Malaypaus

Så säger vi adjö till Afamosa, Malaysia och våra läsare. Om en timme går transporten till flygplatsen.

Vi har blivit väldigt väl bemötta av malayerna. Dom hälsar och vinkar glatt med ett stort leende.

svart spottande kobra

Som på beställning kom en svart cobra och visade upp sig utanför klubbhuset sista kvällen. Den låg vid entren, och dörrvakten visade ingen barmhärtighet med det arma djuret.

Tack och Hej!

Om någon av en händelse vill åka hit och bo i lägenhet kommer här några bilder tagna från femtonde våningen på Savoy. Lägenheterna är i stort sett fräscha och läget nära klubbhuset är bra De minsta lägenheterna har två stora dubbelsängar, kök, vardagsrum och balkong.

Vy över klubbhus, 1:a och 9:e på Palm course Eivor demonstrerar lägenheten

Golbanan har förutom en väldig mass träd, också en hel del blommor. Kameran är med under golfrundorna, och här kommet et urval. Det är torrt nu, golfbanan är nästan gul och en uppfriskande regnskur vore inte helt fel.

Blommor på golfbanan

Man behöver inte ge sig ut i djungeln för att hitta exotiska växter och djur. Igår kom den här gynnaren på besök i vår trädgård. Ragnhild var påpassligt framme med kameran.

Kameleont på besök

 Sedan nästan alla svenskar lämnat Afamosa börjar vi känna oss alltmer avvikande. Det föranledde att vi bad att få bli VIP-gäster de sista dagarna. Man letade fram en sliten flagga som saknade skaft. Så nu ser vi ut som alla andra där vi dundrar fram på golfbanan, utan hänsyn till gällande regler.

Very Important Person

xxxxx

Ja, nu har vi bara 6 dagar kvar av vår långa malaypaus. Det finns inte så mycket nytt spännande att berätta. I går spelade vi med Eivor och Arne från Skåne. Vi spelade för skojs skull en fyrmannaskrambel. Resultatet blev 68  slag, trots värmen, det var vi nöjda med, 5  birdie och en boggey. Klockan 4 tar vi vår veckliga gratistur till Tampin och gör de sista matinköpen.

Passar samtidigt på att tacka er som gjort kommentarer på vår blogg, det är alltid kul att få hälsningar från Sverige. 

Sitter uppe i svinottan och tittar på de påsar med medicin som blev resultatet av gårdagens resa till vårdcentralen. Halsfluss och feber i fem dagar, då var det dags att uppsöka läkare enligt Google. Det finns en läkare här på anläggningen, på vattenlandet. Han satt där alldeles ensam denna lördag under lågsäsongen. Konstaterade genast att det krävdes transport till vårdcentralen inne i stan. Afamosa ställde upp med chaufför och ledsagare som värsta akut-utryckning. Den kinesiske läkaren gjorde nödvändiga undersökningar och kom fram till att här skulle det sättas in antibiotika. Som komplement packade han små påsar med pastellfärgade tabletter, Skära, ljusblå, gula, vita, mot feber,  hosta, huvudvärk, och en vätska att gurgla halsen med. Sist men inte minst en pencillinkur. Mathållningen skulle bestå av soppa och gröt de närmaste dagarna. Han nämnde inget om malaria eller andra hemskheter.

Nu är det alltså tidig söndagmorgon. Efter att ha identifierat pencillinet, får resten ligga kvar i sina påsar. Kan ändå inte skilja dom olika sorterna åt.

Vi har fått en riktig värmebölja här. Ser med förfäran att det skiljer drygt femti grader mot i Norrköping. Det kan faktiskt vara pressande med +35. Vi har en veckas gofande kvar, banan börjar bli gul, och dagarna rullar på.

Savoy är namnet på ett av lägenhelshotellen. Det andra heter Beverly Hills. Fram till nu har de boende på Savoy inte haft någon riktig pool. Den har varit under ombyggnad i över ett år. Men så i dagarna öppnades den nya poolen. Efter klagomål från gästerna så kom också solstolar på plats. Nu väntar man bara på parasoller, för värmen är verkligen pressande nu. Det ska också bli en ny restaurang vid poolen..

Jag, Uffe, ligger fortfarande hemma med feber, medan Ragnhild svettas på golfbanan med andra damer. Jag väntar på att städerskan ska komma med en konservöppnare. Det ska bli tonfisksallad till lunch.

Nya poolen på Savoy

Uffe ligger idag. Han har feber, och tror det är dengua-feber eller malaria eller gula febern. Jag tror det är en vanlig simpel sommarförkylning. Det är sååå synd om honom.

Själv ägnar jag dagen åt annat än golf. Till exempel att tvätta.

I Asien tar man allvarligt på detta. Det vet vi sedan förut. Man hade dukat upp till romantisk middag vid Water World. Alla damer fick en ros, och vi bjöds på en fyrarätters middag med vin. Levande musik, dans, och lekar i denna varma kväll.

alla flickor var så fina denna kväll spillrorna av svenskkolonin var på plats

OOH, så romantiskt

Arne och Eivor

Lisa och Thomas

Chin Ping Ping

Levande musik

Och gissa vilka som vann danstävlingen!

Här på Afamosa är 95% av de golfspelande gästerna koreaner. De uppför sig inte riktigt som vi är vana vid från Europa. Vi kan kalla dem Asiens tyskar.

När en korean ska spela golf, är han eller hon ordentligt klädd. Ingen sol får komma åt deras hud. Speciellt flickorna kan vara riktiga modemannekänger, med det senaste av utrustning. Därtill allehanda solskydd för ansikte, armar och ben. Parasoll och caddy är nödvändiga tillbehör.

Efter att ha införskaffat en VIP-flagga till golfbilen (oklart vad den ska vara bra för), är det dags att börja spela. Råkar det vara kö vid första tee, åker dom vidare til hål 2, eller till ett ledigt hål längre fram. Helt obekymrade om att det kommer att stocka sig så småningom. Oavsett om dom kan spela golf eller inte slår dom ut från back-tee, och flickorna slår från herr-tee.

På banan finns tydliga skyltar att golfbilar endast får köras på dom belagda vägarna. Vi svenskar respekterar givetvis detta. Men koreanerna, dom kör kors och tvärs över fairways och greenområden. Marshalen vi pratade med berättade att han gav dem varningar, och efter tre varningar kördes dom bort. Det gillades inte avAfamosas ledning, som ser koreanerna som en viktig inkomstkälla. Istället infördes ett bötessystem, där dom fick böta ca 1000 kronor om dom körde på fairway. För ändamålet har koreanska PGA deponerat 250.000 USD. Helt obekymrat fortsätter koreanerna att bryta mot reglerna. Men på Afamosas ledning är man nöjda. Pengarna trillar in. 

Nu finns det förstås väldigt många duktiga koreanska ungdomar. Drömmen för dom är ju att komma till USA och bli förmögna på sin sport. Vi har inte spelat tillsammans med någon från Korea, dom spelar helst med sina landsmän.

Nu ska vi åka och handla.

Spelet kan börja