2010-07-03 02:47:51
Hejsan alla goa.
Jag har varit hos tandläkaren, många gånger såklart under mitt långa liv ja hos flera olika under åren, någon har varit bra,och många väldigt dåliga "känslomässigt". Ibland har jag fått lustgas, ibland "bara" bedövning.
Men sen ALLT uppdagades i mitt inre har jag faktist inte varit hos tandläkaren alls en enda gång.
Men nu var det alltså dags. Jag minns sista gången jag var hos tandläkare för ca 4 år sen, då fick jag lustgas, och det enda jag minns var att tandläkaren sa : Ohh vad du är duktig Marie som gapar så stort, det är jättebra, fortsätt så...bra Marie...
.JAG GICK ALDRIG TILLBAKA TILL HONOM " eller till någon annan".......Självklart....Hur skulle han kunna förstå när jag inte förstod själv?
Idag var det dags igen, jag har fått en remiss av min läkare på Psykmottagningen där han redogjort min bakgrund, Jag kommer dit och vi har ett långt samtal där det finns tid, en respekt och förståelse jag inte mött hos en tandläkare tidigare. Jag berättar lite försiktigt om mig själv...bara lite..., och om vad som ligger till grund till min panikrädsla och mina minnen.
Han är bra, försöker förstå mig. Ber mig berätta! Jag säger till honom: OM jag ska gå hos dig, OM du kan hjälpa mig så får du aldrig säga : ORDEN.........Känner mig lite förbannad på honom för att jag känner att han kan väl inte fatta?, så varför lägga tid och kraft på att ens försöka få honom att förstå. varör ens ens försöka. Orkar fan inte....
Jag börjar gråta när han frågar vilka ord Marie? (Är så jävla trött på att gråta......)
Jag svarar: SÄG ALDRIG ORDEN : ATT JAG ÄR DUKTIG....:ATT JAG ÄR DUKTIG SOM GAPAR STORT. SÄG ALDRIG ORDEN......
Jag gråter när jag försöker få honom att förstå att jag aldrig vill eller.....kan höra de orden igen att jag är duktig när jag gapar stort.... Han ser på mig med tårfylld blick, och säger till mig: VET DU MARIE? JAG FÖRSTÅR DIG VERKLIGEN TRO MIG. ....
Jag tänker: Ja eller hur? Vad fan vet du? Inte ett skit om vad, eller hur jag menar! Vad fan vet du hur i helvete jag känner ?
Han fortsätter med att säga: Marie när jag var 9 år så började min Pappa utnyttja mig sexuellt och det fortsatte under flera år. Det finns en anledning till varför jag valt att arbeta med detta som jag gör idag , med specialisttandvård ......jag ber dig lita på mig Marie. Låt mig hjälpa dig och bära en del av din smärta,åtminstone när du är här?.
Nehe kom inte här och kom tänker jag. Kom fan inte här och försök föra nåt jäkla psykologisnack med mig inte. Tror fan att han ljuger för att få mig att öppna mig. Jag är väl inte dum i huvudet heller????
Det blir helt tyst i rummet där vi sitter.... solen skiner genom fönstret....svetten pärlar sig på hela min kropp. Men inte pga av solen, utan av att jag känner paniken komma krypande i hela mitt inre, smärtan jag påminns av gör att jag ställer mig upp, kan inte sitta ner längre på stolen , jag ställer mig vid fönstret och stirrar ut, mina tårar rinner och jag har en hemsk smärta i underlivet som vanligt.
Vänder mig motvilligt, och arrogant om och möter hans blick,.....hans tårar.
Hatar mannen som står där framför mig , han den där helt främmande mannen som får mig att trilla igenom fantasin, min fantasi som gör att jag ens orkar överleva var dag ... han som får mig att trilla .rakt ner till verkligheten.
Denna man som jag delar en hemskhet med som få.....Denna så totalt främmande man som breder ut sin famn mot mig....
OCH JAG? JA JAG TAR TACKSAMT EMOT DEN SAMMHÖRIGHETEN
KRYPER IN I HANS FAMN SOM FÖR MIG ÄR HELT FRÄMMANDE.
TRO MIG: MED TÅRAR STORA SOM EN TSUNAMI LÅTER JAG DENNA FRÄMMANDE MAN. MIN FRAMTIDA TANDLÄKARE KRAMA MIG HÅRT.
OCH JAG VET ATT VI DELAR NÅGOT STORT. EN SMÄRTA FÅ KAN FÖRSTÅ.
DET ÄR TILLFÄLLEN SOM DESSA SOM GÖR ATT JAG FORTFARANDE FINNS KVAR HÄR.
ATT VETA ATT JAG INTE ÄR ENSAM
JAG FICK TILLFÄLLET ATT MÖTA DENNA MAN. SOM KOM I MIN VÄG.
BARA SÅDÄR
EN HELT VANLIG DAG I MITT LIV.
SOV GOTT ...KRAM MARIE
pegasos
Rör Mig Inte.
pegasos
Rör Mig Inte.
Rör Mig Inte.
yrvaedret
Rör Mig Inte.