privatsjukhus och utlottning av biljetter (förhoppningsvis i all välmening) via ett reklamuppdrag som det senare visar sig att vara. Man får det man förtjänar tror jag också på, tråkigt bara att några läsare förvandlar det till rena angrepp. Det skulle komma långre med sina proteser om det gjorde det på ett bra sätt.
Lotte
2 januari 2010, kl 13:55
Håller med dig till viss del.
Men ja kan väl inte tänka mig att Anna Book får hatiska kommentarer för att hon är fylld med hat. Det har ju även att göra med hur taskiga människor är som gömmer sig bakom en skärm och skriver det som faller dem in. Men sen kan man ju också välja att inte ha en blogg, om man nu inte pallar få massa dryga kommentarer. Finns ju värre grejor som man borde diskutera istället.
Anna Wickman
2 januari 2010, kl 16:39
Har funderat på det här som du skrev i detta inlägg, att bloggare får de kommentarer (el iaf besökare) de förtjänar. Jag höll delvis med där, för jag har också tänkt så. Samtidigt gnagde i bakhuvudet de kommentarer jag läst hos till exempel just Sanna Lundell och Finnjonna (och det trots att den senare faktiskt, enligt egen utsago, rensar hårt i kommentarerna för att hålla en civiliserad ton). Sen läser jag min namnes tänkvärda kommentar ovan, och undrar: är det så att förutom eget hat också svaghet föder hat? Kan att vara kvinnlig bloggare möjligen också öppna upp för just den sortens hat? Du har själv kommenterat hur just gärna kvinnor, mammor vill skriva dig på näsan vad du bör göra och inte böra med ditt barn. Min uppfattning är att kvinnor är väldigt bra på att vara ruskigt elaka mot andra kvinnor, gärna anonymt och gärna i mobb. De absolut värsta kommentarerna hos iaf Sanna Lundell har varit just sådana, troligen kvinnor-mammor som gett sig på henne stenhårt i hennes mammaroll och gärna stampat lite extra på hennes barn (gärna i dåliga försök att få det att låta som något som sägs i välmening).

Sen att epitetet "näthat" är fjantigt, är en annan sak. Det är väl helt vanliga elakheter som riktas mot alla som sticker ut, är svaga eller på annat sätt "förtjänar" att slås på - men det gör det ju inte mindre viktigt att vi faktiskt gemensamt hjälps åt att visa att vi inte tycker att de som tycker att de har rätt att sprida illvilja är så tuffa som de själva tycker. Fick jag önska skulle jag önska att du på något sätt reviderade det du skrev i det här inlägget, det gjorde många ledsna.
eva
2 januari 2010, kl 16:48
säg inte sanna l försvararna har flyttat hit, sanna fick nog de läsarna hon själv med sitt språk och sina värderingar lockade dit, hon var heller inte det minsta lyhörd för vad hennes läsare önskade sig i form av svar på några av hennes mer upseendeväckande påståenden eller de gånger hon fördummade sina läsare. Så länge tackar jag Alex för don klarsynthet.
mia
2 januari 2010, kl 19:06
HELT RÄTT! Respekten går åt bägge hållen..
Anna
2 januari 2010, kl 21:46
Bra inlägg och diskussion i detta ämne. Själv tycker jag vissa bloggare överreagerar och förstorar de få "hatinlägg" som tydligen finns. Verkar som om folk inte fattar att det är lika bra att låta dem vara. Klart som korvspad att "näthatarna" får vatten på sin kvarn hela tiden då läsare och bloggaren hela tiden ger dem uppmärksamhet och pratar och ältar om vissa skitsaker som om de blivit mordhotade eller nåt. Det är som du säger bloggaren själv väljer tonen och skapar själv detta fenomen och måste nog rannsaka sig själva lite mer i hur de själva uttryckt sig och skrivit. Alla uppfattar ju inte saker lika. Kan ta ett exempel i Johanna T blogg där hon gjort fruktansvärt korkade inlägg om "felparkerade utlänningar" och uttryckte sig riktigt rasistiskt, även att sjukskrivna människor maskar, att en del av hennes bloggläsare är psykfall som är av en helt annan åsikt än henne m.m, m.m, Tror sjutton att man får "hatkommentarer" efter sådana uttalanden. Sen tror jag också det finns folk som driver med bloggarna också. Det behöver ju faktiskt inte vara "vuxna människor", kan ju faktiskt vara tonåringar också som skriver. Själv tycker jag en blogg blir lite mer levande om alla får komma till tals, tycka och ha åsikter som kanske inte överensstämmer med bloggaren eller en del andra läsar. Det är kul när folk engagerar sig och tycker till. Det går faktiskt som du skriver att ta bort de kommentarer man stör sig på men då blir ju också bloggen väldigt "platt" och tråkig.
Gillar din blogg. Gillar när det är raka puckar från dig och att du tål raka puckar tillbaka..
2 januari 2010, kl 21:52
Alex är det Sanna Lundells blogg du tänker på och följer du den?Jag gör det och det här med att man får dom kommentarer man förtjänar är skitsnack.Sanna tog upp Tiger Woods otroheten vilket visade sig vara ett mycket känsligt ämne och då började mammorna gå bananas och kasta skit på Sanna då dom uppfattade att hon försvarade otrohet vilket hon inte alls gjorde.
Visst finns näthat även om sjäva uttrycket låter löjligt.Mobbning är det som bedrivs på nätet och den är inte annorlunda mot i verkligheten.
Att säga till någon som blir mobbad att den får vad den förtjänar är ju idiotiskt
Sen kan man provocera för att man går igång på det och då vill man nog bli provocerad tillbaka men om man bara uttryckt en åsikt och blir påhoppad i kommentarerna så blir man ledsen och sänkt bara av att läsa skiten och visst kan man ta bort dom men ledsen har man ju redan blivit.
Lena
2 januari 2010, kl 22:45
Du har själv vid tillfälle undanbett dig vissa människor (eller deras kommentarer) på denna blogg då du inte vill ha dem i närheten av Charlie. Din tes stämmer mao inte.
Eva
3 januari 2010, kl 03:13
Sanna Lundell har ju stundtals ett språk på sin blogg som provocerar. Hon svär i nästan varje inlägg - låter billigt.

Höjden av kommentarer kom nog då informationen om Tiger Woods alla kvinnohistorier tapetserade media. Sanna skojjade/förminskade Tigers roll i det hela. Det blev en tidningsanka ala Sanna. Hon skrev ju ungefär som så att ingen visste om detta var sant. Och hennes snack var ungefär som så att var och varannan är otrogen. Och själv skulle hon ut å göka med någon. Även om Sanna skämtade, så tog många läsare illa vid sej. Och då kom stenen i rullning...
Sen är det sjukt att angripa hennes barn och man.
I dagsläget säger sig Sanna bli ledsen över Alex artikel om blogghat
3 januari 2010, kl 13:52
Eva du säger att Sanna har ett språk som provocerar för att hon svär.Jag svär åxå mycket både i tal och skrift och för mig är det ett helt naturligt språkbruk och jag har ingen tanke på att provocera.Nu kan ju jag inte svära....:-) på att Sanna är som jag i detta fall men jag tror knappast att hon ens tänker på svordomarna och då var det ju ingen provokation.
Tänk så olika man uppfattar saker.Jag läste aldrig in att Sanna på något sätt försvarade otrohet.Hon skrev att hon tyckte mediabevakningen var sjuk och att vi knappat hade att göra med deras äktenskapliga problem.När hon sedan utsattes för grova påhopp så tappade hon humöret och ironiserade över läsekretsen som fördömde henne och skrev att ikväll ska jag gå ut och vara otrogen.
Då hette det att hon sårade och såg ner på sina läsare................oj vilken känslig läsekrets hon måste ha som inte klarar ironi........något Alex ständigt blir hyllad för.
Jag tror detta handlar om kvinnors elakhet mot varandra.
Alla har sin sårbarhet och du Alex blir självklart sårad när det gäller din söta lilla Charlie och jag förstår dig mer än väl att du inte gillar präktiga mammors s.k. goda råd som du får här emellan åt.Då blir du ledsen.Alla har vi det i oss.
Ana_Lista
4 januari 2010, kl 09:06
Håller med och så här kommenterade jag Birros uppmaning att lämna en namngiven bloggare i fred.
"I frågan om näthat håller jag mer med Alex Schulman som om jag tolkar honom rätt är mer inne på linjen ”som man ropar får man svar”.
Jag har läst en del i Sannas blogg och min uppfattning är att det finns mer dumhet än hat bland kommentarerna, men att både Sanna och en del av hennes fans gärna kallar denna dumhet för hat. Personligen tycker jag att den lättkränkthet som Sanna och hennes fans uppvisar är ett värre störningsmoment i en blogg än det som här felaktigt kallas för hat."
Nog orerat om detta.
Magnus
10 januari 2010, kl 12:49
Förstår inte hur lösningen på näthatet skulle vara att moderera kommentarerna. Om det är bloggarens eget hat som leder till hatfulla kommentarer, borde det inte vara en böttre lösning att sluta hata själv?
11 januari 2010, kl 10:47
det verkar som det är lätt att klänga ur sig ett och ett annat bakom skyddet av anonymitet, som tur i otur har jag litet blogg och drabbas inte om detta .det mesta.oroande är dock hur ungdomar och barn nätmobbar&smsMobbar , jag har tonårsbarn och har sett att tonen på msn etc. kan vara gräsligt grov-detta är något som vi borde bli bättre att uppmärksamma&skydda våra barn mot, sedan barn &ungdomar inte alltid tar en taskig anonym meddelande/kommentar med nypa salt bara som en vuxen lättare kan göra.och naturligtvis dom som beter sig illa mot andra på nätet oftast fegt anonymt borde överväga sig att skaffa sig ett eget liv istället att lägga sig i andras iaf. när man har inget konstruktivt att säga:)kram på måndagen
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan
Ägaren till den här bloggen har valt att godkänna kommentarer innan de visas. Din kommentar kommer därför inte synas förrän den har godkänts av bloggägaren.

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Close