Senast Skrivet
- STRAWBERRY + RASPBERRY
- 2012-02-08 05:24
- OUTER BEAUTY IS A REFLECTION OF...
- 2012-02-08 05:09
- Den stora festen fortsätter, del 4
- 2012-02-08 03:26
- Den stora festen fortsätter, del 3
- 2012-02-08 02:47
- Den stora festen fortsätter, del 2
- 2012-02-08 02:01
- Den stora festen fortsätter
- 2012-02-08 00:50
- Så kan Reinfeldt få ordning på Sveriges ekonomi i Las Vegas!
- 2012-02-07 23:42
- En ganska ordinär...
- 2012-02-07 23:36
- Köttbullarnas herre
- 2012-02-07 23:31
- Sveriges Radio börjar med videoklipp och bilder
- 2012-02-07 23:10
- Derbydags
- 2012-02-07 22:57
- Carros premiär en chock
- 2012-02-07 22:56
- Relationsteorin
- 2012-02-07 22:49
- Dagens köp
- 2012-02-07 20:57
- Red Bull avslöjar sin hemlighet
- 2012-02-07 20:40
Jag tycker synd om EU-ministern
Jag finner hela debatten rätt skev. Jag är säker på att bebisen kommer att klara sig ok, trots att mamma kommer att vara borta mycket. Den jag tycker mest synd om är ministern själv. Det är hennes första barn. Hon har ingen aning om vad det innebär att få ett barn. Hon vet inte själv hur fäst hon kommer att bli vid det. Hur hon kommer att sakna det när hon inte kan vara med det. Hur ont det kommer att göra av all saknad. Hon förstår det inte själv, men jag är rätt säker på att hon kommer att gråta många kvällar i Bryssel.
Ministern har tagit ett jobb som innebär att hon kommer att missa sitt första barns uppväxt. Det är synd om barnet - men framför allt är det synd om henne själv.
Hon är så tvärsäker nu, den där ministern.
Men hon har ju verkligen ingen aning.
90 (+3) kommentarer
Islandsmamman
138
TantGredelin
HEMIMAMMA
Sarabarasara
Mumlans Ränder
Islandsmamman
4 februari 2010, kl 16:04
Bebin kommer säkert ha det bra. Jag har hört att det finns barn som har överlevt trots att de fått mjölkersättning t.o.m. Plockar man bort amningen ur ekvationen går pappa - eller annan kärleksfull vuxen - lika bra som mamma.
Men jag tror som du: att hon kommer gråta många kvällar i Bryssel. Det skulle en normalt funtad farsa också göra även om han inte dessutom hade fått skäll i media för att vara en dålig och egoistisk far :-/
Jag skulle aldrig, särskilt inte nu när jag vet av erfarenhet hur FORT det går, välja jobbet framför chansen att tillbringa tid med mina ungar - jag jobbar heltid men har ju kvällar och helger fria.
Jag blir alltid lika ledsen när jag tänker på vad människor, framför allt män, har missat och missar när de väljer karriär framför tid med sina barn.
För det finns nog ingen som på dödsbädden tänker "äsch, jag önskar att jag hade varit mindre med mina barn och spenderat mer tid på kontoret"....
Men jag tror som du: att hon kommer gråta många kvällar i Bryssel. Det skulle en normalt funtad farsa också göra även om han inte dessutom hade fått skäll i media för att vara en dålig och egoistisk far :-/
Jag skulle aldrig, särskilt inte nu när jag vet av erfarenhet hur FORT det går, välja jobbet framför chansen att tillbringa tid med mina ungar - jag jobbar heltid men har ju kvällar och helger fria.
Jag blir alltid lika ledsen när jag tänker på vad människor, framför allt män, har missat och missar när de väljer karriär framför tid med sina barn.
För det finns nog ingen som på dödsbädden tänker "äsch, jag önskar att jag hade varit mindre med mina barn och spenderat mer tid på kontoret"....
4 februari 2010, kl 16:05
Nej, visst kan man inte veta hur man kommer känna. Men någon behöver ju försörja familjen och det innebär för dom flesta att man måste lämna hemmet och därmed sitt barn. I många fall är det mannen och då är det ingen som reagerar men nu är det kvinnan och då blir alla så oroliga för både henne och barnet.
Jag har gjort exakt det Birgitta kommer göra, om än på en lite annan nivå för minister blev jag inte. Men efter några veckor lämnade jag över den huvudsakliga vården för mitt barn till min man. Det var det som passade bäst för vår familj och det funkade väldigt bra för jag har ändå en susning om hur jag är som person och vad som funkar för mig - desamma tror jag gäller Birgitta.
Ja, det är tufft att vara förälder samtidigt som man jobbar. Men hälften av alla nyblivna föräldrar klarar det utmärkt så varför skulle inte Birgitta klara det?
Jag har gjort exakt det Birgitta kommer göra, om än på en lite annan nivå för minister blev jag inte. Men efter några veckor lämnade jag över den huvudsakliga vården för mitt barn till min man. Det var det som passade bäst för vår familj och det funkade väldigt bra för jag har ändå en susning om hur jag är som person och vad som funkar för mig - desamma tror jag gäller Birgitta.
Ja, det är tufft att vara förälder samtidigt som man jobbar. Men hälften av alla nyblivna föräldrar klarar det utmärkt så varför skulle inte Birgitta klara det?
Perspektiv
4 februari 2010, kl 16:08
Men poängen är väl att hon har rätt att ta risken?! Eller tycker du att vi skall ha en jättedebatt varje gång någon riskerar att göra något som kan göra den personen ledsen?
Hon är ju vuxen. Barnet kommer inte fara illa. Om hon, som vuxen, gör något som får henne att bli ledsen och att ångra sig, då får hon göra det. Hon får ta "fel" beslut (ifall det nu är det) och hon kommer att få stå för det. Helt rätt.
Spinner man vidare på tråden är det rätt intressant... borde vi ha en jättedebatt för ALLA småbarnsföräldrar, och framförallt pappor, som tackar ja till krävande arbeten när de har barn? För hur många framgångsrika pappor står inte där på ålderns höst och säger att det enda de ångrar är att de inte tillbringade mer tid med sina barn? Kanske vi borde ingripa och KRÄVA att de tackar nej till styrelseuppdrag om de har barn? Är det en bra lösning?
Birgitta kanske ångrar sig, men det är inte säkert. Hon är inte en sämre mamma för det. Och hon är definitivt inte en sämre människa för att hon vågar välja något annat än "rätt" väg.
Hon är ju vuxen. Barnet kommer inte fara illa. Om hon, som vuxen, gör något som får henne att bli ledsen och att ångra sig, då får hon göra det. Hon får ta "fel" beslut (ifall det nu är det) och hon kommer att få stå för det. Helt rätt.
Spinner man vidare på tråden är det rätt intressant... borde vi ha en jättedebatt för ALLA småbarnsföräldrar, och framförallt pappor, som tackar ja till krävande arbeten när de har barn? För hur många framgångsrika pappor står inte där på ålderns höst och säger att det enda de ångrar är att de inte tillbringade mer tid med sina barn? Kanske vi borde ingripa och KRÄVA att de tackar nej till styrelseuppdrag om de har barn? Är det en bra lösning?
Birgitta kanske ångrar sig, men det är inte säkert. Hon är inte en sämre mamma för det. Och hon är definitivt inte en sämre människa för att hon vågar välja något annat än "rätt" väg.
Clara E
4 februari 2010, kl 16:10
Håller helt med dig Alex, men hon lär väl upptäcka det i sinom tid. Det är hennes val och någon gång i livet lär det väl gå upp för henne vad hon kanske missade. Men samtidigt kanske hon ska ha barnflicka som följer med till Bryssel och på alla resor då kanske det funkar, vad vet jag.
Jag hade längtat efter barn hela mitt liv, alltid älskat att leka med/passa barn och utbildade mig till lärare just därför. Men ändå kan man inte föreställa sig den enorma känslan som kommer med barnet, inte ens du som är en så strålande skribent kan sätta ord på det. Varje gång jag tittar på mina döttrar så förundras jag över magin och den starka känslan som kommer över en.
Jag hade längtat efter barn hela mitt liv, alltid älskat att leka med/passa barn och utbildade mig till lärare just därför. Men ändå kan man inte föreställa sig den enorma känslan som kommer med barnet, inte ens du som är en så strålande skribent kan sätta ord på det. Varje gång jag tittar på mina döttrar så förundras jag över magin och den starka känslan som kommer över en.
Patrik
4 februari 2010, kl 16:11
Hon ar EU-minister! Det innebar inte att hon kommer att sitta i Bryssel hela tiden. Hon kommer att ha sitt kontor i Sthlm och aka till Bryssel lite da och da som alla andra ministrar.
4 februari 2010, kl 16:14
Men hörrö, som jag har förstått det ska ju hennes man flytta med ner, alltså kommer Birgitta vara med sitt barn när hon inte jobbar.
Hade det varit hennes man hade man kallat honom driven och målmedveten, då är det ingen som ifrågasätter att en förälder jobbar istället för att vara heltidsförälder.
Hade det varit hennes man hade man kallat honom driven och målmedveten, då är det ingen som ifrågasätter att en förälder jobbar istället för att vara heltidsförälder.
mollusqa
4 februari 2010, kl 16:18
Så sant så sant... mest synd om henne själv, och det vet hon inte än...
Men hade hon varit man hade ingen ens funderat på att ifrågasätta hennes val! Det är skrämmande att vi inte kommit längre än så här!
Men hade hon varit man hade ingen ens funderat på att ifrågasätta hennes val! Det är skrämmande att vi inte kommit längre än så här!
Maria
4 februari 2010, kl 16:22
Först vill jag säga du har en underbar blogg!!! Läser den varje dag.
Ang. ministern...helt rätt, hon har ingen aaaning, samma sak skriver Katerina J i sin blogg. Överraskningen kommer!!!!
Ang. ministern...helt rätt, hon har ingen aaaning, samma sak skriver Katerina J i sin blogg. Överraskningen kommer!!!!
4 februari 2010, kl 16:26
Nej hon har verkligen ingen aning! Men - hade det vart samma diskussion om det var hennes man som tagit ett sådant jobb? Nej.. Ingen hade reagerat!
Anna Klara
4 februari 2010, kl 16:31
Men vad lustigt att du måste kommentera en sån grej JUST NU, när det är en kvinna som handlar såsom män gjort om och om igen i generationer? Varför har du inte trätt fram innan och sagt samma sak om alla kassa halvpappor? "Det är synd om barnet" jo tjena.
Du tror verkligen att du är guds gåva till föräldraskapet du.
Du tror verkligen att du är guds gåva till föräldraskapet du.
M
4 februari 2010, kl 16:35
Varför tycker du inte synd om alla manliga ministrar förr och nu?
4 februari 2010, kl 16:39
Jag tror att det ligger något i det du skriver. Jag tvivlar absolut inte på Birgittas kompetens och tycker att hon är en jätteduktig politiker och säkerligen rätt kvinna för jobbet men jag kan nog tänka mig att saknaden kommer att bli enorm. Jag var själv rätt säker på vad jag skulle klara av innan jag fick barn men kan nu i efterhand helt ärligt medge att jag totalt ändrat uppfattning. Man blir ju helt såld på sin skatt så fort man ser honom/henne.
nittan
4 februari 2010, kl 16:45
Jag tycker synd om om tjejen, det kommer inte att bli lätt för henne. Och den dagen hon kommer till insikt så kommer alla stå där och säja "vad-var-det-vi-sa" men den förlorade tiden med sitt barn får hon aldrig tillbaka.
Erika
4 februari 2010, kl 16:57
Hej!
Det har funnit en tid då jag hade lite svårt för dig. Allt började med en krönika du skrev i Aftonbladet .se, där du hånade nyblivna föräldrar. Du skrev något i stil med "i ett svagt ögonblick så önskar jag nästan livet ur bebisen" anledningen till denna önskan låg i att föräldrarna till bebisen var så befängt rädda om bebisens nacke.
Men som sagt detta var då. Nu är det nya blommor i rabatten! Du skriver klockrent om föräldraskapet. Ärligt om kärleken. Roligt om livscirkusen och du gör det på ett sätt där du faktiskt kan nå sådana som du själv va, jag va, många av mina vänner är och där den nya EU ministern är. Det är en god gärning.
Jag har dessutom gått så långt att jag läst din bok. Med risk för att verka patetisk så måste jag säga att det var en jäkla bra bok. Enkel, rak och ärlig. Du kommer nå många med den. På ett bra sätt.
Det är när de tuffa och hårda blottar nacken som man blir impad. På riktigt.
/Erika
Det har funnit en tid då jag hade lite svårt för dig. Allt började med en krönika du skrev i Aftonbladet .se, där du hånade nyblivna föräldrar. Du skrev något i stil med "i ett svagt ögonblick så önskar jag nästan livet ur bebisen" anledningen till denna önskan låg i att föräldrarna till bebisen var så befängt rädda om bebisens nacke.
Men som sagt detta var då. Nu är det nya blommor i rabatten! Du skriver klockrent om föräldraskapet. Ärligt om kärleken. Roligt om livscirkusen och du gör det på ett sätt där du faktiskt kan nå sådana som du själv va, jag va, många av mina vänner är och där den nya EU ministern är. Det är en god gärning.
Jag har dessutom gått så långt att jag läst din bok. Med risk för att verka patetisk så måste jag säga att det var en jäkla bra bok. Enkel, rak och ärlig. Du kommer nå många med den. På ett bra sätt.
Det är när de tuffa och hårda blottar nacken som man blir impad. På riktigt.
/Erika
coco
4 februari 2010, kl 17:10
Jag är mamma till en dotter som är 6 månader, jag kan verkligen relatera till att man inte vet hur det är att vara förälder tills man får ett barn. Men jag blir lite förvånad över många proffstyckares reaktioner som är så hårda. Det är du, Hanne Kjöller tyckte till på DN:s ledarsida och Expressens Eva Sternberg säger "Birgitta Ohlsson borde stanna hemma".
Det är något hon måste få känna efter själv? Det måste väl finnas nyblivna pappor som tagit en tjänst i Bryssel? Ingen rasar över det. De är väl lika fästa vid sin bebis som mamman? Eller är folk oroliga för amning? Det tror jag inte.
Det är något hon måste få känna efter själv? Det måste väl finnas nyblivna pappor som tagit en tjänst i Bryssel? Ingen rasar över det. De är väl lika fästa vid sin bebis som mamman? Eller är folk oroliga för amning? Det tror jag inte.
Sara
4 februari 2010, kl 17:10
Skulle det vara mer synd om henne än om alla Sveriges pappor? I majoriteten av alla förhållanden tar ju kvinnan ut lejonparten av föräldraledigheten.
Malin GP
4 februari 2010, kl 17:20
Såååå sant.
Stackars människa.
Men sådär är det alltid.
Folk som inte vet hur det är att ha barn tror alltid att jahaja... det är väl bara stoppa bebisen i en liten kartong och ha under skrivbordet... eller koka lite vatten och ta massa solskyddskräm på barnet så kan den väl ligga och steka en dag på stranden... haha...
Äh... hon kommer få gråta den tjejen.
Det vet jag.
Och det vet du Alex!
Stackars blåa EU-krake.
Stackars människa.
Men sådär är det alltid.
Folk som inte vet hur det är att ha barn tror alltid att jahaja... det är väl bara stoppa bebisen i en liten kartong och ha under skrivbordet... eller koka lite vatten och ta massa solskyddskräm på barnet så kan den väl ligga och steka en dag på stranden... haha...
Äh... hon kommer få gråta den tjejen.
Det vet jag.
Och det vet du Alex!
Stackars blåa EU-krake.
Penny
4 februari 2010, kl 17:20
Men Alex... du har ingen aning om hur det kommer att kännas för henne att bli förälder första gången. Din upplevelse är unik för DIG. Du är bra på att skildra den och jag tycker att det är fint att du sätter sådant värde på den. Men det är inte alls säkert att alla andra upplever sin bebistid på samma sätt. Så länge bebisen har det bra tycker inte jag att någon annan ska lägga sig i det här eller ha åsikter. Som jag förstår det kommer Birgitta och hennes man båda vara i Bryssel med bebisen och pappan ska vara ledig mycket. Då spelar det ingen roll ur bebisens synpunkt vilken förälder som jobbar och vilken som är hemma - det blir omhändertaget på bästa sätt ändå. Det är möjligt att du har rätt i att Birgitta inte inser att hon faktiskt inte vill jobba när bebisen väl kommer. Hon kanske har gjort en missbedömning som hon får korrigera. Eller så trivs hon ypperligt med att gå tillbaka till jobbet tidigare. Och då är det inte synd om henne.
Kinnis
4 februari 2010, kl 17:20
Ja men det intressanta är ju varför ingen har fällt några negativa kommentarer eller ifrågasatt när andra ministrar (exempelvis Sten Tolgfors) fått sina första barn bara ett par månader efter de blivit ministrar. Betyder det att män inte fäster sig lika mycket vid sina barn som kvinnor? Eller betyder det att det är provocerande att kvinnor nu fattar liknande beslut om sin karriär som män alltid har gjort?
4 februari 2010, kl 17:23
My point för fan...exactly... Det är så jäkla naivt att tro att det bara är att lämna bäbisen hemma och sen lätta till Bryssel. Hon kommer att längta IHJÄL sig...
Misan
4 februari 2010, kl 17:25
Saken är ju den att hon inte kommer att bli lika fäst vi barnet om hon är borta från det mycket från början. Så fungerar anknytning. Det finns inget som heter kvalitetstid med små barn. Kvalitet förutsätter kvantitet (därför ska vi ha delad föräldraförsäkring så att båda föräldrarna får knyta an).
4 februari 2010, kl 17:27
Ja hon har verkligen INGEN aning. Själv arbetade jag för 3 månader sedan med ett extremt vitktigt regeringsuppdrag (det syftade till att stärka tryggheten i stad- och tätortsmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv och vi hade fått miljoner av Carlgren och Sabuna för att styra upp det hela - så djävla viktigt var det!) och jag trodde ju att jag skulle kunna återvända rätt snabbt efter födseln. Det är nu tre månader sedan Musses nedkomst och jag har fortfarande inte lyckats reda ut hur jag någonsin ska kunna återvända till något arbete. Jag måste vinna en hutlös summa pengar och bli ekonomiskt oberoende....
138
4 februari 2010, kl 17:31
Men va fan. Alla pappor som drar iväg på sina toppjobb 2 sekunder efter att ungen ploppat ut? Saknar inte de sina ungar?
Sofie
4 februari 2010, kl 17:35
Jaha men vad har pappan för jobb, det tas inte upp. Alla mammor och pappor
som skaffar barn måste säga upp sig från jobbet för det kommer saknar ungen så mycket
och gör dom inte det så är det jävligt synd om ungen. Ni som har ett krävande jobb gör abort. Haha
som skaffar barn måste säga upp sig från jobbet för det kommer saknar ungen så mycket
och gör dom inte det så är det jävligt synd om ungen. Ni som har ett krävande jobb gör abort. Haha
Jenny
4 februari 2010, kl 18:00
Nä, hon har verkligen inte en jävla aning. Stackars människa!
Jag saknar min bebis när han ligger och sover i rummet bredvid ;)
Man vill ju vara med sin älskling jämt och följa alla framsteg, gosa och förundras över det mirakel som ens bebis faktiskt är.
Tack för en härlig blogg!
Jag saknar min bebis när han ligger och sover i rummet bredvid ;)
Man vill ju vara med sin älskling jämt och följa alla framsteg, gosa och förundras över det mirakel som ens bebis faktiskt är.
Tack för en härlig blogg!
Kristina
4 februari 2010, kl 18:01
Förstår ditt resonemang men kan inte hjälpa att förargas över att det blir debatt så fort det gäller en kvinna. Hur många manliga ministrar har vi i Bryssel som är småbarnsföräldrar? Jag blir ledsen varje gång jag som ung kvinna inser att vi inte tillåts köra med samma spelregler som för män.
Agneta Eklund
4 februari 2010, kl 18:04
Exakt vad jag tänkte , man har ju faktiskt ingen aning om hur det är att få barn innan.....
Har själv 4 barn, de är livets mening !!
Kram Agneta
Har själv 4 barn, de är livets mening !!
Kram Agneta
niclas
4 februari 2010, kl 18:14
EXAKT
Jenny
4 februari 2010, kl 18:23
Haha klockrent :P Finns verkligen folk som häver ur sig sånt där om att man saknar barnet så himla mycket, som om de inte fattat att manliga politiker blir föräldrar hela tiden. Men det blir inte så mycket löpsedlar om det...
H
4 februari 2010, kl 18:24
Vilken jävla bullshit - hon fatter nog det tidsnog själv! Har så svårt för föräldrar som ska berätta för alla utan barn hur deras värld kommer att se ut.
Ida
4 februari 2010, kl 18:55
Det är EU-minister hon blivit EU-kommissionär (det blev ju den gamla ministern). Uppdraget kanske bara varar till valet när det förhoppningsvis blir en ny regering. Hon kommer inte missa så mycket alls. Rent tidsmässigt alltså.
Daniel
4 februari 2010, kl 19:04
Jag anser att slutsatsen "Ministern har tagit ett jobb som innebär att hon kommer att missa sitt första barns uppväxt" är lite väl hård. Hon kommer för det första inte att missa hela barnets uppväxt bokstavligt talat och det är inte heller säkert att hon upplever mindre bara för att man spenderar bara för att hon spenderar färre timmar med barnet. Det känns som att du förutsätter att hennes uppfattning kommer att vara precis samma som din har varit den första tid med barnet, men så behöver inte alls vara sant.
4 februari 2010, kl 19:04
Och om ministern hade varit en man, hade du, och andra, tyckt likadant då?
Bruden får en once in a lifetime möjlighet, självklart tar hon den. Kanske är detta hennes livs stora mål. Livets ironi har gjort att två fantastiska händelser krockar, varför välja när man kan genomföra båda. Välkommen till 2000-talet och dess möjligheter.
Bruden får en once in a lifetime möjlighet, självklart tar hon den. Kanske är detta hennes livs stora mål. Livets ironi har gjort att två fantastiska händelser krockar, varför välja när man kan genomföra båda. Välkommen till 2000-talet och dess möjligheter.
Emma
4 februari 2010, kl 19:17
Skulle det ens finnas en diskussion om "ministern" var man? Skulle inte tro det....
TantGredelin
4 februari 2010, kl 19:18
håller med dig
tycker bara det är så outsägligt tröttsamt och tråkigt att den här typen av debatt aldrig kommer på tal när det handlar om män som snart ska bli fäder.....
tycker bara det är så outsägligt tröttsamt och tråkigt att den här typen av debatt aldrig kommer på tal när det handlar om män som snart ska bli fäder.....
Anna
4 februari 2010, kl 19:20
Ja men tror du inte att den moderna mannen och bebisen kanske kan följa med till Bryssel lite då och då?
Tänk vad synd det är om alla andra pappor som inte är hemma med sina bebisar, det är ju samma fast tvärt om!
Tänk vad synd det är om alla andra pappor som inte är hemma med sina bebisar, det är ju samma fast tvärt om!
Cicci
4 februari 2010, kl 19:34
Frågan är om det överhuvudtaget hade varit en debatt om detta om den nya EU-ministerna hade varit en man som precis skulle bli pappa?
Jenny
4 februari 2010, kl 19:36
Men hallå, skojar du eller.... fattar inte riktigt. Ja hon kanske ångrar sig eller så gör hon inte det, det är ju hennes sak hur hon vill lösa sitt familjeliv... eller tycker du att hon skulle tacka nej till jobbet, för är det det du säger fast i andra ord så får jag krupp.
Maria
4 februari 2010, kl 19:37
Hej!
Bra blogg, riktigt underhållande! Något som är väldigt konstigt dock är att VARJE gång jag går in på din blogg så börjar mitt Spotify brusa, som om det var dålig mottagning.... Skumt!
Hälsn Maria
Bra blogg, riktigt underhållande! Något som är väldigt konstigt dock är att VARJE gång jag går in på din blogg så börjar mitt Spotify brusa, som om det var dålig mottagning.... Skumt!
Hälsn Maria
Åsa
4 februari 2010, kl 19:43
Du är så klok, så klok! Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.
E
4 februari 2010, kl 19:46
Att makt berusar, så till den milda grad att man kan tänka sig att överge sitt ofödda barn är för mig en gåta. Ingenting är väl större än gåvan att få ett barn.
Alla är utbytbara, EU-ministrar kommer och går, men en mamma är alltid en mamma, och svår att ersätta. Har man integrundat rätt från början med sin lilla, går det aldrig att göra om.
Hoppas EU-ministern tycker att det hon gör nere i trams-Bryssel är värt den uppoffringen. Stå i en talarstol och munhuggas med andra makthungriga politiker.
Stackars krake!
Alla är utbytbara, EU-ministrar kommer och går, men en mamma är alltid en mamma, och svår att ersätta. Har man integrundat rätt från början med sin lilla, går det aldrig att göra om.
Hoppas EU-ministern tycker att det hon gör nere i trams-Bryssel är värt den uppoffringen. Stå i en talarstol och munhuggas med andra makthungriga politiker.
Stackars krake!
Veronika
4 februari 2010, kl 19:57
Jag kunde inte sagt det bättre själv.
Är ganska ung än så länge och har inga barn men är det äldsta av tre i en syskonskara. När min mamma var gravid med mig sa hon att hon skulle börja jobba igen efter sommar semestern (jag är född i november) men hon var hemma i 12 år. Det vill säga tills minstingen var 7 år.
Jag känner mig otroligt privligerad att mina föräldrar lyckades lösa det så att jag aldirg behövde gå på dagis och att en av dem alltid var hemma runt knuten. Hoppas att jag i en eventuell framtida familj kan göra det samma.
Är ganska ung än så länge och har inga barn men är det äldsta av tre i en syskonskara. När min mamma var gravid med mig sa hon att hon skulle börja jobba igen efter sommar semestern (jag är född i november) men hon var hemma i 12 år. Det vill säga tills minstingen var 7 år.
Jag känner mig otroligt privligerad att mina föräldrar lyckades lösa det så att jag aldirg behövde gå på dagis och att en av dem alltid var hemma runt knuten. Hoppas att jag i en eventuell framtida familj kan göra det samma.
Monika
4 februari 2010, kl 20:00
Fattar inte att hur man kan bara vara barnledig en månad. Själv var jag hemma med min son 2 år, ångrar inget en sekund. Hon kommer inte få en bra kontakt med sitt barn när andra tar hand om barnet. Hoppas hon ångrar sig när barnet väl är fött. Ett jobb ska inte gå före föräldraskap. Du Alex och Amandra är perfekta föräldrar, Charlie får så mycker kärlek av er. Din blogg är bara bäst :)
4 februari 2010, kl 20:00
Beställde din bok på Adlibris och idag kom den. Jag slängde mig på soffan och har läst mig igenom dagen. Den gör mina dagar med bihåleinflammation lättare. Jag tycker väldigt mycket om den.
J
4 februari 2010, kl 20:22
Ja, fast konstigt att du undlåter att kommentera hur synd det är om resten av EU:s ministrar som garanterat består av en majoritet som gjort exakt samma sak. Fast ja, de är ju män förstås och om du har samma åsikter som din sambo så tror du ju att kvinnor har en alldeles särskilt viktig uppgift eftersom de besitter bindningshormon...
Lee
4 februari 2010, kl 20:23
Folk som inte har barn eller väntar sitt första har inte en aning om hur livet förändras till det bättre och hur inget annat blir viktigre den fösta tiden. De som inte känner det du beskriver måste ju vara helt störda.
miss e
4 februari 2010, kl 20:32
Hon ser ut som en HÄXA!! hahahahaha
frankie
4 februari 2010, kl 20:43
varför blir det alltid debatt när det handlar om KVINNOR som väljer att satsa på sin karriär trots att de har en liten bebis hemma? vem tyckte synd om carl bildt när hade bebis hemma? fredrik reinfeld då, är det inte jätte synd om honom - och hans barn??
hela frågeställningen känns både som från 1950 och chauvinistisk. så tummer ner den här gången.
hela frågeställningen känns både som från 1950 och chauvinistisk. så tummer ner den här gången.
Pellan
4 februari 2010, kl 20:46
Men herregud vad folk tar sig rätt att tänka åt Birgitta utan att känna till hennes planer. Hon kanske har tänkt föda på ett sjukhus i Bryssel (hon får väl ändå inte flyga hem till sverige med stor mage) och sedan ha man och barn i närheten tills hennes uppdrag är slut. då får hon träffa barnet lika mycket som du fick träffa charlie när du gick tillbaka till jobbet.
Annika
4 februari 2010, kl 20:47
Jag blir så avundsjuk när jag läser om hur ni saknar Charlie när ni är borta. Det måste vara underbart att vara ett älskat barn. Charlie har tur!
Monika
4 februari 2010, kl 20:54
Ja tyvärr så tror jag att du har helt rätt. Var nyss inne hos coolapappor.se och läste om din intervju med Martin 1997 efter att han vann Robinson, kul läsning! Må gott fina Alex!
Har inget hänt?
4 februari 2010, kl 21:01
Ja, precis så där tvärsäker som en stor del av de svenska männen är inför samma situation....
Jennie
4 februari 2010, kl 21:03
Människor är olika. Och närhet till sitt barn kan man hitta olika sätt att uppnå. Även för kvinnor som väljer att göra karriär. Så typiskt småbarnföräldrar att moralisera och mästra över hur andra föräldrar väljer att leva sina liv. Trodde inte att det skulle komma en sådant här trist inlägg från dig.
Helena
4 februari 2010, kl 21:28
Enligt ScB är ett ojämställt hushåll den vanligaste skilsmässoorsaken, och skilsmässorna är som vanligast efter andra barnet. En människa kan vara många saker samtidigt: förälder, make/maka, vän, arbetande m m. Inget av det behöver utesluta det andra. Eller kan du inte både älska din fru och ha ett jobb? Kan man bara göra en sak i taget? Kan du inte både göra Schulman show och vara pappa samtidigt alltså? Det barn mår bäst av är glada föräldrar. Som Dr Phil säger: if mama ain´t happy, nobody´s happy. ;-) Ett problem i dagens samhälle är allt moraliserande över hur andra lever sina liv och de lösningar man väljer. Du är därutöver oerhört konservativ. Jag väntar bara på att du ska komma ut som kristdemokrat och börja prata om verklighetens folk! Att du inte nämner t ex mihgrationsministern och hans sex månader gamla dotter. Honom tycker du inte synd om eller? å andra sidan tyckte media inte att det låg en konflikt i hans ministerpost och föräldraskap. men när det är en kvinna... då går drevet och moraliserandet! Faktiskt.
Helena
4 februari 2010, kl 21:30
Det värsta är ju att denna debatt aldrig hade uppkommit om det hade varit en man som fått jobbet samtidigt som hans fru var gravid med deras första barn...
Anna
4 februari 2010, kl 21:31
Klokt talat.
Julia
4 februari 2010, kl 21:40
Men du, det är ju valår så hon kommer ju bara ha ministerposten till september. Det kan ju bli tufft att vara högravid under våren, men när bebisen väl är här är det (förhoppningsvis) inte länge till den högra alliansen sitter vid makten. Tror Birgitta klarar det galant.
Amanda
4 februari 2010, kl 21:52
Det som är intressant är inte hur Ohlsson väljer att leva sitt liv och arbetsliv. Utan det enorma intresset som riktas mot hennes privatliv endast för att hon är kvinna. Lars Leijonborg fick en son samtidigt som han valdes som partiordförande. Tony Blair fick en under ett barn under sin tid som premiärminister. Ohlsson får väl göra hur hon vill. Kvinnor i trettiårsåldern måste representeras inom toppolitiken för att ge en avspegling av befolkningen som politikerna ska representera. Hon har valt att göra det. Som just en sådan medborgare som hon representerar borde du ge henne ditt stöd och pepp oavsett vad du röstar på. Om du ens gör det, kanske bara är dokusåpor, muspruttar och din egna barndom som får igång dig?
Frida
4 februari 2010, kl 21:53
Mitt i prick, tack för att du skriver det jag tänker!
Pi
4 februari 2010, kl 21:55
Nej hon har verkligen ingen aning. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur mycket jag skulle älska mitt barn innan jag fick honom. Jag gick omkring och var arrogant och trodde jag skulle vara värsta coola morsan, men jag blev jordens värsta hönsmamma. Bara jag är ifrån honom ett par timmar saknar jag honom, kan inte ens tänka mig hur jobbigt det skulle vara att vara ifrån honom flera dagar i taget.
4 februari 2010, kl 22:02
ja visst har hon inte insett hur jobbit det kommer att vara. MEN!!!!! varför tar vi ens upp det? varför diskuterar vi, och dömer? FÖR ATT HON ÄR KVINNA. jag skulle vilja se dig skriva ett inlägg om en eu minister eller annan liknande väldigt upptagen person som snart ska bli PAPPA. som inte heller fattar hur mycket han kommer att gå miste om. varför är det mer accepterat för dem, varför får de bara höra "grattis till jobbet, och vad kul att du ska bli pappa dessutom!".
4 februari 2010, kl 22:45
Så sant så sant. :/ Trist för barnet tycker jag.. framförallt.. Hon gör ju ett val, men det gör inte hennes barn :(
4 februari 2010, kl 23:00
Ja, och precis lika ovetande och dum var du och ditt ex innan du "vaknade" upp. Så många idiotiska uttalanden ni i stereo överöste Sverige med i era bloggar... urk.
Så är livet. Man måste uppleva själv tydligen. Man tror man vet och är säker och fnyser åt andras åsikter om de inte rimmar med sina egna värderingar.
Du håller på att bli en mycket mogen man Alex. Ödmjukhet är att mogna.
Grattis.
Så är livet. Man måste uppleva själv tydligen. Man tror man vet och är säker och fnyser åt andras åsikter om de inte rimmar med sina egna värderingar.
Du håller på att bli en mycket mogen man Alex. Ödmjukhet är att mogna.
Grattis.
martina
4 februari 2010, kl 23:08
det mest irriterande med den här debatten är väl att en kille aldrig hade råkat ut för den.
papporna ångrar sig nog precis lika mycket över att de missar sina barns uppväxt för jobbet, men de får ingen mediadjungel efter sig som trakasserar dem, eller allmänhetens upprörda stämmor...
papporna ångrar sig nog precis lika mycket över att de missar sina barns uppväxt för jobbet, men de får ingen mediadjungel efter sig som trakasserar dem, eller allmänhetens upprörda stämmor...
Anna F
4 februari 2010, kl 23:12
Haha, tyckte du skrev att mannen var "modern" som i att det är han som är barnets mor och jag tänkte att det rollen kan hon väl iallafall få behålla.
HEMIMAMMA
4 februari 2010, kl 23:40
Helt rätt. Alla som inte har fått barn har MYCKET bestämda uppfattningar om vad det innebär, men alla glömmer det viktigaste, nämligen att BARNET är en människa och har kanske en helt annan uppfattning om vad som skall prioriteras än både mor och far. Det är synd om dem båda och förglöm ej att högmod går före fall...
4 februari 2010, kl 23:52
Ni som tycker att det är märklig när män och kvinnor behandlas annorlunda - läs Opinionsbildarens blogg. Fantastisk läsning!
http://opinionsbildaren.blogspot.com
http://opinionsbildaren.blogspot.com
Sarabarasara
5 februari 2010, kl 00:41
Så sant... Det kommer att göra väldigt ont i hennes lilla minister hjärta. Tänk så konstig prioritering i livet. Undrar varför hon ens bryr sig om att skaffa barn nu när hon faktiskt inte har tid. Nej det blir tungt för henne. Denna tiden får hon ju aldrig igen. Och inte bebisen heller.
Sven
5 februari 2010, kl 01:29
Alex,
Utgångspunkten för detta inlägg är helt fel.
Birgtta Ohlssons arbetsplats är Stockholm, inte Bryssel. Hon är medlem av den svenska
regeringen, inte EU-kommissionen
Utgångspunkten för detta inlägg är helt fel.
Birgtta Ohlssons arbetsplats är Stockholm, inte Bryssel. Hon är medlem av den svenska
regeringen, inte EU-kommissionen
5 februari 2010, kl 02:18
Jag håller med dig.
Tycker inte att ett jobb ska gå före att vara med sin nyfödda bebis det första året.
Även om pappan är modern, så behöver mor och bebis varandra.
Sorgligt att hon inte inser det.
Tycker inte att ett jobb ska gå före att vara med sin nyfödda bebis det första året.
Även om pappan är modern, så behöver mor och bebis varandra.
Sorgligt att hon inte inser det.
jag undrar...
5 februari 2010, kl 08:35
Kan inte någon driftig person rota reda på samtliga ministrars familjesituationer? Borde ju finnas andra som är i ungefär samma sits som den här kvinnan, dessa borde ju kritiseras lika hårt. Eller? Kanske inte om dom är män?
Och här kommer lite ironi, för er som inte förstår sånt: Eftersom det bara är kvinnan som räknas när det gäller små barn kanske samhället borde kliva in och ta vårdnaden ifrån pappor om mamman saknas, de kan få ha umgängesrätt några timmar på helgen. Pappan spelar ju ändå ingen roll förrän ungarna blir uppåt tonåren.
Konstiga människor det finns.
Och här kommer lite ironi, för er som inte förstår sånt: Eftersom det bara är kvinnan som räknas när det gäller små barn kanske samhället borde kliva in och ta vårdnaden ifrån pappor om mamman saknas, de kan få ha umgängesrätt några timmar på helgen. Pappan spelar ju ändå ingen roll förrän ungarna blir uppåt tonåren.
Konstiga människor det finns.
Lisabet
5 februari 2010, kl 10:08
Tycker att man ska akta sig för att säga att "så här funkar det". Det stämmer nog i de flesta fall som du säger, men alla är OLIKA. Ha du din erfarenhet, låt andra ha sin!
Bitte
5 februari 2010, kl 10:13
Klockrent tänk om barnet får koli eller att hon själv får förlossningsdepretion
ojoj
ojoj
emelie
5 februari 2010, kl 10:37
Tycker det är tråkigt att detta endast blir uppmärksamat för att hon är kvinna, då det fortfarande är ovanligt att kvinnor värdesätter sina jobb så högt och inte tänker kliva ned i karriärstegen, "bara" för att dom är gravid. Det som birgitta tänker göra är ju precis så majoriteten av alla pappor gör, väljer bort pappa ledighet (80%) och fortsätter jobba precis som vanligt. Tråkigt att jämställdigheten inte kommit längre. Tycker du ska skriva om det istället!!
Anna
5 februari 2010, kl 11:08
Jag håller med dig till 100 procent. Du borde skriva en debattartikel i ämnet, för det är precis som du skriver, mamma och barn är ett. Barnet skiter fullständigt i att det finns en pappa och tusen vänner och andra bekanta. Barnet vill ha sin mamma. Hela tiden, oavbrutet. Det vill ligga och snutta vid bröstet, ligga på mammas mage och känna rytm , doft och hjärtljud. Att förneka sitt barn barn detta är grovt. Då har man inte förstått någonting. Jag tror att många mammor inte vågar inse hur betydelsefulla de är för sina spädbarn, det är nämligen svindlande att inse att man är fullkomligt oumbärlig. Visst, det händer att mammor dör, lämnar barnen ifrån sig osv, och det klarar barnen, men de blir inte lika väl rustade som andra barn. De saknar grundtryggheten som bara mamma kan ge den första tiden.
Spädbarn skiter i vår jämställdhetsdebatt!!
Tack för en varm, vass och humoristisk blogg.
/Anna
Spädbarn skiter i vår jämställdhetsdebatt!!
Tack för en varm, vass och humoristisk blogg.
/Anna
Fannie Finnved
5 februari 2010, kl 11:23
Än en gång, ett FÖRTYDLIGANDE: EU-ministern arbetar i Sverige, stationerad i Rosenbad. Det är inte konstigare än ett vanligt jobb.
Jag slutar inte förvånas över att folk tror att EU-ministern är stationerad i Bryssel. Hon är inte parlamentariker, kommissionär eller ambassadör. Hon är statsråd i Svea rikes regering. I Stockhom, Sverige.
Det enda debatten påvisar är hurpass stockkonservativa Sveriges befolkning är gällande matriarkala strukturer: "en mamma ska vara på ett visst sätt"
Hon kommer inte missa tiden med sin bebis, eftersom hon arbetar hemma i Stockholm. Ok? Vad handlar den här debatten om EGENTLIGEN?
Jag slutar inte förvånas över att folk tror att EU-ministern är stationerad i Bryssel. Hon är inte parlamentariker, kommissionär eller ambassadör. Hon är statsråd i Svea rikes regering. I Stockhom, Sverige.
Det enda debatten påvisar är hurpass stockkonservativa Sveriges befolkning är gällande matriarkala strukturer: "en mamma ska vara på ett visst sätt"
Hon kommer inte missa tiden med sin bebis, eftersom hon arbetar hemma i Stockholm. Ok? Vad handlar den här debatten om EGENTLIGEN?
Bill
5 februari 2010, kl 13:10
Jag tycker att det är rätt att kvinnor sätter karriären före barnen. Männen däremot borde vara hemma i minst ett år. Barn behöver sina pappor. De behöver sina mammor också, men någon måste ju jobba.
Bull
5 februari 2010, kl 13:12
Både mamman och pappan bör sätta karriären före barnen. Annars blir det ojämlikt. Det finns ju dagis och nappflaskor, vad gnäller ni för?
ehh
5 februari 2010, kl 16:01
Förvisso, den som drar in pengar åt familjelyckan gör det på bekostnad av mer tid tillsammans med barnen. Självklart!
Men! Varför, vaarför kritiskt hoppa på den nye EU-ministern just i detta fall? När ministrar och andra med tidskrävande arbeten (och arbeten som kräver att man i perioder befinner sig utomlands) har gjort precis samma sak i alla tider? Är det för att hon heter Birgitta i förnamn? Och inte Lars eller kanske Åke?
Nej, det kan självklart vara värt att diskuteras om någon förälder - oavsett man eller kvinna bör ta den här typen av arbete under barnens tidiga år. Det trista är att röster först höjs och kritiserar detta ämne när en kvinna vill ta sig samma friheter som män gjort i århundranden.
Det är DET jag tycker är synd, men jag håller med om att det är värt att fundera ett extra varv kring hur lämpligt det är för någon nybliven förälder att åta sig ett uppdrag som innebär större ansvar och mer tid åt arbete just innan man blir förälder för första gången - oavsett om man är kvinna eller man.
Men! Varför, vaarför kritiskt hoppa på den nye EU-ministern just i detta fall? När ministrar och andra med tidskrävande arbeten (och arbeten som kräver att man i perioder befinner sig utomlands) har gjort precis samma sak i alla tider? Är det för att hon heter Birgitta i förnamn? Och inte Lars eller kanske Åke?
Nej, det kan självklart vara värt att diskuteras om någon förälder - oavsett man eller kvinna bör ta den här typen av arbete under barnens tidiga år. Det trista är att röster först höjs och kritiserar detta ämne när en kvinna vill ta sig samma friheter som män gjort i århundranden.
Det är DET jag tycker är synd, men jag håller med om att det är värt att fundera ett extra varv kring hur lämpligt det är för någon nybliven förälder att åta sig ett uppdrag som innebär större ansvar och mer tid åt arbete just innan man blir förälder för första gången - oavsett om man är kvinna eller man.
Eva
5 februari 2010, kl 16:35
Precis det du skrev tänkte jag när jag hörde om hennes beslut.
Hon har ingen aning - det kan man inte ha innan man fått barn. Men av någon anledning har det blivit kontroversiellt i Sverige att påpeka att mamman har en alldeles speciell roll för ett litet barn. Och stress när man är gravid...ja, varför utsätta sig för det. Det handlar ändå om liv och död.
Hon har ingen aning - det kan man inte ha innan man fått barn. Men av någon anledning har det blivit kontroversiellt i Sverige att påpeka att mamman har en alldeles speciell roll för ett litet barn. Och stress när man är gravid...ja, varför utsätta sig för det. Det handlar ändå om liv och död.
Klockren
5 februari 2010, kl 20:39
138 Stockholm skrev 4 februari 2010, kl 17:31 "Men va fan. Alla pappor som drar iväg på sina toppjobb 2 sekunder efter att ungen ploppat ut? Saknar inte de sina ungar?"
Alexs svar på detta är: Nej, de saknar inte sina ungar. Männen kommer in i bilden först sex månader senare, då det Unika och Oersättliga Bandet mellan mor och barn plötsligt upplöses och männen äntligen kan ta plats.
Alexs svar på detta är: Nej, de saknar inte sina ungar. Männen kommer in i bilden först sex månader senare, då det Unika och Oersättliga Bandet mellan mor och barn plötsligt upplöses och männen äntligen kan ta plats.
7 februari 2010, kl 01:27
Men vad är problemet?
Jag skulle gärna vilja se ett inlägg där du skriver om hur synd det är om pappan som fysiskt inte är med i varje sekund av sitt barns uppväxt. Och jag vill att du verkligen ska mena den med hela din själ.
Ser fram emot det mycket!
Jag skulle gärna vilja se ett inlägg där du skriver om hur synd det är om pappan som fysiskt inte är med i varje sekund av sitt barns uppväxt. Och jag vill att du verkligen ska mena den med hela din själ.
Ser fram emot det mycket!
7 februari 2010, kl 22:38
Snälla nån. Av alla ministrar i Sveriges historia så har just Birgitta Ohlsson ingen aning om vad hon ger sig in på? Har alla andra ministrar det för det första? Och ska alla ministrar tacka nej/hoppa av sina uppdrag om de ska få barn eller redan har barn? Då kan vi dumpa en rad män.
Eva
8 februari 2010, kl 16:44
Jag tycker att dina läsare - liksom många andra debattörer i denna fråga - är förbluffande okunnigas och opålästa. De blandar ihop Birgitta Ohlsson, EU-ministern, med Cecilia Malmström, ny EU-komissionär. BO är minister, skall bo i Sverige, väntar barn. Hon skall inte bo i Bryssel. CM har VARIT minister, blir komissionär, flyttar till Bryssel med man och barn.
maja
9 februari 2010, kl 09:36
varför är det så synd om henne? Det kommer säkert bli svårt, men det är ju hennes eget val.
jag skulle säga att det är synd om henne för att hon tvingas försvara sitt yrkesval bara för att hon är kvinna. du hade inte sagt samma sak om hon hade varit man tror jag.. synd.
jag skulle säga att det är synd om henne för att hon tvingas försvara sitt yrkesval bara för att hon är kvinna. du hade inte sagt samma sak om hon hade varit man tror jag.. synd.
Mumlans Ränder
9 februari 2010, kl 15:35
Folk med barn jobbar varje dag. Varför är det synd om dem?
Jill
11 februari 2010, kl 13:35
Visst jobbar både mammor och pappor och är borta från sina barn på dagarna. Men den första tiden med barnet är helt annorlunda mot resten av ens tid med det. Barnet har varit i mammans mage, hört hennes röst, känt hennes hjärtslag, kommer ut och läggs på mammans mage, ammas, känner hennes lukt. Visst är mamman och pappan lika mycket föräldrar, men papporna har inte burit och fött barnet icke! Dessutom åker hormonerna bergodalbana och man är inte som vanligt första tiden av "mamma-skapet". Har fött tre barn så jag vet vad jag pratar om. Första tiden är viktig och mycket mycket viktigare än vilken höjdarjobb som helst. Man bondar med barnet - lär känna varandra. Men kasta den viktigaste tiden i livet i papperskorgen för ett yrkes skull, gör det ni som vill. Idiotiskt...
anna
25 februari 2010, kl 22:35
Så bra skrivet!! Så bra skrivet! För precis så är det, man vet ingenting om världen innan bebisen väl är där! Hon kommer ångra sig bittert, den där ministern