Matchen fortsätter. Mellan ett illa sargat Saab och resten

Varje dag skriver tidningarna nya dödsrunor över Saab. En del kommer att skriver "Äntligen!". Och variationerna på temat "Vad var det jag sa" kär talrika.

Vi svenskar har stått upp som en man och önskat livet ur Saab de senaste två, tre åren. Vanligt folk, experter, politiker och journalister, som en enda stor familj. "Ett företag som aldrig gått med vinst. Som bygger bilar ingen vill ha. Och vars styrelseordförande är en skojare."

De första dödsrunorna stod i tidningarna redan den 18 december 2009. En hade ett stort svart kors på förstasidan. Redan då sa fordonsexperten Martin Sköld på Handelshögskolan "Vad var det jag sa". nu har han sällskap av många, många fler.

Själv räknar jag inte ut Saab förrän konkursen är ett faktum. Och - inte ens då!

Knappt någon trodde att Jaguar och Land Rover skulle överleva. Nu bygger de brittiska tillverkarna bättre bilar än någonsin och tjänar pengar för första gången på många år. Indiska jättekoncernen Tata gav britterna det stöd som krävdes för att ta sig från konkurshot till succé.

Saab har alltid vanskötts, först av Wallenberg-familjen, sen av General Motors. Trollhättan har knegat på med sina två modeller, som alltid blivit på tok för gamla innan en ny modell introducerats medan konkurrenterna byggt ut sina modellprogram med större, mindre, och sportigare bilar och inte minst med fyrhjulsdrivna jeepar.

Varför försvann inte fabriken för tio år sedan, eller tjugo? Jo, för att personalen alltid varit så hängiven. Så lojal och så hängiven att det sannolikt saknar motstycke i svensk industrihistoria. För två år sedan när GM bestämt sig för att lägga ner Saab och produktionen stod still gick ingenjörerna till jobbet varje dag och utvecklade en unikt stark och snål miljöklassad dieselmotor. Nu finns den i 9-3-modellen.

Och när alla tror att Trollhättefabriken ligger öde jobbar samma konstruktörer på en biogasmotor till nya jeepen 9-4X. Om Saab överlever den här gången med börjar den bilen säljas i Sverige inom ett år.

Under helgen jobbar Victor Muller och hans stab med sitt överklagande av tingsrättens nej till rekonstruktion. Trollhättan ger inte upp den här gången heller. 

Det gjorde inte de koreanska tillverkarna Kia och Daewoo heller. De var också nära konkurs, för tio är sedan. Den ena räddades i sista ögonblicket av Hyundai, den andra av General Motors. I dag är båda riktiga vinstmaskiner.

Jaguar och Land Rover har jag redan skrivit om, och här hemma har vi Volvo som inte heller mådde bra för ett par år sedan. Med kinesiska ägaren Geely snurrar maskineriet fortare än det gjorde någon gång de senaste tio åren.

Victor Muller och hans Saab ligger nere för räkning. Igen. De blöder svårt. Orkar knappt resa sig igen. Men de är inte uträknade. Och de har inga planer på att kasta in handduken. Det enda som är viktigt i dag för dem som bor och jobbar i Trollhättan är inte ge upp förrän beskeden kommer om nya pengar från Kina. De reser sig på nio och en halv den här gången också.

Och då fortsätter matchen. Ett illa sargat Saab mot resten.