Ge mig!

Det räcker nu!                   Ge mig vår!

Jag vet att januari är en vintermånad och att vinter innebär snö - Men jag har fått nog!          Ge mig vår!

Klockan var 05:50 när jag började leta fram min bil ur snön.
Klockan var 06:10 när jag kom loss

en bit

Sen fastnade jag..                Ge mig vår!

Klockan 06:20 var jag så arg så jag nästan tjöt. För att inte tala om  hur ont i armarna det gör när man ensam försöker knuffa loss en bil från en snövall..

Klockan 06.30 är det inte mycket folk som är ute och promenerar, så ingen "knuffhjälp" så långt ögat nådde. Men plötslgit kom det kom en liten kvinna som snällt gav bilen en liten puff - den märktes inte, så tillbaka till ruta ett dvs: Fast i en snödriva, ilsken, tjutfärdig och med ömma armar.

Tro mig, det hjälper inte att svära, hota bilen, eller sitta i bilen och skrika...

Vad som däremot hjälper är en underbar granne med snöskyffel!!
Han kom gående med sin lilla hund och erbjöd sig att hjälpa mig - Underbara människa!!

Han skottade lite, och knuffade loss bilen!
Han är min nya hjälte.

Jag som var ute i god tid (55min) före jag skulle börja jobba, och jag kom, tack vare snöhelvetet, 3min försent.. (själva bilresan är 13km)

Jag vil ha vår nu! Ge mig vår!
(jag vet att det inte blir vår i morgon, men jag kan väl få önska?)