Vilken natt!

Oj oj oj.. vilken firarnatt det blev i Malmö! Men först måste jag ju backa lite och berätta om kvällen... Framträdandet kändes kanon men i green-room gick ändå pulsen upp rejält. När de skulle räkna upp de fem som gått vidare och mitt namn lästes upp sist så trodde jag verkligen jag skulle dö. Hann tänka "hur kunde jag tro att folk skulle rösta på en 42-årig kärring när söta Sibel fanns istället"! Men det gjorde ni ju och det är jag så himla otroligt glad över. Tack snälla söta ni!! Andra Chansen är bara kul så när som på det där med att jag missar brorsans bröllop men det är som det är med det. Får hitta på en riktigt rolig hyllning ändå, håller på och klurar på nåt kul.

Direkt efter sändningen var det presskonferens och där skapas alltid de där lustiga rubrikerna som man inte riktigt känner igen sig i dagen efter. Jag var inte direkt knäckt av SvT, nån måste ju läsas upp sist och såklart fattar jag att det var spännande och bra TV att göra just så här. Och nej, jag har aldrig ens tänkt tanken att jag ville hoppa av Melodifestivalen. Ger man sej in i leken så får man leken tåla, the show must go on osv...

Natten blev som sagt hur festlig som helst. Hade mina goa vänner Susanne och Chaplin på plats och vi och resten av teamet och startfältet partade hela natten lång på hotellet i Malmö. Det var extremt längesen jag dansade så mycket. Då får man tåla att det bara blev två tmmars sömn innan tåget tog oss hem till Stockholm igen. Jag skulle egentligen åkt strax efter tolv men kvällen innan fick jag veta att det tyvärr var inställt så det var bara att pallra sej upp till nio-tåget istället. 

En extremt kul grej med Andra Chansen är ju att jag nu får en hel vecka till tillsammans med samma sköna gäng. Och ingen skulle vara gladare än jag om det sen kunde bli ytterligare en vecka i Stockholm och Globen:-) Vi hörs snart igen och ännu en gång ett stort, varmt tack till alla er därute som peppat, hejat och röstat!!

Puss o kram

Pernilla