Tillbaka från radioskugga

Va i Götlaborg i går, närmare bestämt i Angered, och föreläste om feminism. Det var en mycket hektisk dag, en jävla kaotisk dag faktiskt, så jag orkade mig inte ut på bloggen. 

Men nu är jag här med lite smått och gott. Vill bland annat visa er den här fina tårtan som vi blev bjudna på hos Ana Udovic min kära kollega som så fantastiskt fint ordnade spöfest i helgen. Ljuvligt trevligt att bli bjuden på nåt så kul:

Barnen blev lite brydda och kom o drog mig i kjoltyget när de hittade följande i festens vardagsrum:

"Det ligger bajs därinne" "Och nån har kräkts i en hink"

Det kallar jag satsning på skräckdetaljer. 

I övrigt har jag då denna helg hamnat i bloggbråk med Calle Schulman, ni vet det där lilla tatuerade bihanget till Alex, som blev lite arg över min kolumn i fredags och på sin blogg skrev följande:

"Idag blir jag ordentlig avhyvlad av Sanna Lundell i Aftonbladet. Ni vet - Sanna som är ihop med Persbrandt. Hon rasar något enormt mot mig personligen. Har tydligen lusläst min blogg och tycker att jag säger emot mig själv när jag å ena sidan tycker att Kungarna är underhållande och å andra sidan att Celebrity Rehab borde ha spelats in. Hon avslutar med att tycka att jag borde åka på rehab.

Blev brydd av den där krönikan. Fattade först inte varför hon var så jävla arg. Så kom jag på det.

Bakgrunden är att Sanna har sökt jobb som panelmedlem i Schulman Show i snart ett år. I våras fick hon chansen. Det gick ok. Men inte bra nog för en fortsättning. Veckan efter började hon mejla om att få komma tillbaka. Det sista mejlet jag fick av henne kom halv tre på natten den 12e maj:

"Nu har jg skikat femtiellva mail till dig om Shulman show å att jag ska vara med. Du ska pasa dig för mig noga. Oh jag klarar mig JÄVLIT bra utan er! MVH SANNA!"

Jag förträngde det där för jag tyckte att det var lite otäckt och jag skämdes över att jag inte vågade vara uppriktig mot henne. Men nu känner jag att hon var så dum och orättvis i den där krönikan att jag faktiskt publicerar hennes mejl från i våras. Avskyr att ha konflikter i det offentliga. Men nu får det vara nog med Sanna Lundells hysteriska dumheter."

Naturligtvis ska ni inte tro ett ord av vad den här mannen skriver. Allt är rakt i genom lögn. Jag var visserligen med i Schulman Show en gång i våras, men fick INTE smak för mer av följande anledning: Calle Schulman började stalka mig. Och då menar jag verkligen stalka. Det hela blev otäckt. Killen fick liksom inte nog av att hänga efter mig. Vart jag än befann mig gick Calle ett steg bakom. Han dök upp i de mest märkliga miljöer. Stallet, dagis, föräldramöten, BVC, you name it, Calle var där. Jag började ifrågasätta mitt förstånd, började på allvar tro att jag höll på att bränna ut mig och hade börjat hallucinera innan jag slutligen förstod att det hela var högst jävla verkligt. Calle Schulman, inte bara producent av Sveriges mest alkoholindränkta såpa genom tiderna, utan också stalker. Tro på fan när killen dök upp som gubben i lådan på mitt feministsnack i Angered igår. Stackarn, det är något patologiskt.