av filmen”Tusen gånger starkare”. Skolgården och elevernas väldigt sorgliga sätt att förhålla sig till varandra berör mig direkt, som att trycka på en knapp. Tjejerna som gör sig dumma, ffnittrar som idioter för att få högre betyg på killarnas sexighetsskala. Sorg.
Filmen var fantastisk, alla skådespelarna var lysande och jag kommer se om den. Väldigt ovanligt för mig som annars tycker bio är ett sömnpiller. En film som på ett så enkelt sätt visar hur män och kvinnor tvingas förhålla sig till varandra genom hela livet. Det slutar ju tyvärr inte på Eriksdalsskolan i årskurs nio, det är bara invänjningsprocessen på ett långt liv i ojämställdhet. Jag är en medelålders kvinna och så hungrande att få se historier ur flickors och kvinnors perspektiv att jag faller i gråt första scenen.Perspektivet är mitt och känslorna är mina - jag blir bekräftas. Tack Peter Schild och Christina Herrström och Peter Possne! Jag är så kräkfärdigt trött på filmer som handlar om gubbar och deras perspektiv. TACK alla som gjorde den här filmen möjlig.
Före premiären gav jag Gudrun Schyman alla mina röster och det kändes helt rätt och tveklöst. Min valhemlighet delar jag gärna med er.