Senast Skrivet

Slumpa en blogg
Att förlora ett barn!
Här skriver jag om saknaden efter min älskade son Christian som tog sitt liv den 3/11-06. Jag skriver också om hur livet trots allt och hur svårt det än är ibland går vidare för mig och familjen.

Värsta veckan på året

28 oktober 2009, kl 22:28 Skrivet av p3rnilla Anmäl ! 

När man förlorat ett barn blir det helt plötsligt så många dagar eller speciella datum som på något sett påminner, som gör ont, som är jobbiga.

Onsdag, vecka 44, höstlov, året är 2006. Då för tre år sedan inföll denna dagen den 1 november.

Idag onsdag, vecka 44, höstlov är det tre år sedan jag såg dig och pratade med dig i livet för sista gången! 

På fredag, vecka 44, höstlov är det tre år sedan vi hittade dig, du var inte längre i livet.

På tisdag den 3 november är det din ängladag, den tredje! 3 år av otrolig saknad och aldrig mer kommer livet att bli som det var.

Har jag verkligen levt tre år utan ett av mina barn? Svaret är nej! Jag har inte levt och jag lever inte...jo jag finns här men jag lever inte...inte som förr...jag lever inte fullt ut...jag lever inte för min egen skull...jag lever för de barn jag har kvar.

Jag saknar ett av mina barn så otroligt mycket...hur ska jag kunna leva fullt ut då...jag lever med sorgen i mitt liv...i min vardag...i varje andetag. Vissa dagar är det lite lättare att andas men vissa dagar gör varje andetag så ont, så ont och just dessa dagar gör det extra ont.

Christian jag saknar dig så otroligt mycket! Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen.

Nyckelord:   självmord   suicid   årsdag   ängladag   sorg saknad
2 |
0
|   |
2 kommentarer
29 oktober 2009, kl 16:55
Kramar om dig...
Anmäl ! 
Hjalmar
22 september 2010, kl 03:04
När en ung fin person som du tar sitt eget liv eller omkommer så
finns det bara en sång som kan få oss att förstå vad som
händer och hur personen stiger till himlen i frid

http://www.youtube.com/watch?v=EMRLKtkE38Q

det är en såndär låt/video du bara ser på mtv en gång sen ser
du den aldrig mer

jag tycker din minnesida om din son var så vackert gjord
och jag känner alltid oerhört för föräldrar/syskon/vänner som
förlorat en ung i dessa svåra tider

jag minns då man först läste om din son i tidningen

du vet att de fanns en tid i allas liv då man inte ora sig för nått

de "goda samhället" och drömmarnas tid är över

att rättvisan segrar är bara sagor som kan berättas nu mera

jag är bara 26 år idag men har de första 10 åren som gått av 00-talet
(som verkligen var ett decenium på samma sätt som 80 och 90-talet)
redan hunnit känna flera år av sorg/undran över de unga döda

jag vet iofs att det finns en fin himmel där uppe där du en dag ska få
möta din son och jag kan lova dig ni båda längtar

take care//Hjalle
Anmäl ! 
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna