Senast Skrivet

Slumpa en blogg
sidobild

Det finns bara hat på Facebook

Den deprimerade kvinnan Simone Beck skrev en hälsning på Facebook på juldagen:  ”Tog alla mina piller, är död snart, hej då allihopa”. Meddelandet gick ut till de 1 082 människor som var angivna som vänner på hennes Facebook. Ingen av dessa tusen vänner ringde polisen eller gjorde något för att hindra det. Istället satte näthatet in. ”Hon överdoserar hela tiden och hon ljuger”, konstaterade en av dessa vänner. Och så diskuterades flitigt att hon var “töntig” och att hon överdrev.

Först dagen efter nåddes Simones mamma av meddelandet. Hon ringde polisen, men då var Simone redan död.

Detta är sorgligt på så många olika plan. Och det säger så mycket om denna nätsamtid som vi alla befinner oss i. Hade en enda av dessa tusen vänner ingripit så hade Simone levt idag. Och det var sannolikt också det Simone innerst inne ville. Meddelandet på Facebook syntes vara ett klassiskt rop på hjälp. Men Simone överskattade Facebook som socialt forum. Hon trodde att åtminstone EN ENDA av hennes tusen “vänner” faktiskt var vänner. Så var det inte.

Umgänget på Facebook och i andra sociala medier är skruvat och konstigt. Här finns det knappt några medmänniskor kvar. Här finns bara lustifikationer. på Twitter finns bara ordvrängare som försöker uttrycka sig tokroligt på 140 tecken. På Facebook har det sociala umgängets förminskats till idioti. Man sitter och trycker på “gilla”-knappar. Man läser vad någon har för sig och skriver en hånfull kommentar. Allt handlar om positionering. Ingenting är längre på riktigt.

Det finns väldigt lite kärlek på Facebook.

Simone Beck hade tusen vänner, men ändå ingen vän. Jag tror det finns väldigt många som hon på Facebook. Själv har jag 4 000 vänner på facebook. Jag skulle inte ringa till någon av dem om jag var olycklig.

227 kommentarer
MissKermit
6 januari 2011, kl 11:48
En tumme till dig Alex :-)

Ha det gott // Tess
6 januari 2011, kl 11:50
Visst kan man tycka att det är så, vi har väl alla en hel drös med "vänner" som vi inte skulle kalla vänner irl.
Men samtidigt så har jag så mycket kärlek där, dom jag tycker allra mest om finns där dom också.
starkskör
6 januari 2011, kl 11:53
En del kanske har den erfarenheten... men inte jag och min familj. Det gäller kanske att välja vilka vänner man ska ha och inte bara adda folk för att ha en lång kontaktlista!

Om någon i min kontaktlista skriver något som visar att han/hon inte mår bra så brukar de få mycket tröst av oss andra och det är alltid någon som tar kontakt med dem privat också om man märker att det är illa. Det förekommer inte heller hårda ord mellan oss.

Är det illa för mig så är det över hälften på min lista jag skulle kunna ringa utan problem.

Facebook blir vad man gör det till...
Bea
6 januari 2011, kl 11:56
Las Zygmunt Bauman, sarskillt om "homo consomensus" , lagg ner FB eller ta det for vad det ar och umgas med nara och kara. Det ar i alla fall mitt val.
"Countrygirl"
6 januari 2011, kl 11:57
Dina vänner kanske inte skulle göra något. Det beror väl på vilka man har accepterat som sina vänner. Bland mina "vänner" på facebook finns mina nära och kära och de skulle absolut höra av sig. Jag får inga hånfulla kommentarer alls men jag ger heller inga. Jag får däremot mycket tummar upp och stöttning i både det ena och det andra.

Men Alex, man blir behandlad som man själv behandlar andra.
konsumentpåpränt
6 januari 2011, kl 12:00
v v f !
våga vägra fejan!
alldeles för common för mig... och vänner???
jag har två ev tre...
vilken status blev inte det för lilla mig.
v v t också!
våga vägra thailand!
patetiskt.
FriLiNi
6 januari 2011, kl 12:06
Digitala vänner är inget att ha. Lika lite som alla digitala drinkar, kramar och gosedjur är något man behöver. Alla dessa kraftigt kryddade statusar som skriker uppmärksamhet är för mig så otroligt tröttsamma och sagolikt patetiska. En ständig tävlan om vem som lever det glammigaste och det mest kreativa och duktiga liv. Hela tiden vet man att det är så fiktivt alltihop...så patetiskt.
Pelé
6 januari 2011, kl 12:20
Hade du blivit lika förfärad om du visste att hon skrivit ungefär samma inlägg ett 50-tal gånger tidigare? Uttrycket "att ropa varg" känns väldigt passande, vilket innebär att man tappar sin trovärdighet till slut.
Christian
6 januari 2011, kl 12:22
Att du har 4000 "vänner" på facebook säger mer om dig än om Facebook. själv så har jag vänner på facebook. men har då avstått från alla ytliga kontakter. På twitter följer jag intressanta personer och har ofta meningsfulla meningsbyten med dem. Så det säger mer om dig än om sajterna
Erika
6 januari 2011, kl 12:22
Jag tror du bara ser det från ett håll. Välj själv vilka vänner du har där och du slipper drabbas av hånfulla kommentarer. Jag har aldrig en sett en hånfull kommentar bland mina vänner på Facebook, däremot enormt många stödjande och vänliga. Vi har nog alla olika erfarenheter av detta. Jag upplever inte att jag har fler "falska" vänner på Facebook än vad jag har i verkligheten. Några få riktigt nära och många bekanta, i verkligheten och på Facebook.
Mattias
6 januari 2011, kl 12:27
Facebook är bara en drog som alla andra..jag har kompisar som inte pratar om annat än vad de läst där..usch..jag spyr! Det är en sak med "lunar2 och allt vad det hette..för tonåringar..men vuxna som sitter halva dagarna och pratar över en skärm.. skämmes ta mig fan!
Och hur tänkte du nu då?
6 januari 2011, kl 12:32
Alex!
Vad fint skrivit av dig.
Man kan knappt ana att du leder ett program vars idé bygger på, vuxenmobbing, svek, lögn osv....
Det känns lite svårt att ta din empati på allvar. Fast om man tänker på ditt inlägg som en s.k positionering går det betydligt lättare.
Hörsamma
6 januari 2011, kl 12:33
De flesta av mina vänner skulle komma till undsättning om jag så skulle larma - inte den minsta tvekan. Man väljer vilka man lägger till och hur mycket kärlek som kommer tillbaka. Exempelvis dig Alex... skrev för någon månad sen och berömde ditt program och du tackade inte. Kanske ligger den speglade bristen på värme och kärlek förutom hos den innersta kretsen hos dig själv och projiceras.
Magnus
6 januari 2011, kl 12:34
Men vi är ju "vänner" på Facebook, Alex! ;) Kanske beror det väl på hur man beter sig också. Har du valt att ha den distansen och det språk du har så får du de vänner du förtjänar...

Jag har både vänner, ytliga bekanta, affärskontakter och "kändisar" på Facebook. Precis som du i verkliga livet inte förväntar dig att ALLA dina vänner besöker dig på sjukhuset så ligger det till på samma vis på Facebook.

Facebook är också verkligheten, bara en annan dimension. Förstår inte alla de som pratar om "digitala vänner" och "verkliga vänner". Ni har väl inte samma relationer med er fru som med hennes faster? Finns det inte nyanser bland vänner på nätet också?

Tänk er istället nätet som ett torg där man stöter på alla möjliga kända och okända. En del pratar man med mer, andra mindre... Eller ni pratar kanske bara med era bästa vänner?
yrvaedret
6 januari 2011, kl 12:37
Det är tragiskt hur de sk vännerna hånade henne och att ingen tog henne på allvar.

Men då ska vi kanske vända på det lite, vem vet....Simone kanske hade för vana att skriva om självmord, hur mycket hon tänkte på det och hur hon bara längtade efter döden?!

I början kanske det var några få vänner som reagerade och hörde av sig till henne i ren oro, men märkte att Simone's hot aldrig blev av. När hon väl menade det hon skrev så rycktes det på axlarna och de tänkte lite...."Jaja, nu är hon igång igen...för vilken gång i ordningen?" och lät det hela bero.

Lite som Peter och vargen, ropar man VARG för ofta så reagerar ingen tillslut, sad but true.
Så tänker jag och det är ju inte första gången en person som tänker på självmord "hotar och lovar" att i morgon, då lever jag inte längre.

Har själv en vän som messade mig. Nu är det över, nu är det slut! jag fick så klart panik när jag öppnade messet på morgonen, ringde, messade henne som en tok hela dagen utan svar. Ringde polisen som kopplade mig till polisen i hennes stad. Vid 20 tiden på kvällen ringde min vän upp mig, rätt ångerfull efter ha lyssnat på mina meddelanden. Hon hade tagit massa tabletter blandat med sprit, hennes vän hittade henne och ringde ambulansen. Hon låg inne när jag sökte henne.

Så, hon vet att jag mådde jävligt illa efter hennes sms. Som var ett rop på hjälp. Men jag befinner mig ju 60 mil bort och kan ju knappast hasta över för att bryta mig in med ambulanspersonalen och polisen i släptåg.
PluttenAndersson
6 januari 2011, kl 12:39
Lustigt att du Alex beklagar dig över näthat. Du om någon har väl drivit på näthatets tillväxt bland svenska bloggare.
Maria
6 januari 2011, kl 12:41
...och hur vet du hur mycket som är sant och vad som är bara "story" för att passa kvällspressen? Naivt inlägg. Skojar du eller?
Den kloke smurfen
6 januari 2011, kl 12:45
Men vad är det ni inte förstår? Bara för att det står "vänner" så betyder det inte vänner på det sättet som 50- och 60-talisterna menar. Idag säger jag att jag är vän med en person jag träffat en snabbis på en hemmafest bara för att vi nu känner varandra. Vi skulle kunna kalla varandra "igenkänningar" eller nåt annat idiotiskt - men vad spelar ordet för roll?

Sen kan man fråga sig hur många av era Facebookvänner som ni faktiskt känner i riktiga livet. Hur många har ni träffat dom senaste 3 månaderna? 6 månaderna? Senaste året? Hur många av dessa har ni kontakt med utanför Facebook?

En vän idag är inte vad en vän var för 30 år sedan. Dessutom var personen i fråga helt klart en lögnare, en sjuk människa som inte passade in. Darwinism kallas det här. Man kan inte rädda alla - och man ska inte göra det heller.
daniél
6 januari 2011, kl 12:45
"dessa klassiska rop på hjälp" det ska mycket till att tömma en burk piller och det ligger inte på facebookvännernas ansvar om hon klipper en burk i ren olycka. hjälp skulle hon haft långt innan och det är endast de allra anhöriga som ska ha ögonen öppna.

Samtidigt som jag ser ett mod ser jag även ren feghet och egoism. skriver de på face eller flashback eller vad det nu kan vara, så får de klara sig själva. jag kan inte ge folk den uppmärksamheten de kräver vid det tillfälet, jag mår då bara illa.
Collie
6 januari 2011, kl 12:45
Vilken okunnig eller ogenomtänkt artikel. Varför har nagon ett sant behov av att vara ytligt omtyckt att de accepterar eller söker 4000 kontakter pa Facebook??? Om man använder Facebook som ett publikt forum eller fanclub sa maste man naturligtvis förvänta sig den normala andelen stollar, som i vilken förening som helst, digtal eller analog, och det vore naivt att förvänta sig ett djupare personligt engagemang av medlemmarna. Om man däremot använder Facebook som ett kontaktnät för sina vänner, samma personer som man skulle bjuda in om man improviserade en grillkväll eller ringer till när man är ledsen, sa kan man ocksa förvänta sig personliga utbyten. Det är inte tekniken, i detta fall Facebook, som skapar de personliga kontakterna eller den sociala kompetensen; det maste komma fran människorna som använder tekniken! Att klara av att tacka nej till en kontakt pa Facebook är tydligen ett modernt tecken pa social mognad...
Sokrates
6 januari 2011, kl 12:47
Ja, det är märkligt att det "goda" facebook visade sig vara ondare än det negativt stämplade flashback när det kommer till självmord. På flashback ringde totala främlingar till polisen och hjälpte dem hitta den unge mannen som hängde sig, medan facebookmänniskor som denna kvinna själv valt att ha som vänner inte gjorde ett skit.

Det här är en fruktansvärt tråkig historia, på så många plan.
Christian
6 januari 2011, kl 12:48
4000 vänner?!?! Alex, ett tips. Sluta upp med ytlig vänskap. ;)
Bättre att sikta på runt 50 vänner på Facebook som du faktiskt känner, då blir det en helt annan känsla. Men det beror lite på VEM man känner också. Men du har rätt att den situationen kan uppstå för vissa, inklusive dig. Men du har för lite erfarenhet för att kunna dra hela facebook över en kam.
reclaim
6 januari 2011, kl 12:52
RE: PluttenAndersson! Kul att se att du inte har glömt bort Alex Schulmans elaka-experiment. Nu är han inne i en snällare period..ja små barn gör under med sina föräldrar. Alex var tongivande och är förmodligen den som är näthatets "fader" i Sverige. Att han sen inte gillar dem som är hans avbilder är hans problem. Att han han har 4000 "vänner" visar nivån på hans förmåga till vänskap. Synd att en sådan kille ska prata i alla andras namn.
Thomas Olausson
min blogg http://vanligtvis.se
6 januari 2011, kl 12:53
Jag kommer aldrig att förstå vad du är, eller vad du vill med något av det du skriver och producerar. Vet du det själv? Du skriver skitbra, men verkar utgå från hur bra ett inlägg kan bli. I princip kan man ana att det fördummande inlägget om tjejen blev mindre slagfärdigt och ratades till förmån för det som råkade vara snällt i dag.

I dag håller jag med om vad du skriver, (även om jag har vänner jag kan vända mig till) men jag vet inte om du själv gör det och då blir det väldigt sällan jag återkommer.
Kittie
6 januari 2011, kl 12:53
Det beror väl helt på hur man använder facebook som avgör om det är riktiga vänner eller "lösa bekanta" man har som vänner där.
Jag har mina närmsta vänner på facebook och jag ser oftast bara kärlek på min sida iaf.
Överraskningsfester som planeras, happinings som man vill att många skall vara med på, kärlekshälsningar, lär känna vänners vänner som man bara träffat någon gång osv. överallt!
Jag gillar facebook.
6 januari 2011, kl 12:54
Det är så sant, så sant, det du skriver Alex. Mycket sorligt på alla sätt och vis.

Ps. Hoppas att det är ok att jag använder några rader av ditt kommentarsfält till lite reklam. Jag donerar parfymer på min blogg. Gå in och kolla.
Gina
6 januari 2011, kl 12:58
Nu har jag svårt att förstå dig. Det är ju ditt val. Har du valt att du har 4 000 vänner? Vem har det? Då är du ju delaktig i det som du inte tycker om när du beskriver ditt twittrande och FB. Mina vänner på FB är min familj, min släkt och nära vänner. Jag har lite tid att ringa i telefon. Sitter på kvällen och kollar igenom vad som är på gång, vad som har hänt osv. Ibland får jag ett meddelande ska vi ses på måndag t ex som jag fick nu på morgonen. FB är ett exemplariskt forum att hålla koll på sina vänner men då pratar vi vänner och DITT eget val. Jag har stängt FB för utomstående och har inte arbetskompisar med bland mina vänner även fast jag trivs på jobbet. Vill vara privat. Så hur tänker du när du skriver så här undrar jag? De som samlar vänner är det en status, ett ställningstagande för att visa jag är omtyckt? /Gina
Mats mork
6 januari 2011, kl 12:59
Du borde fa Pulitzer Prize Alex, for den store livs-funderare och forfattare du ar. Att du skriver sadana extremt tilltallande och genomtankta memoarer i en sadan adel tidning som Aftonhoran. Att du vagleder oss vilsna sjalar i dagens arga och hemska sammhalle. Satt inte du och skrev for en annan skitsida nagot ar sedan om att mammor inte borde fa amma offentligt, och att utvecklingsstorda borde do istallet for att ata ute? La du ner din patetiska pahittade attityd pga for manga mordhot och somnlosa natter? Kappvandare, oversittare och idiot ar vad du ar, och om du kan fortsatta onanera till din patetiska fanclub sa fortsatt gora det for all del. Jag kanner bara en avsky och kraks lite i munnen varje gang jag av rutin rakar lasa nagot du skrivit for att doda nagra av mina minuter pa jobbet. Vad exakt gor du for varlden och sammhallet egentligen?

mvh

MM
erviluca
6 januari 2011, kl 12:59
Facebook blir väl i många fall väldigt ytligt - som att sitta utanför och titta på TV lite grann. Man är van att när det sker "i rutan" behöver jag inte lägga mej i...Jag kan stå utanför och kommentera. Jag tror nämligen inte att folk är elaka, genomruttna eller onda....
När jag är ute på Facebook finns bara kärlek och godhet...för det mesta, men det kanske handlar mer om min ålder än något annat. Ungdomarna verkar ha det svårare....Försöker vara coola och tuffa och använder det också när de är arga och förtvivlade. Det tror jag inte vi äldre gör. Vi är mer....försiktiga.
Ture Hempton
6 januari 2011, kl 13:00
Facebook används till mycket men mest för att skriva massa skräp. En modern och effektiv form av Mindcontrol som få förstår påverkar psyket till det sämre - i längden.
Mattias
6 januari 2011, kl 13:00
Nu bodde många av dessa inom gångavstånd... så de kände förmodligen henne utanför facebook också. Så sluta snacka om "näthat" hela tiden... på nätet gäller samma regler som i resten av världen, du blir bemött på samma sätt som i övrigt. Nu möjliggör nätet en masskommunikation som avpersonifierar kommunikationen vilket gör att man kommer undan ansvar. Ringer någon till mig så är jag personligen involverad i konversationen... så jag tror man kan dra slutsatsen att masskommunikation inte är speciellt bra för rop på hjälp. Har man dessutom över 1000 vänner på facebook, är dessa förmodligen inte alla nära vänner vilket även minskar känslan av personligt ansvar. Att snacka om näthat är bara onyanserat och obildat...

Sen vill jag inte förringa det tragiska att en stor mängd människor inte ingrep, detta är tragiskt oavsett i vilket forum det händer.
jamaka
6 januari 2011, kl 13:02
men sa ar det om man lagger till random muppar bara for att ha "vanner" sjalv har jag min familj och mina verkliga vanner pa facebook , sen jag dessutom har bilder fran mitt liv dar vilket inte framlingar behover se.
HeavenOnEarth
6 januari 2011, kl 13:04
Personligen så föredrar jag den digitala världen eftersom att jag inte förstår mig på den vanliga. Lider med hennes familj. Problemet är att folk inte bryr sig, så har det alltid varit. Och det är svårt att hitta såna människor som verkligen bryr sig och vill göra förändringar, d.v.s såna som hänger med i vad som verkligen händer i den här världen. Skam på dom som har känt denna personen i verkliga livet. Man har oftast en-två bra vänner, resten är bara bekanta..."hellre inga vänner än 1000 idioter"
Linda
6 januari 2011, kl 13:05
Förstår att det inte kan bli särskilt personligt när man har 4000 "vänner" , vill man ha det måste man välja med omsorg eftersom de personliga vännerna inte vill yppa nåt personligt inför alla de andra 4000...dessutom är du ju offentlig och då tvekar nog de flesta ändå.
Men det är nog iallafall så att man måste välja med omsorg och man gör FB till vad man vill det ska vara själv!
CalleNordlander
6 januari 2011, kl 13:06
Så många är det väl ändå inte som hatar på facebook.
vlado
min blogg fb
6 januari 2011, kl 13:07
Hittade inte like knappen :(
HeavenOnEarth
6 januari 2011, kl 13:07
Vlado: Lolz
Erika
6 januari 2011, kl 13:09
Det var ju härligt, nätmobbarnas frontman uttalar sig om moral på nätet, programledare för Paradise Hotel?? Är du ironisk nu eller? Lite får man väl ändå leva som man lär. Tala för dig själv vad gäller facebook, som du ser så är det inte så många som har samma uppfattning. Jag har bara trevliga fina vänner på fejan, ibland kanske det hettar till i politiska diskussioner men thats it. Jättefina och peppande kommentarer när man känner sig deppig, och likes när man känner tvärtom. Använder du facebook som nåt slags terapicentrum eller? Det är ett community ju, inget annat. Som sagt, att du har 4000 vänner säger ingenting om fejan men en hel del om dig själv.
Madde
6 januari 2011, kl 13:10
Skyll på FB bara. Det som ni måste fatta är att alla är olika. Vissa har riktiga vänner på FB, andra inte. Jag har både och.
Men om jag någon gång behöver ropa på hjälp så ringer jag någon eller åker hem till någon.
Skickar inte mail eller sms, för man vet inte när det kommer fram eller om det ens blir läst.
Och varför ta livet av sig om man inte vill?
Barbamama
6 januari 2011, kl 13:10
Det beror väl lite på vad du har för vänner på facebook, är du en sådan som bara vill ha en massa "vänner" för att det ska se häftigt ut, ja då stämmer det du skriver. Men om man som tex jag har valt att inte acceptera vem som helst utan att man har sin närmsta vänkrets, familj och en del kära bekanta då är det en helt annan sak, så är facebook ett väldigt bra socialt media.
Björn
6 januari 2011, kl 13:12
Löjligt med detta drev mot facebook. Det blir vad man gör det till. Alla som jag har som vänner där känner jag bra i verkligheten också. Att det är ett oerhört smidigt verktyg för att dra ihop saker, titta på bilder och sådant som mer normala användare ägnar sig åt nämns aldrig i debatten.
Karin
6 januari 2011, kl 13:12
Våga vägra Facebook. Till och med Zuckerberg tyckte ju att folk var idioter som la ut en massa privat information om sig själva:)
Vakare
min blogg http://vakare.wordpress.com
6 januari 2011, kl 13:14
Kunde inte ha sagt det bättre !

"Det finns väldigt lite kärlek på Facebook."
Adam
6 januari 2011, kl 13:14
Collie nedan har helt rätt.
"Det är inte tekniken, i detta fall Facebook, som skapar de personliga kontakterna eller den sociala kompetensen; det maste komma fran människorna som använder tekniken!"

Om man har 1000 eller 4000 Facebookvänner som man inte anser vara vänner, så är det väl ett val personen ifråga har gjort, likaså om man använder Facebook i syfte att måla upp en bild av sig själv och sin verklighet som inte nödvändigtvis är rättvisande, eller i statusjaktsyfte. Det säger mer om människorna bakom, än om forumet i sig.
Jag förstår inte hur man kan avhända sig ansvaret för sina egna handlingar till ett nätforum.
jonathan
6 januari 2011, kl 13:16
Har du tänkt på att alla hennes 1000 vänner kanske inte satt och bevakade fejsbook 24/7 ?
Anna Sandén
6 januari 2011, kl 13:16
Facebook blir vad man gör det till...
R1231410P
6 januari 2011, kl 13:17
Hej Alex!
Jag börjar alltmer tycka om Dig som personlighet och med bra åsikter. Och denna gång har Du helt rätt. Dina reflektioner om Facebook har även jag haft sedan en tid tillbaka och Din artikel fick mig att ta steget och avregistrera mitt konto. Känns som en befrielse!
mm
6 januari 2011, kl 13:19
haha vilka javla notter det finns alltsa. skrammande forfan att lasa kommentarerna har. folk ar fan korkade
HeavenOnEarth
6 januari 2011, kl 13:20
Karin: Väldigt bra skrivet. Det fanns ju en anledning till varför man kom på ett "nickname" att ha på nätet.

Nu ska ju dom där jävla politikerna försöka sätta stopp för det så att ens information ligger ute på nätet. Det gör det redan medans jag skriver det här kommer jag på, dom kan kolla upp det här ipt om dom vill...blä säger jag bara!
Lasse Johansson
6 januari 2011, kl 13:20
Att skriva på FB tillkommer aparta individer som har behov av att visa att de har någon form av existens. Hur kan man skriva hur många öl man har druckit, vilka man haft sex med etc? Vem är intresserad? Kanske bättre att vara duktig i matematik eller språk och skriva om det och på så sätt tillföra samhället något? Men det är väl mest slödder som skriver på FB?
Lasse.
GuggeFire
6 januari 2011, kl 13:21
Så Alex, har du inte din mamma eller dina bröder som vänner på facebook? Hade du
inte ringt dem om du mått dåligt?

Väldigt märkligt resonemang.

FB är vad man gör det till. Det är en digital lekplats, inte mer än så. Sluta tillskriva facebook
så otroligt mycket, som att det skulle vara en verklig plats som kan ersätta det riktiga livet...
Liferaw
min blogg Http://liferaw.wordpress.com
6 januari 2011, kl 13:22
Fejjan kan vara bra också! Beror på hur man använder det. Det är ju inte Facebook i sig som är problemet!!
Det är lite som att säga att fikarummen på ARB- platser ska bort för att där skvallras det och pratas en massa "skit".

Själv anv Facebook till att hjälpa människor gå ner i vikt och må bättre över sig själva, man kan starta slutna grupper som ingen annan kan läsa i!
Martin
6 januari 2011, kl 13:24
Alex, jag gillar din nya blogg mycket. Det är inte bara trams utan även en hel del allvar också. Det gillar jag.
Nöff Jezus
6 januari 2011, kl 13:25
Jag använder bara fejan så att folk som vill kan skicka meddelanden till mig. Alla har inte min mejl adress. Ibland även chatt funktionen. Dessutom så finns det intressanta intresse-grupper som man kan läsa inlägg från och följa. Men håller med om att det blir patetiskt när vissa skriver typ " nu har jag druckit kaffe och ätit kladdkaka". LOL
Danne (Bandymannen)
min blogg http://www.floggad.se
6 januari 2011, kl 13:26
Älskade Hatade Facebook, jag har försökt. Jag har försökt inaktiverat och förbannat mig över skiten i ett år nu. Likt förbannat har jag min kvar. Min teori är att behöver nå vissa personer på min chat som jag inte har i min telefonbok. Facebook = Ångest, borde dessutom vara alkolås på skiten.

Noterade hur illa facebook var tidigare i min blogg
Matias Andres
6 januari 2011, kl 13:26
Facebook speglar våra liv och ditt inlägg skjuter budbäraren istället för att fokusera på det som läses emellan raderna - bristen på omsorg och that sweet sweet love i samhället.

Artikeln på Aftonbladet lämnade många frågor obesvarade också. Om hon hade en bakgrund med piller, depression och självmordsförsök så förstår jag att hennes "vänner" inte slängde sig på telefonen så fort dom såg hennes meddelande. Hon kanske hade ropat varg en gång för mycket?

Det är en otroligt tråkig händelse och jag hoppas att vi lär oss några viktiga läxor från detta. Kvalité före kvantitet inom vänskap- och förtroenderelationer samt att kontakta utbildade, "rätt" personer när man står framför överväldigande utmaningar. Man är aldrig inte ensam och Facebook skvallrar om detta - Sociala medier och nätverkande tar oss två steg framåt och ett steg bak så det gäller att se den stora bilden.

Vill f.ö. tacka för en mycket tänkvärd och bra bok om din far. Hade jag inte läst den så hade jag nog antagligen fortfarande tänkt att du var en överskattad och dryg jävel. Tack!
6 januari 2011, kl 13:28
Såja fram med sanningen , det är bra alex du börjar kanske vakna upp från den ytliga världen snart:D på godväg iag:D
ja har kapat alla mina vänner har ca 40 st. De räcker så.
elsa
min blogg elsa89.blogg.se
6 januari 2011, kl 13:28
Hjärta!
6 januari 2011, kl 13:29
Facebook är vad man gör den till! Det bestämmer man helt själv.
IMG_9316
6 januari 2011, kl 13:32
Bra konstaterat och rätt om sociala medier, men i sakfrågan.. "Hon trodde att åtminstone EN ENDA av hennes tusen “vänner” faktiskt var vänner. Så var det inte".. tror du att budskapet nådde 1000 personer innan det var för sent? Tror du att ett budskap från dig på FB når 4000 vänner inom loppet av ett par timmar?
Barbro
6 januari 2011, kl 13:32
Hellre 1 fågel i handen än 10 i skogen. Jag är själv med i Facebook och har "lagom" antal vänner som jag känner. Andra har mängder av folk som de kanske aldrig träffat. Facebook har tillkommit för att ingen hinner träffa någon och umgås flyktigt via datorn istället för att, som förr i tiden träffa släkt och vänner och vissa vänner dök upp objudna helt apropå men det fanns alltid något att bjuda på och roliga samtal och det behövdes ingen 3-rättersmiddag eller vin utan kaffe och mack eller bullar och samvaro.
Anna
6 januari 2011, kl 13:33
Jag tror man kan se de på olika sätt. Har man 1000tals vänner, säger det nog rätt mycket om personen och att man inte har 1000 nära vänner. Jag är 100% säker på att de flesta av mina vänner på fb skulle reagera direkt om jag skrev något sådant. Men sen har jag inte 1000 heller.
Jag tror det beror på hur man själv utnyttjar internet. Att du har 4000 vänner, men ingen du egentligen skulle ringa, säger också en del på din syn.
Peter Tenglund
6 januari 2011, kl 13:34
Jag har ingen FB vän som jag inte har träffat in real life.
Filip
6 januari 2011, kl 13:35
Fast du är ju själv en del av näthatet, var ju bara ett par år sedan du själv satt och drev med folk på din blogg, folk som tog väldigt illa vid sig, och nu sitter du här och fördömer just de du själv blev känd för.

Komiskt...
Tompa
6 januari 2011, kl 13:36
Ta FB för vad det är, utan att krångla till saker och ting med analyser. Skriver man positivt på FB så sprider man positivitet och tvärtom. Vänner har man i sin närhet familjen och några få andra.FB är bara en rolig grej som man får ta med en nypa salt.
Johanna
6 januari 2011, kl 13:40
Att du har 4000 vänner på FB är ditt eget val. Du hade lika gärna kunnat välja att endast inkludera dina nära vänner. Men visst är det något absurt med FB, det har blivit en tävling om vem som har flest vännner och vem som lever det intressantaste livet.
Eric
6 januari 2011, kl 13:42
Ursäkta alex men hur i helvete kan du, som vart så taskig med så många människor, bla över internet klaga på näthatet. Du har ju byggt din karriär på att vara ett svin. Skynda att hata, var det inte så?

Jag vet inte om du är stolt över vad du gjort tidigare, förhoppningsvis så skäms du lite men att du ens kan skriva sådant här efter dina insatser är faktiskt bara pinsamt.
Johanna
6 januari 2011, kl 13:43
Vad har du för människor på fb egentligen? Jag har runt 120 personer på fb och de allra flesta är familj, vänner och trevliga bekanta. Om en person är otrevlig och addar dig så tackar du vänligt men bestämt nej och säger att du använder fb för nära vänner. Det går även att blocka och ta bort kontakter i efterhand. Ingen av mina vänner skriver hånfulla kommentarer och det gör inte jag heller, men så är jag också selektiv och addar bara människor jag tycker om och vill ha kontakt med. Det finns bara kärlek på facebook!
Niklas
6 januari 2011, kl 13:50
Men Alex, att du addar kreti och pleti och bara har en massa låtsasvänner på Fejjan betyder inte att alla gör likadant. Alla jag känner har tagit med sig sina nära och kära in på Fejjan så det som hände Simone kan nog bara hända de som verkligen inte har några riktiga vänner, vare sig det är IRL eller på nätet. När det gäller dig kan jag bara beklaga att du kanske inte har några riktiga vänner alls. För att få en vän måste man vara en, och sedan behandla dessa som man själv vill bli behandlad.
Dan666
6 januari 2011, kl 13:51
Jag har varit med om det motsatta. Jag blev totalt nergjord i hemtrakten av skitsnack som min bror spred och ingen hade då stake att stå upp för mej IRL, de jag troddde var mina vänner var inte så mycket till vänner. Men genom Facebook så har jag kommit i kontakt med personer som jag inte umgicks med tidigare utan mest sa hej till när man mötte dom.
Nu har flera av dessa verkligen klivit fram och stått upp för mej när de fått redan på hur saker och ting ligger till, något som mina "vänner" och familj inte gjort tidigare då det var en i famlijen som startade alltihop av avundsjuka. Det gjorde astt många betraktade det som en sanning, för inte sprider man väl ut grymma lögner om sin egen bror, utan då "måste" det ju vara sant ansåg många. Men nu via Facebook har jag fått möjligheten att berätta sanningen och visa upp dokument som styrker min historia. Jag får dagligen nya vänner som står upp för mej och flera uppmuntrade meddelanden, Jag vet inte om jag hade orkat med allt annars, så hittills skulle jag vilja säga att Facebook har nog räddat mitt liv, det lilla jag har kvar.
Emma
6 januari 2011, kl 13:51
Det blir väl vad man gör det till, som allt annat. Jag har 200 vänner på fb och jag bryr mig om allihop. Är det någon jag inte känner så bra eller aldrig pratar med så tar jag bort dem/ignorerar vänförfrågan. Upp till en själv att omge sig med människor man mår bra av, tycker jag.
Klatsch
6 januari 2011, kl 13:55
Så går det när man tävlar om att trycka "acceptera" på flest mail på facebook. Det är ju många som tror det är bra att ha stora siffror på antalet vänner. Själv använder jag det som tänkt från början för att hålla kontakt med riktiga vänner, inte för att nätverka (finns andra tjänster för det).
bowlinginferno
6 januari 2011, kl 13:56
För EN gångs skull nåt vettigt från Alex S.
Filip
6 januari 2011, kl 13:57
Tack för detta inlägg. Väldigt viktigt när någon som du tar ställning i facebook-frågan.
6 januari 2011, kl 13:57
Facebook blir ju vad man gör det till. Jag ger inga hånfulla kommentarer och får heller inga. Addar bara folk jag verkligen vill ha kontakt med. Och stämningen oss emellan är god.

Men det är djupt tragiskt det som hänt. En kvinna som sökte kontakt och förmodligen ville ha riktiga vänner och som du skrev skrek på hjälp... Men ingen förstod. Kanske hade inte jag heller gjort det.
Roffe P.
6 januari 2011, kl 13:57
"Positionera"- det ordet har jag letat efter i flera år. I alltför många fall handlar det om just det.
Bra skrivet, Alex!
HeavenonEarth
6 januari 2011, kl 13:58
Dan666. Jag växte upp på ett ställe där jag var "den anorlunda" personen...eftersom att jag har en tendens att absorbera kunskap snabbare än dom jag växte upp med, och det resulterar med att man blir utfryst eftersom att man är anorlunda. Därför sökte jag mig hellre på nätet efter folk som var likadana. Spelar ingen roll om det var i tyskland, usa, spanien, england e.t.c....

Det jag ville komma fram till är att jag förstår vad du menar!
Julie
min blogg www.myspace.com/femmezon
6 januari 2011, kl 13:59
Jag kommer aldrig någonsin att logga in på facebook. Jag har fått många förfrågningar, av kollegor , vänner och släkt. Har inte tid att umgås även där, IRL räcker ! Men däremot finns jag på Myspace, för att det är kul, som anonym., på grund av mina intressen för musik, film och teater. Jag håller med Alex! skulle inte kontakta någon av dem om jag var olycklig!

Önskar alla en fortsatt trevlig helg!
Jörgen
6 januari 2011, kl 14:00
Att du inte skulle ringa en enda av dina 4000 " vänner" känns tragiskt, vad ensam du är!
Joel Karlsson
6 januari 2011, kl 14:00
Faktum är att många har många "vänner" på facebook, pga att de spelar spel där, och i de flesta av de spelen blir man mäktigare och/eller kan bygga snabbare osv.

Jag har olika listor, en där bara spel"vänner" finns. En för klasskamrater, en för familj, en för vänner. Vissa personer finns mer än en lista.
Helena
6 januari 2011, kl 14:03
Så sant!
My
6 januari 2011, kl 14:04
MYCKET bra skrivet, håller med till 100%, anledningen till att jag stolt vägrar Facebook och håller mig till andra kommunikationsformer som är mer personliga och mindre ytliga.
cojojjo
6 januari 2011, kl 14:05
Det finns hatiska människor överallt, det är
bara att undvika dem.
Lite konstigt folk slinker in överallt ,även på facebook
men mestadels är det trevligt folk tycker jag.
twizt
6 januari 2011, kl 14:09
Där tröck jag på gilla knappen. Nu kommenterar jag det.. haha !!
Matpojken
6 januari 2011, kl 14:09
Du?, vänner? höhöhö
adam
6 januari 2011, kl 14:11
Kan det kanske vara så Mr Shulman att denna personen i själva verket helt oberoende av facebook inte hade några riktiga vänner? och kan det också vara just därför hon tog livet av sig?

Bara en tanke
Matpojken
6 januari 2011, kl 14:11
Jag e hungrig, kan du mata mig? :)
Finns det mat i himlen?
STOP CHEMTRAILS
6 januari 2011, kl 14:11
Bra skrivet! ( ja, även jag har facebook) : )
Mat i byxan
6 januari 2011, kl 14:12
Hur mycket mat har du i kylskåpet?
Matpojken
6 januari 2011, kl 14:12
Hur många av dina vänner tycker om mat?
Gösta von matvrak
6 januari 2011, kl 14:13
Jag tycker det är förfärligt att man inte kan skicka mat till Kina utan att behöva betala skatt på 49 öre!
omba
6 januari 2011, kl 14:14
vad ör det facebok?
Rikshaw
6 januari 2011, kl 14:14
Du har ju åtminstone din fru på listan, ett samtal till henne passar inte heller...?! eller för den delen brorsan? Ge dig, för fan! Som många redan har skrivit, fejan blir vad du gör den till. Ett råd: rensa listan och du kommer att må mycket bättre!
En arg snubbe
6 januari 2011, kl 14:15
Kära gösta: Det beror helt på att i kina har de en skatt för just maten e gammal då den kommer dit, 1 dag dit och 2 dagar tillbaka
Helensen
6 januari 2011, kl 14:15
Jag tycker Facebook är kul... Har inga vänner som jag inte känner åtminstone någorlunda personligen addade. Som småbarnsförälder är det svårt att komma iväg ut på krogen och andra ställen där man förr träffade kompisar, så jag "träffar" ungefär samma människor på Facebook nu. Naturligtvis är det inget ställe för djupa samtal, men handen på hjärtat - är krogen det då? Några hånfulla kommentarer brukar jag varken få eller lämna, eftersom jag bara har personer som jag känner personligen på min vänlista så skulle jag få stå för en sån kommentar precis lika mycket som om jag fällt den i fikarummet på jobbet eller någon annanstans där jag träffar folk IRL. Kanske blir det mer anonymt om man har 4 000 mer eller mindre okända personer addade, då kanske man känner mer att man kan vräka ur sig vad som helst.
Arg snubbe som e arg på den arga snubben!
6 januari 2011, kl 14:17
Jag blev rysligt förolämpad av din kommentar! det tar minst 5 dagar att skicka mat till kina, inte 2 !!
Jag hoppas verkligen att du i fortsättningen har en hälsosammare syn på mat som skickas till Kina!
Guttaperka
6 januari 2011, kl 14:18
Öhhhhh, mobboffret Fulman som blev riksmobbaren Schulman med hela svenska folket tycker att det bara finns hat på Facebook? Jösses, så dumt! Typiskt sossefasoner att anklaga andra för vad de själva är skyldiga till......
lååångsam
6 januari 2011, kl 14:19
Jag umgås med fem vänner på facebook. De andra 124???
Anders
6 januari 2011, kl 14:20
Gilla!
Alex Schulman
6 januari 2011, kl 14:21
Oj, ni har rätt jag måste ge upp min karriär... farväl :D
http://grou.ps/chemtrailtruthsweden/
6 januari 2011, kl 14:22
Heja!
HeavenOnEarth
6 januari 2011, kl 14:26
Nu var det några som kom riktigt OT här ser jag! Det är väl som vanligt då. Hahaha! OT = Off topic
Alex Schulmans mamma
6 januari 2011, kl 14:26
ALLLEEEXXX!!! du ska inte lyssna på de taskiga pojkarna, de vill bara ha din chokladkaka!
Märta Riksbög
6 januari 2011, kl 14:28
Finns det gloryholes på fejsbook?
HeavenOnEarth
6 januari 2011, kl 14:30
Hahahahaha Gloryholes, maila FB-adminsen? :D
gloryholes expert
6 januari 2011, kl 14:30
Nej tyvärr, men prova Indien
Märta Riksbög
6 januari 2011, kl 14:31
Indiska pojkar suger bra. Så det så!
En arg snubbe
6 januari 2011, kl 14:32
såsåså, alla vet att det e jag som e experten!
Ulrika
6 januari 2011, kl 14:33
Alex, du har inte vänner. Du har fans och asgamar och det vet du. Förolämpa inte dina läsare.

Vi vanliga människor som inte lever på att hänga ut vårt privatliv i media har vänner och för oss är Facebook inte ett skyltfönster utan ett kommunikationshjälpmedel på samma sätt som en telefon.
HeavenOnEarth
6 januari 2011, kl 14:34
Man är för omogen! Hahaha. Men hade väl tänk vara det i 15 år till iallafall!

Du kan ju alltid starta en grupp för att se vilka som verkar vara intresserade! Hahaha!
Lydiga Miskowski
6 januari 2011, kl 14:34
Jo alla vet att En arg snubbe är stjärt experten
Kraka
min blogg http://kraka.moah.se
6 januari 2011, kl 14:34
Jag tror inte världen på nätet är så olik den "där ute". Hur många riktiga vänner har man på jobbet, i föreningen där man är med, bland grannarna? Egentligen, om man tänker efter.
Jag tror att Facebook, liksom andra sammanhang både på nätet och i den värld vi brukar kalla IRL, speglar den värld vi lever i totalt. Kanske är det inte så konsigt att den här unga kvinnan ville ta sitt liv, hon var väl knappast omgiven av kärleksfulla relationer IRL heller. I alla fall inte så att hon tyckte att livet hade mening. Att gång på gång hota med att ta sitt liv och/eller försöka är ett symptom på att något är fel i livet. Visst, några lider av psykisk sjukdom, men det är bara en liten del av alla dessa.

Jag har 272 "vänner" på Facebook. Av dem är kanske 10 vänner, några fler kompisar som jag umgås med privat. De flesta tillhör kretsen av arbetskamrater, kollegor, föreningskamrater och några kontakter i anslutning till den värld jag lever IRL som det är bra att ha i sitt kontaktnät.
Jag är inte speciellt privat med mina arbetskamrater på jobbet heller, i så mån att jag inte anförtror mig åt dem. Men givetvis umgås vi på det där lite lagom trevliga planet man gör med människor man träffar till vardags. Så ser min facebook-värld också ut.

Ett annat problem är ju att man inte kan hålla koll på alla statusuppdateringar hela tiden, ibland ser jag inte vad någon skrivit förrän flera dagar senare. Så det är högst otroligt att FB skulle vara det ställe där jag skulle kunna lita på att ens mina "riktiga" vänner kom till min hjälp.

Det är oerhört tragiskt med alla dessa unga människor som tar sitt liv eller försöker göra det. Jag träffar många av dem i det akuta skedet och anser att det skulle behöva göras något på nationellt plan för att unga människor ska må bättre. Det är inte Facebook som är en sjuk värld, det är den här ute, IRL!
Michelle
6 januari 2011, kl 14:35
Visst är det sorgligt.

Men nu när så många bloggar, twittar, fejsbookar o chattar lite överallt så är min undran mest hur i helskotta så många (stackare) har kommit in i en fas där nätverkandet via datorn har blivit den enda riktiga tillvaron.
Folk måste lära sig att det är en fiktiv värld.

Popularitet i antal vänner stämmer inte med verkligheten.
Intresseföreningen blir inte större pga antal inlägg.

Har man problem med det sociala livet eller annat ska man inte tro att en sajt på datorn är svaret.
Sök hjälp!
gammelgalten
6 januari 2011, kl 14:35
Bara en fjant skaffar sig 4000 "vänner" på FB. Men Schulman är ju en fjant!
Min dator är min bäste älskare
6 januari 2011, kl 14:37
Visst, lås in er på fejjan bara, gör det.. Puss!
HeavenOnEarth
6 januari 2011, kl 14:37
Michelle: Sök hjälp, dom orden är nog det sämsta man kan ha att komma med.... :P
NoOneElseButMe
6 januari 2011, kl 14:37
All denna stress om att man ska finnas på FaceBook. Själv skulle jag aldrig komma på tanken att lägga ut mitt liv på nätet. Idag ser man mer och mer frukterna av denna vishet.
Revolution mannen
6 januari 2011, kl 14:37
Länge leve Internet!
Safari
6 januari 2011, kl 14:38
Komigen, ni som skriver här, skall egentligen trösta och beklaga de som har hänt men nejnej så är dt inte, ni fortsätter och debbatera och berättar om hur ni har dt på på eran Facebook. Folket! vart har allt medkänsla tagit vägen? Tänk lite logiskt...
sassa
6 januari 2011, kl 14:39
Det är ju sorgligt att folk är så desperata så det gör sådana här handlingar, ropar på hjälp och blir hånade, triggade av sk vänner? cybervänner är inga riktiga vänner alltid.
Märkligt att inte en enda vettig människa, kunde säga till så kvinnan fick hjälp?
Alla har det ju inte gott, det kostar ingenting att slå larm och se till denna typ av handlingar kan stävjas. Vissa gottar sig i eländet och tror det är lek, eller vill folk skall sucidera inför tittare?
Usch vad gräsligt. Nej, jag är inte med på facebook, ger absolut ingenting, vänner håller man kontakt med ändå på andra sätt. Näthat är ju vanligt, av folk som öser ur sig skit på andra.
Världen är upp och ner och allt flera sjuka dras till denna typ av siter i stället för att söka hjälp, antingen för näthat eller sucisbehov.
Rädd
6 januari 2011, kl 14:39
Förut satt jag alltid på toaletten, Nu sitter jag på facebook.
HeavenOnEarth
6 januari 2011, kl 14:40
Tänker tillbaka på IRC tiden....det var tider det!
ROB
6 januari 2011, kl 14:41
Kalla mig gammalmodig men jag håller kontakt med mina vänner och bekanta i mobilen dvs ringer och messar på gammalt hederligt vis. Ha det gött!!
Anders Borg
min blogg http://myspinonnews.blogspot.com
6 januari 2011, kl 14:43
Jag kan inte påstå att jag känner igen mig i detta (inte för att jag uppgett så allvarliga saker heller själv, eller motsatt fått sådana allvarliga signaler från andra).

Alla mina FB-vänner känner jag personligen, genom att ha jobbat med dem eller på andra sätt umgåtts, så det är ingen tvekan om att jag hade agerat, och faktiskt också har agerat när jag kunnat läsa ut att en person låtit deprimerad, superstressad osv. Ofta då via privat meddelande eller e-mail.

Däremot har jag upplevt en sak som jag tidigare gjort rejält fel på:

Om någon skriver om en personlig prestation på FB, så förväntar de sig enbart positiva svar, a la "Bra jobbat." osv.

Jag har tidigare i vissa fall istället gått i clinch med avsändaren på blog-manér, och snarare kritiserat på ett grabbigt eller cyniskt sätt. Det intressanta är att de då blir ovänner via foumet, men oftast inte IRL. Det har jag upplevt vid flera tillfällen.

Mao, skriv inget eller skriv positivt. Det finns inget annat bra alternativ på FB. Om någon verkar butter är uppenbart inte kritik rätt approach.
En riktig person
6 januari 2011, kl 14:43
Jag håller inte alls med om att det bara finns hat på Facebook. Jag fick cancer förra året och har använt FB för att hålla min släkt och mina vänner informerade om vad som händer. Jag hade aldrig trott att det skulle generera så mycket kärlek, omtanke och närhet som det har gjort. Både gamla vänner, nya bekantskaper och okända personer runt om världen ber för mig, tänder ljus och skickar meddelanden regelbundet. För mig är FB en gudagåva. Men jag har inte heller blivit FB vän med vem som helst - alla av mina 135 vänner känner jag personligen eller är nära knutna till mina vänner. Det är stor skillnad jämfört med att "frienda" tusentals personer som man inte har någon egentlig relation till.
polyman_tobbe
6 januari 2011, kl 14:46
Äntligen något av substans från dig Alex, jag håller helt med det du skriver om Facebook och s.k. "vänner,,,,,,,,,
Jason Welder
6 januari 2011, kl 14:50
Alex, vad har hänt....? Så insiktsfull... du har ju ändå en historia av att gå i bräschen för näthat, och nu det här...? det är ju nästan så man skulle lägga till dig som vän på feacebook ;)
älska glömma o förlåta
6 januari 2011, kl 14:52
du har så rätt alex.jag bad själv om hjälp för att jag mår dåligt .Jo en del av mina vänner gick bakom min rygg.skickade saker jag skrivit till henne till min fd man.=(.Sen så var jag elak och publicerade en del av det hon skrivit till honom.Hon skrev.Om jag inte haft kjelle och du inte sussi så hadde jag stött på dej när ni jobbade......... osv.jag lade upp det på min fb sida.Då säger hon att hennes fb blivit hackad.knappast va,
kilju
6 januari 2011, kl 14:53
Jag minns hur jag tänkte vid ett tillfälle när min dåvarande sambo hotade med att ta livet av sig, omtöcknad av kombinationen anabola och alkohol. Jag stod vid diskbänken och skalade potatis, han skrikandes, grinandes, hotandes. Letade knivar, skramlade med alvedonburkar och trasslade med snörstumpar. Jag skalade. Observerade. Skräckslagen vid tanken på att han skulle använda kniven på mig istället på sig själv. Och jag mins att jag tänkte: -Men ska du inte ta och äta lite först... och sen fortsatte jag att skala potatisen.
Jag kan förstå varför man väljer att inte reagera, eller agera...
Tawny
6 januari 2011, kl 14:55
hade du ringt polisen om nån av dina "vänner" skrev så?
Troll67
6 januari 2011, kl 15:03
Snälla Alex, varför generalisera? Det är tragiskt med den deprimerade kvinnan, men hela Facebook är inte som du påstår. Varför har du 4000 vänner där om du känner och tycker som du gör? För att få bekräftelse, eller känna dig omtyckt?
Jag har hittat barndomsvänner som jag nu också träffat IRL. Jag har fått ett större kontaktnät och flera av dem har jag träffat på kvinnliga nätverksträffar mm. Jag har "lärt känna" en hel massa människor som sprider kärlek, visdom och glädje omkring sig. Jag har hittat människor med samma intressen som jag. De som visat sig vara negativa och dränerande har jag helt enkelt tagit bort.
Svårare än så är det inte.
Alex - Gå ur Facebook om du tycker det bara är hat o elände. Blir smått patetiskt att klaga och samtidigt acceptera 4000 personer som sin vän!
Peter Cederholm
6 januari 2011, kl 15:08
Det är upp till var och en hur man vill förhålla sig till FB. Riktiga personliga vänner, eller löst bekanta. Få eller många. För egentligen handlar det väl om vem man för sin dialog med? Vilka hade Simone Beck som vänner? Vad förväntade hon sig av sitt inlägg-att bli räddad? Hade hon skrivit liknande tidigare? Hade jag reagerat om jag var hennes FB vän?Hade jag tagit det på allvar?Högst troligt, eftersom jag är jag och om hon var min FB vän (har mindre än 100 precis som irl) så hade jag gjort något.

Men FB blir slentrian, precis som TV/Media. Vi ser/läser hemska saker, suckar och stänger ute. Hur många släpper vi egentligen fram ända till vårt innersta i den riktiga fysiska världen? Hur ofta tar sig dialogen vidare från Allt väl?Tack bra! Säkert? Finfint......till ett riktigt samtal två människor emellan som hjälper oss vidare i tanke och handling i en positiv riktning? När hade du senast ett riktigt öppet och livsavgörande samtal med någon?
annie
6 januari 2011, kl 15:08
precis vad jag tänkte skriva tawny, hade du ringt polisen om någon av alla dina 4000 vänner skrev så? tror knappast att du hade lagt märke till det.
Ingersoll
6 januari 2011, kl 15:16
Om man har 4000 vänner eller ens "bara" 1082 så har väl ordet "vänner" devalverats till den grad att man inte bör räkna med stöd eller hjälp. Inte speciellt förvånande, alltså?
Tant Lisa
6 januari 2011, kl 15:30
Nej förmodligen skulle du inte ringa någon av "dommadär" - för den skull behöver inte du också håna ensamma människor som Simone
tiptip
6 januari 2011, kl 15:32
Jag håller med Alex. Jag håller nog faktiskt i princip alltid med Alex. visst kan man ha vänner och släkt på facebook– också– men det är väl ändå inget forum för vänskap och intimitet. Och twitter består av fullständigt urtrista mediatyper som followar varandra. Journalister som är på väg till reportage och berättar om vägen dit. Nu är jag på bussen, nu skriver jag frågor, nu ska jag snart ringa intervjuoffret, nu är jag i Älmhult. spännande. man kan nästa inte tygla sig innan man får läsa texten...
6 januari 2011, kl 15:43
Klockren sanning om hur vi umgås nu för tiden.
Sen kanske ni kan förstå att han har 4000 vänner förmodligen för affärsverksamhetens skull.
Som kan få information när en ny bok ge sut osv...så har många Band, musiker det med,
Inget konstigt med det.

Det han skrivit om var ETT speciellt fall. Och det är sjukt sorgligt att ingen reagerade.
Synd med så mycket hat inom Internet. Elaka Kommentarer överallt. Det är precis som om
man får skriva vad som helst till folk. Nej, vi kan försöka vara mer schyssta mot varandra även på nätet. Ren hövlighet och respekt verkar som bortblåst på nätet. Sen kan jag hålla med om att kära Alex inte alltid varit den som gått i bräschen för vänlighet. HAN Har varit en stor mobbare av andra människor, och kanske fortfarande är. Men alla kan ändra sig, får vi hoppas.
Även du min brutus!
Peter Lundholm
6 januari 2011, kl 15:45
Intressant att läsa, speciellt kommentarer om att facebook inte är på riktigt, eller att det digitala inte finns. Undrar hur man tänker då när man skriver en kommentar här?
Är inte den på riktigt?
Eller är det faktiskt så att det är något som finns, lika äkta som det som finns utan dator eller elektroniska hjälpmedel som telefon...

/Peter
BlueParfume
6 januari 2011, kl 15:53
Kanske en generationsfråga?! Jag är helt säker på att mina FB vänner/släktingar och FB bekanta skulle tagit mig på allvar om jag skrev något allvarligt. Å andra sidan har jag inga 2000 el 4000 FB kompisar heller. Kontakterna blir mera ytliga ju fler de är, många ligger stilla, inte aktiva. De som ofta överdriver blir inte heller tagna på allvar IRL till slut. Dock ska man ALLTID ta självmordsbenägna människor på allvar, förr eller senare så lyckas de.
Bluto Bläee
6 januari 2011, kl 15:57
Du är en riktig vän Alex!
Linda
min blogg http://suratanten.blogs
6 januari 2011, kl 16:00
Ja, det är säkert några som har det så. Ett nätverk som består av många ytliga vänner som inte skulle lyfta ett finger. Jag tror och hoppas dock att de är undantag. Frågan är vad som var först, depressionen, de många ytliga vännerna eller kanske någon annan sjukdom. Antagligen hänger det ihop på något sätt.
Satch
6 januari 2011, kl 16:04
I stort sett alla jag känner har Facebook. Inte jag. Man blir ofta lite utanför då det pratas om FB men det skiter jag i. Att gå emot strömmen är inte alltid lätt men jag kan bara följa min inre röst. Den säger att FB är inget för mig. Jag förstår överhuvudtaget inte poängen med FB. Folk har försökt övertygat mig men argumenten biter inte. Är jag galen eller är resten galna? Jag tror för övrigt att om man valt att gå med i FB har man även sålt sin själ till han därnere. Slutligen. Till alla ni som har Facebook vill jag säga. Jag tycker ni är idioter hela högen.
Walter
min blogg http://www.walterego.se
6 januari 2011, kl 16:11
Inget stort fan av dig Alex, inte alls för att vara ärlig. Men här fick du till det, sanna mina ord. Ett viktiga och adekvat inlägg från dig i debatten vad gäller sociala forum på nätet, som jag hoppas fler tar på större allvar.
Brink
6 januari 2011, kl 16:15
90% vågar jag säga är mina vänner,har bara 16 stycken på facebook..men får då och då flera inbjudningar från vänners vänner och vännernas vänner,men tackar där alltid nej.Att tacka ja till inbjudningar av folk man aldrig någonsin träffat eller inte alls vet vilka dom är,där säger jag NEJ,dessa är inte vänner alls..bara främlingar
MrF
6 januari 2011, kl 16:23
Med riktiga vänner behöver man inte befinna sig på Feisbook
CHristoffer
6 januari 2011, kl 16:30
Jag surfar dagligen på aftonbladet.se, och man kan aldrig undgå ditt ansikte. Du är med överallt där man surfar. Såg dig häromdagen i en "expertpanel" där ni fått svara på diverse frågor, bl a vad ni trodde om fastighetspriserna. Du hade tydligen nyligen sålt din lägenhet, för att en "expert" trodde att priserna skulle gå neråt. Motfråga: hur kan priserna gå neråt när det är bostadsbrist? Även i detta inlägg var du bara tvungen att skriva "4000 vänner på facebook". Man undrar vem som vill ha bekräftelse... Otroligt att så många hittar till din sida. Lurade stackare... precis som jag är nu. Lurad genom att skriva detta inlägg, men till slut får man nog av din nuna. Tack för mig.
Von fersen
min blogg http://alfindine.blogg.se/
6 januari 2011, kl 16:32
Vilken tur att vi inte är vänner på facebook.
Kinesen
6 januari 2011, kl 16:33
En miljard kamrater men inga vänner.
carita
6 januari 2011, kl 16:36
Du vet inget, det märks, du lever i en liten bubbla ,,,försök och leva livet utanför den bubblan och du kommer märka att det finns visst värme och kärlek på facebook,,man måste inte ha 4000 vänner,,,är det för du ska känna att du är omtyckt,,vad sägs om att bara ha dina riktiga vänner istället där??
1176
6 januari 2011, kl 16:43
Facebook är vad man gör det till. Accepterar man 4000 vänförfrågningar får man naturligtvis inga riktiga vänner. Går man med i grupper och sidor med ämnen som man finner intressanta kan man hitta personer som man uppskattar att prata med och ha intresanta diskussioner om seder och traditioner i olika länder, världspolitik, matlagning med mera. Jag har varit med att göra några nummer av en humortidning och en kokbok. Jag har gjort översättningar av videointervjuer till engelska som jag vet har uppskattats och jag har uppskattat översättningar som andra har gjort från språk som jag inte förstår. När någon som förlorat jobbet säger att han fått mer stöd och sympati från sina facebookvänner än sina "riktiga" vänner värmer det hjärtat. Visst finns kan du hitta hat också på facebook särskiklt om man accepterar vilka vänförfrågningar som helst.
Nr3042
6 januari 2011, kl 16:52
Det enda vettiga du sagt Schulman eller vad f-n du nu heter.
6 januari 2011, kl 16:54
Alltså facebook..
det är en märklig historia...

har skrivit en grej om fb.,,, friends on facebook..
om nån vill läsa:

http://itsallvintage.webblogg.se/2010/march/vanner-pa-facebook.html
ZastDerg
min blogg zastderg.wordpress.com
6 januari 2011, kl 16:56
Man ska inte se facebookvänner som vänner, utan snarare som bekantskaper. De beter sig på samma sätt på facebook som de gör ansikte mot ansikte. Om hon istället hade klättrat upp på skolbyggnaden hade folk skrikit "hoppa!". Facebook gör inte folk till idioter, facebook är inte problemet. Idioterna var redan idioter, hennes idioter till bekanta var problemet. Att skylla på facebook är en låtsasåtgärd, man skjuter budbäraren för att man inte vill att budskapet ska nå fram.
Jakob
6 januari 2011, kl 16:59
Varför har du 4000 personer du inte känner på facebook?
Fidde
6 januari 2011, kl 17:05
Eller så bara skiter man i skitsidan och börjar leva i verkligheten istället, facebook har alltid varit överdrivet på alla sätt men folk är dumma i huvudet så man fattar inte sån dum sida det är. Om man inte gillar facebook som den är nu kan man bara ta bort sitt konto eller skita i att skaffa ett. Så snälla sluta ogilla facebook fastän ni är medlemmar där och vet hur det är. Sen gissar jag på att många av de 1000 vänner som hon hade inte ens känner henne eller bara har snackats vid ett ynka gåner!
6 januari 2011, kl 17:05
FAN va bra !
jag har ingen facebook... skönt.
charlotte
min blogg amazinglotta.blogg.se
6 januari 2011, kl 17:09
tack för all inspiration som du ger..jag går igenom en hjärnblödning o livet känns piss just nu..så de e skönt o komma i från sitt eget liv även om de bara e en liten stund o läsa om ditt..

ha de bäst o tack för en bra blogg
Karin
6 januari 2011, kl 17:11
Bra skrivet alex!
Lena
6 januari 2011, kl 17:12
Nu har jag inte orkat läsa igenom 157 kommentarer, så jag vet inte om nån nämnt det tidigare, men; jag har Marcus Jannes i alldeles för färskt minne, killen som hängde sig framför en webbkamera och hånfulla kommentarer för två månader sen. Och folk säger att det inte spelar nån roll vad man skriver på nätet.....BULLSHIT.
Niklas
6 januari 2011, kl 17:17
FLER INLÄGG PER DAG ALEX!
Liberty Bell
6 januari 2011, kl 17:22
På Facebook är det skruvat och konstigt enligt Alex Schulman, och det är bara lustifikationer. Vad är det då han själv håller på med i TV???
Pajj
6 januari 2011, kl 17:23
RAISE THE POST COUNT!!? Har man en miljon vänner på facebook men inte skulle ringa någon av dom då har du ju fan ingan riktiga vänner. Jag har 281 vänner på Facebook. Utav dom så skulle jag kunna ringa... uuuhm, 281 st. Jag har träffat alla, jag har umgåtts med alla jag tycker om alla. Det finns inte bara hat på facebook, det är vad du gör det till. Skaffar du dig ett gäng "vänner" som du inte har en aning om vilka dom är så får du skylla dig själv. Jag kan sitta med mina 281 polare och veta precis vad som händer, vad dom tycker om det och det och vad dom ska göra imorgon. Det blir vad du gör det till.. kan du inte hantera det, så lägg ner.
Nils Holmlöv
min blogg http://nilsholmlov.wordpress.com
6 januari 2011, kl 17:27
Det finns lätt överdrivet lika många sätt att använda Facebook som det finns användare. Om du inte kan ringa nån av dina kontakter på Facebook så beror det på hur du använder Facebook - inte på Facebook och inte på nätet.
GE
6 januari 2011, kl 17:28
Att ha så MÅNGA vänner är väl också ett tecken på att det är något som är fel i FB. Man bekräftar nästan vem som helst som "vän" bara man har ett par hundra- eller i detta fall tusen personer. Vem har så många vänner i realitet?

Det är synd om människor som tror att man har så många vänner som tusen, för det stämmer ju inte.

Beklagar tjejens bortgång
Erik
6 januari 2011, kl 17:28
Alex, jag tror du har blivit lite skadad av mediabranschen. Det är givetvis skillnad på vänner och vänner. Ingen av Simones vänner var online på juldagen. Hon hade kanske bara en vän, men hon reagerade när hon såg vad Simone hade skrivit. Varför inte slå ett slag för att vara mer nogräknad med vem man kallar sin vän istället för att vara bitter över att du har ett brett kontaktnät?
Mr. W
6 januari 2011, kl 17:32
Du är lustig du Alex. Du har ju byggt din karriär på elak satir och mobbning.
Du skulle snarare vara en av de som skrev något elakt under ett självmordsmeddelande på FB.
Prova med att ha 40 vänner istället för 4000. Då kanske du skulle få mer kärlek.
6 januari 2011, kl 17:39
Det är väl så i samhället i stort, inte bara på nätet. Folk tittar bort när det händer saker som inte "rör" dem. Men det var ju likadant när den där killen tog livet av sig live och postade videon på Flashback. Flashback fick otroligt mycket skit. Men han hade faktiskt varnat på Facebook också. Han hade frågat var man får tag på ett rep så man kan hänga sig, och en "kompis" tipsade om att han kunde använda nätverkskabeln (vilket han ju också gjorde) och hans MAMMA skrev "lilla gubben, du behöver en kram! :)". Så om inte ens hans egen mamma tar honom på allvar, vem ska då göra det?
yvve
6 januari 2011, kl 18:01
klart man inte har riktiga vänner på FB lixom... av dom ca 35 jag har där så umgås jag med min son o två till privat :) många vill bara ha en hög siffra att visa upp o inget annat...suck vad patetiskt!! tänkte först inte vara på FB öht blev övertalad av (en kompis) för ett år sen att gå med...FB är sååå roligt enligt henne...hmmm inte ett dugg tycker jag idag då efter ett år där på FB. Idag umgås inte vi heller (hon som övertalade mig) :)
Niklas
min blogg http://NoMaster.soclog.se
6 januari 2011, kl 18:02
Det är väldigt sant som det skrivs, och detta är en tydlig grej att många vänner på facebook inte behöver betyda något..
6 januari 2011, kl 18:13
Det är ju för jävligt, men du vet att ropar man varg för många gånger så tror ingen på en ens när man talar sanning. Det som gör mig mest ledsen är att jag skulle bry mig lika lite som människorna på hennes vännerlista.
Patrick
6 januari 2011, kl 18:31
Det är ett misstag att bara göra detta till ett nätspecifikt fenomen. Finns exempelvis fall där folk ropar till självmordshoppare att de ska hoppa. O fall som detta där ingen gör något även i verkligheten: http://en.wikipedia.org/wiki/Bystander_effect

Här verkar en kombo av scenariona uppstått, vissa uppmuntrar och ingen hjälper.
Emmy Asklöf
min blogg emmyasklof.blogg.se
6 januari 2011, kl 18:35
Hej! Vill du vara med i Veckans Blogg hos mig? Det är bara att trycka på länken nedanför så kommer du direkt till inlägget där du anmäler dig till tävlingen! :)
http://emmyasklof.blogg.se/2011/january/veckans-blogg-v1-2011.html
Kram
Ferdik
6 januari 2011, kl 18:43
Varför detta bögiga inlägg? Du är ju redan populär bland landsortsmorsorna!
tom lilywhite
min blogg www.tomsnojesblogg.blogspot.com
6 januari 2011, kl 18:52
Alex, varför har du 4000 vänner på FB? Jag var stenhård när jag till sist gick med i FB. ENBART personer som jag en gång i tiden eller i nuet kände blev mina vänner. 145 st idag. Flera från min klass i lågstadiet. Jag har hånat de flesta som har över 150 st. INGEN har fler än typ 150 som jag själv. Jag har ignorerat massor av okända.
Fördelen Alex: samtliga 145 kan jag skriva till om jag vill. "Tjena läget numera?" osv.
Jag verkar vara en av få som annammade Fejsets uppsåt från början.
Obs: Tom Lilywhite är en psedonym, han är mitt bloggego.
Kram/Thomas
Lars Burman
6 januari 2011, kl 19:34
Alex, nu är du patetisk. Ska du överhuvudtaget uttala dig om att sprida hat över internet, så som du behandlat bl a Björn Ranelid och Roland Andersson. Skämmes ta mig fan.
tiptip
6 januari 2011, kl 19:47
jag fattar verkligen inte varför folk säger att Alex har byggt sin karriär på att vara elak. Det är inte sant. Han har byggt sin karriär på att vara verbal och kul och observant. Detaljobservant. Det är inte att vara elak. Han är ungefär den enda som är kul i Sverige. Fredrik Lindström kan också vara observant på ett intelligent sätt. inte vara taskig mot Alex.
6 januari 2011, kl 19:54
Där var en kille som hängde sig live också över nätet för inte länge sen, folk triggade till och med honom. Jag mår riktigt illa av var världen är på väg =(
stefan
6 januari 2011, kl 19:55
Jag vet ingen som har mer än 2-3 riktiga vänner. Resten är sådana de borde ha kontakt med på linkedin eller liknande sidor.
Facebook är och förblir en lekskola där folk är elaka. Tex Twitter är mycket mer vänligt och alla hjälper alla samt man lär känna nya människor. Facebook är för de med lägre IQ helt enkelt…
godmother
6 januari 2011, kl 20:10
Så rätt du har Alex, på facebook saknas riktiga vänner samt kärlek som är "på riktigt"...Tummen upp för dig :-)
Josephine
min blogg http://giraffen197.webblogg.se
6 januari 2011, kl 20:31
Då har du verkligen inte brytt dig om att ens försöka fördjupa kontakten med en enda av dem!!

Jag har ca 4800 FB-kontakter, ett fåtal av dem har jag fått närmre kontakt med och en av dem hjälper jag med litteratur till hans studier. Ska jag resa till ett av de ställen där ngn av dessa som jag har mejlat med upprepade gånger bor, så skulle jag föreslå ett möte i verkligheten också.

Det är synd om dig Alex ifall du inte tar möjligheten att faktiskt utveckla en enda av alla dessa kontakter till en "riktig" bekantskap!

Internet och sociala forum är möjligheter - på gott och på ont.

men det är klart - skriver du själv hånfulla kommentarer så lär du knappast se dem som faktiskt IntE gör det.
Mantram
6 januari 2011, kl 20:38
Hahaha har man kärleksfulla vänner har man väl dem varken de har facebook eller inte liksom. Jag hra 700 på fb och kan ringa i alla fall 20 av dem o gnälla om det behövs : )

Häromveckan slängde jag ut en förfrågan om att få låna några hundralappar o det var inga problem : )

Beror på dig själv; ger du kärlek får du tillbaka!!
shadowoflife
6 januari 2011, kl 20:39
Tycker det är synd att du väljer att vara så trångsynt och enögd.
Väljer man inte sina vänner själv? Både på FB och annars också?

Så mina vänner på FB är inte mina "riktiga" vänner trotts att jag känt dem personligen (irl om du önskar kalla det så) under flera år?

"På Facebook har det sociala umgängets förminskats till idioti. Man sitter och trycker på “gilla”-knappar. Man läser vad någon har för sig och skriver en hånfull kommentar. Allt handlar om positionering. Ingenting är längre på riktigt. "

Jag kan bara anta att du dömer andra efter ditt eget och dina "vänners" agerande.
Alla agerar inte på samma sätt.

Att du sen väljer att trycka ner på Facebook utan att ens ta reda på alla fakta om kvinnan i fråga och hennes tidigare beteendemönster med mera är bara sorgligt.

Stiligt sätt att få skryta lite om hur många vänner du har på din lista, det är ett beteende jag sett från andra håll också, men roar det dig och övriga så är det ju bra, alla behöver vi lite stimulans i vardagen.
Tinluk
6 januari 2011, kl 21:02
Hej
Kan säga som många andra att FB blir vad man gör det till Alla jag har på FB (400 st) är gamla klasskompisar, mina släktingar, mina BÄSTA irl, mina kollegor som jobbar i olika delar av landet! Så när någon mår dåligt så försöker man ge ett tröstande ord! Hade någon skrivit så som hon skrev så hade jag ringt upp utan att tveka en sekund!!!
Med två barn hemma som tar mycket av min tid så är jag glad att FB finns för jag hinner inte prata med alla jag skulle vilja lika ofta längre. när min son fick sin diagnos i höstas var jag tacksam för FB pga att dem jag ville skulle få veta vad som händer fick informationen via Fb istället för att 30 pers skulle ringa mig och undra och jag skulle behöva upprepa mig (det var redan jobbigt som det var)

Jag älskar Facebook och det står jag för =)
Tack för en trevlig blogg Alex!
Miss Pms
min blogg http://pms.bloggplatsen.se
6 januari 2011, kl 21:40
Jag tycker att FB är en stor jäkla läbbig masspsykos. Den som har nått negativt att yppa om FB får räkna med att folk känner sig personligt påhoppade. Jäkligt känsligt!

Jag tycker att det är otäckt hur lite distans folk har till FB.
Jan
min blogg ---
6 januari 2011, kl 22:14
Jag tror faktiskt, jag tycker mig förstå det efter ett halvår på Facebook. att det till allra största del för de flesta på Facebook handlar om att samla på sig ett så stort antal vänner som möjligt som en sorts status symbol. Har man 1200 vänner på Facebook så är man häftigare och viktigare än den som "bara"v har 400 vänner. Men innebörden, betydelsen av begreppet "vänner" harv förlorat sin riktiga innebörd. Jag har själv blivit kontaktad av gamla skolkamrater som jag inte haft någon som helst kontakt med på nästan 50 år. Men när jag svarat OK på denna vän förfrågan så händer inget som helst mer, ingen som helst ytterligare kontakt! Bara att jag blivit tillagd i motpartens vän-lista.Det är tydligen så det fungerar för många på Facebook. Själv har jag begränsat mig till ungefär 10-15 vänner som jag VET är mina vänner sedan gammalt. Och använder detta med Facebook som en kompletterande kanal för kontakt med dessa mina gamla riktiga vänner! Vad sjutton skall jag med en lista med 300 s.k. "vänner" till, som jag aldrig i världen kommer att utbyta en enda tanke med ?????.
Guyommi
6 januari 2011, kl 23:14
Jag lämnade facebook för länge sedan när jag såg att en IRL-kompis hade c:a 4000 helt osannolika "vänner". Kan inte komma på någonting alls jag kan använda facebook eller liknande media till.
P.S. Jag har anmält signaturen "Angivet" som meningslöst, dumt, irrelevant och omdömeslöst inlägg. "Angivet" kan väl hålla till på facebook i stället?
Henrik
6 januari 2011, kl 23:15
Hela glashuset i ruiner
Lantismamman
6 januari 2011, kl 23:36
Jag instämmer med flera som har skrivit här. Dom som jag har som vänner på facebook är oxå mina riktiga vänner i vardagslivet. Några av dom bor i andra länder eller kanske 20 mil bort och då är det toppenbra med facebook för då tappar man inte kontakten lika lätt. Jag skulle aldrig samla på mig vänner bara för att. Det är ju totalt meningslöst! Men att det bara skulle finnas hat på facebook tycker jag är skitsnack! Tvärtom finns det massor av kärlek och omtanke,iaf bland mina vänner!
mm
6 januari 2011, kl 23:39
facebook har spärr att bara 250 ser det du skriver.. så inte alla tusen såg det!
A I C
6 januari 2011, kl 23:40
Hej då facebook, det är (äntligen) över nu...
t5-bruden
6 januari 2011, kl 23:47
Ofta är det väl så att man spelar några spel där ute och då måste man ha en massa grannar. Ens egna vänner kanske inte spelar så då söker man upp andra som spelar dessa spel, på så vis blir ju vänlistan lång.
Men jag håller med dej fullt ut förövrigt
6 januari 2011, kl 23:51
Det du skriver har bra poänger. Synd att folk inte bara kan läsa och begrunda utan istället verka ta det personligt? Intressant hur folk reagerar när man säger minsta kritiskt om Facebook. Jag hängde där en knapp vecka. Sen var jag så illa till mods att jag avslutade kontot. Och jäklar, vad det tog skruv på sina håll! Folk tog även det personligt! Att JAG slutade!

Jag tycker att det är så himla obehagligt att läsa att folk blir så arga för ditt inlägg. Dom har inte läst vad du skriver utan dom har bara sett en attack på deras... Drog?

Det är självklart upprörande som fan att en människa får dö. Att vännerna var så iskalla inför henne. Det är självklart så att positionering (så bra ord, tycker jag) är viktigt på Facebook. Att påstå nått annat är ju bara dumheter. Allmänt accepterade dumheter, förvisso.
t5-bruden
7 januari 2011, kl 00:20
Det är ju så ,de flesta som fastnat på fb har ju inget riktigt liv längre. Alla verkar sitta där ute nu för tiden ändå så skriver dom om allt dom har hunnit med hela dagen, och den listan kan vara lång .Jag känner en massa folk som sitter där hela dagarna ändå så har dom små barn. Jag hade aldrig hunnit med att sitta där och sköta mina barn! Sambo/gifta sitter bredvid varandra med en varsin dator och skriver en massa löjliga kommentarer till varandra på fb. Är det inte lättare att vrida på skallen och prata med varandra. Vem vill läsa vad dom ska äta eller köpa mmm
mogge
7 januari 2011, kl 00:49
idioter som klagar på alex.. ni fatttar fan inget.. han har ju helt rätt
Niklas R
min blogg niklasro.blogspot.com
7 januari 2011, kl 00:58
Hej Alex,
Du har helt rätt. Vill vi att Facebook är/var det viktiga om 50 år?
Vänliga hälsningar,
Niklas R
Ibracadabra
7 januari 2011, kl 01:05
Två tummar upp för Alex Schulman. Äntligen en som tar upp det här ämnet. Två tummar ner för Fake book.
Guttaperka
7 januari 2011, kl 01:05
Alex - du är så dutti så på att skapa trafik till farbror Helin. Jaaahaaa, så dutti sååå...........
Guttaperka
7 januari 2011, kl 01:08
Jisses! Karln har mobbat folk hela sitt vuxna liv och nu anklagar han Facebook för att vara hatiskt. Det är omdömeslöst, arrogant och j*vligt socialdemokratiskt.
tonårsmamma
7 januari 2011, kl 01:30
Håller med till viss del! Gick med på FB för att andra signalerat om att ett av mina barn mådde dåligt. Hade anat,tjatat,luskat........även med kompisar utan att få svar. Efter 4 månader ,NÄR JAG REDAN kunde läsa dessa solklara tecken på FB själv,som var enormt självutlämnande och ett stort rop på hjälp kunde jag äntligen konfrontera henne. Hon hade över 3000 vänner. Jag tror att ungarna förlitar sej alltför mkt på sina facebookvänner,när det gäller finns dom inte där. Men å andra sidan har jag sett svarskommentarer vid 3-4 på morronen,och då har inte jag,hennes mamma varit vaken......
Yvonne Svensson
7 januari 2011, kl 01:57
Vad klok du är. Har precis gått med i facebook och upplever precis det du ovan beskrivit. Mina bästa vänner har inte facebook. Sköt om dig!
ohmytheydidnt
min blogg http://ohmytheydidnt.blogg.se/
7 januari 2011, kl 03:44
Halloj!
Så sant som det är sagt. Det är helt enkelt galet hur stor del av dagens umgänge som pågor via nätet. Om man ska ta livet av sig själv och vill bli stoppad ringer man inte till någon då? nej nej det är lika säkert att bara posta det på facebook? nja uppenbarligen inte. Själv har jag nog lite gott och blandat på min facebook, både nära vänner och människor jag knappt känner, men med tanke på hur många notfikationer folk får om dagen så skulle jag nog inte räkna med att någon ser ens meddelande ens om de ville det. Helt enkelt för lätt att missa. Fruktansvärd händelse det här, i framtiden får vi hoppas att alla självmordsoffer ringer en god vän istället.

Bör påpeka att jag nästan sover samtidigt som jag skriver detta, så om någon skulle uppfatta det som svamligt är det troligtvis helt korrekt.

Over and out, eller out and over!
Markus
min blogg -
7 januari 2011, kl 04:39
Så du menar att precis alla hennes tusen "vänner" var online och hann se det? Fanns säkert någon riktigt vän men alla är väl inte online samtidigt. Att säga att inte "EN ENDA" av hennes vänner brydde sig är väl rätt korkad slutsats.
Markus
min blogg -
7 januari 2011, kl 04:41
"riktig vänn" * sent :)
Sabine
min blogg http://vetauriel.se
7 januari 2011, kl 05:27
Fast det är ju ditt problem, du har addat dom. Att du inte klassar dem som vänner säger ju mer om din hets att ha många på vänlistan på facebook än om facebook som sajt. Jag har knappt 200 vänner, säkert 80 av dom är folk jag skulle kunna prata med om jag mådde dåligt, resten är bekanta. Precis som IRL alltså.

Sen är det som bekant så att ropar man på hjälp en gång för mycket så tror inte folk på en, stämmer det att kvinnan har hotat att ta livet av sig förut utan att faktiskt gjort något av det så är det självklart att hon inte blir tagen på allvar.
Det uppenbaraste är naturligtvis att man inte kan ringa efter polis såfort nån hotar med självmord i en statusrad på facebook, lika lite som du låses in på psykhem varje gång du kläcker ur dig "Jag vill dö!".
Tycker man får vara lite realistisk. Kvinnan valde att ta livet av sig, sluta beskyll hennes bekanta för det.
Karl B.
7 januari 2011, kl 07:51
Schulman är naturligtvis inte det minsta medskyldig till den hatiska samtalston som ofta råder på nätet. Nej, rättrådigt berättar han för oss andra vilka förskräckliga människor vi är.
Jag har ingen smeknamn
7 januari 2011, kl 08:00
Varför skulle det vara en skillnad mellan "real life"och "virtuel life"?
Människor är egoistic,socialime har alldrig fungerad och sociale nätverk inte heller.
christinepåfacebook
7 januari 2011, kl 08:06
Sitter du och skriver hånfulla kommentarer och förväntar dig alla alla andra ska komma och plocka upp spillrorna efter dom?
Tycker du ska spara ditt folkförakt åt dom som kommenterade
Andromeda
7 januari 2011, kl 08:23
Först och främst TACK Alex, som i och med detta inlägg belyser FB som det forum det i själva verket är. Och SKÄMS alla ni andra, som replikerat oförstående inför Simones tragiska historia. Bara det ger ju Alex rätt!!
Själv blev jag övertalad att gå med i början av 2008 med stor glädje och höga förväntningar, som sakta men säkert bröts ner och lämnade mig i ett stort, svart, tomt hål av "ingenting". Är man en känslig, djup och intelligent varelse har man helt enkelt inget därinne att göra.
Precis som Simone delade jag ärligt med mig av mina innersta tankar och känslor i tron att det skulle vara ok. Oj så urbota korkat. Istället såddes ett frö som med tiden resulterade i skvaller, publik mobbing och vidare total utfrysning. Blev kallad störd, svart, nojig, sinnessjuk etcetc. Ja, är man inte suicidal innan, blir man det garanterat. " In need of a PUSH? Join Facebook "
Men då bytte jag taktik och hängde på allas triviala lustigheter, skrev ytligt underfundiga statuskommentarer och ljög vilt om mitt underbara liv, och förvandlades som i ett trollslag till en oerhört kul och intressant person. Tummen upp!! Säger väl allt....Stängde
mitt konto förra året.
För övrigt anser jag att George Orwell´s skräckvision ur boken 1984 gått i uppfyllelse rakt igenom hela samhället och fasar för konsekvenserna. Skrämmande är bara förnamnet. Tummen ner!!
christinepåfacebook
7 januari 2011, kl 09:11
Reclaim skrev: E: PluttenAndersson! Kul att se att du inte har glömt bort Alex Schulmans elaka-experiment. Nu är han inne i en snällare period..ja små barn gör under med sina föräldrar. Alex var tongivande och är förmodligen den som är näthatets "fader" i Sverige. Att han sen inte gillar dem som är hans avbilder är hans problem. Att han han har 4000 "vänner" visar nivån på hans förmåga till vänskap. Synd att en sådan kille ska prata i alla andras namn.

Som Flugornas herre då?Det visste jag inte, jag läser varken aftonbladet eller bloggar särskilt ofta. Annars så är nog den här grabben bara en droppe bland alla andra droppar i näthavet och knappast skapare och grundare av något nytt
realisten
7 januari 2011, kl 09:36
Det ligger en mera djupodlad anledning till dessa tendenser. D.v.s bortom FB och andra sociala e-forum. Även om dessa definitivt späder på "olja" på det redan brinnande egot i vårt lilla i-land. FB:are och alla ni andra egoister och allmänt prestigekåta människor ta en titt på filmen "djävulens advokat". Symboliken är skrämmande lik den sociala utvecklingen i dagens i-länder. Du bryr dig inte när din medmänniska begår självmord, blir rånad, misshandlad eller bara socialt utsött. Du tittar bort eller så finner du t.o.m något underhållande i dennes problem och lidande. Vi kan ta ett mindre dramatiskt vardagsexempel på FB. Förhålladestatusen ändras hos en FB-vän från förlovad till singel. "Har dem gjort slut" tänker du? Hmm intressant, undrar om det är otrogenhetsaffär som ligger till grund? Dags och mata egot särskilt om du har själv ett problematiskt kärleksliv bakom dig! Så du frågar: vad har hänt gumman? Men en mindre vacker dag står du där själv i samma position. Hur tycker du att du förtjänar att bli bemött?
christinepåfacebook
7 januari 2011, kl 10:02
mats mork skrev:
"Mats mork
6 januari 2011, kl 12:59
Du borde fa Pulitzer Prize Alex, for den store livs-funderare och forfattare du ar. Att du skriver sadana extremt tilltallande och genomtankta memoarer i en sadan adel tidning som Aftonhoran. Att du vagleder oss vilsna sjalar i dagens arga och hemska sammhalle. Satt inte du och skrev for en annan skitsida nagot ar sedan om att mammor inte borde fa amma offentligt, och att utvecklingsstorda borde do istallet for att ata ute? La du ner din patetiska pahittade attityd pga for manga mordhot och somnlosa natter? Kappvandare, oversittare och idiot ar vad du ar, och om du kan fortsatta onanera till din patetiska fanclub sa fortsatt gora det for all del. Jag kanner bara en avsky och kraks lite i munnen varje gang jag av rutin rakar lasa nagot du skrivit for att doda nagra av mina minuter pa jobbet. Vad exakt gor du for varlden och sammhallet egentligen"

Vad han gör? Lägger ut dom där konstgjorda skämtbajskorvarna för att väcka uppmärksamhet, ett trött, gammalt och inte särskilt smart knep att väcka uppmärksamhet
7 januari 2011, kl 10:16
Mycket sorgligt och helt vansinnigt att ingen tog Simones rop på hjälp på allvar och ringde efter hjälp. Det kan jag absolut inte förstå.
För mig finns inte hat på facebook, utan snarare tvärtom bland mina vänner som jag har där, och ja jag skulle ringa nån av dem. Vi är mest Änglaföräldrar på min vänlista, vi har mist ett barn. Kanske gör det att vi är extra lyhörda och rädda om varandra. Vi ringer efter hjälp. Sprider fina ord mellan oss och mycket kraft och kä'rlek finns det bland mia facebook vänner, jag är lyckligt lottad att ha dem.

Man får ju helt enkelt sålla bland sina vänner och ha dom man tycker om!

Vila i frid till Simone och mina tankar går till hennes anhöriga.
christinepåfacebook
7 januari 2011, kl 10:34
http://en.wikipedia.org/wiki/Troll_(Internet)
Absence
7 januari 2011, kl 10:34
"Emma, 6 januari 2011, kl 13:51: Det blir väl vad man gör det till, som allt annat. Jag har 200 vänner på fb och jag bryr mig om allihop. Är det någon jag inte känner så bra eller aldrig pratar med så tar jag bort dem/ignorerar vänförfrågan. Upp till en själv att omge sig med människor man mår bra av, tycker jag."

Men Emma.. tror du verkligen på det här själv? Hela inlägget låter absurt...
Rosas Mule
7 januari 2011, kl 13:14
Håller med till en del...men det finns faktiskt kärlek också...Man märker ganska snabbt vem som trycker på gillaknappen av ren plikt, jag har själv gjort det.
Men historien du berättar är hemsk. Man kan spekulera i all oändlighet om hon hade en depression eller någon mera sjukdom. Elakingar finns, absolut...men de går ju att ta bort enkelt...Ha det bra o gott!!!
frasse
7 januari 2011, kl 13:53
attityden på ex youtube är inte heller kul alltid. ta bara den här:

http://www.youtube.com/watch?v=K5kZAau8XWw

vadå fail, killen är ju skitduktig!
St. Augustine
min blogg http://www.nationsoldestcity.com/
7 januari 2011, kl 18:09
Varför läser jag detta överhuvudtaget???
Tröttsamt
8 januari 2011, kl 00:24
Vad är problemet?
"Våga vägra facebook", vilken idiot kom på den meningen. Måste varit någon som blivit tvingad att använda fb, eller?
Såvitt jag vet är det ett frivilligt val och om man nu har något emot fb så sluta gå in där då. Är det svårt? Ja, för ni är så fruktansvärt nyfikna på andras liv så ni kan ändå inte låta bli.
Använd fb för all del men sluta då klaga för guds skull.

För övrigt så går det knappast att skylla på någon annan då en person tar livet av sig, vare sig det är irl eller över nätet. Det kallas eget ansvar.
8 januari 2011, kl 01:30
Alex, du har så jävla rätt. Blev idag tillsagd av en kille på facebook att jag var ful, en kille som jag litade på och kallade min vän. Men han sade antagligen det för att få sig själv att må bätte, men på facebook finns bara hat..
Caat
8 januari 2011, kl 03:00
Det där är väl upp till var o en. Finns väl ingen som har tusen vänner på riktigt. Tycker den historien om att inte ngn brydde sig låter mysko, Måste ju ligga mkt, mkt mer bakom i så fall. Jag tillhör den gruppen av människor som bara addat folk jag känner elr känt en ggn o nu fått kontakt med igen. typ klasskamrater. Har även släkten boende långt ifrån o fejjan är ett bra sätt att kunna vara med i familjens vardagsliv i alla lägen. Känner inte att avståndet är så stort mellan oss. Man måste välja sina vänner elr hur o inte adda kreti o pleti..
Caat
8 januari 2011, kl 03:00
Det där är väl upp till var o en. Finns väl ingen som har tusen vänner på riktigt. Tycker den historien om att inte ngn brydde sig låter mysko, Måste ju ligga mkt, mkt mer bakom i så fall. Jag tillhör den gruppen av människor som bara addat folk jag känner elr känt en ggn o nu fått kontakt med igen. typ klasskamrater. Har även släkten boende långt ifrån o fejjan är ett bra sätt att kunna vara med i familjens vardagsliv i alla lägen. Känner inte att avståndet är så stort mellan oss. Man måste välja sina vänner elr hur o inte adda kreti o pleti..
fölet
8 januari 2011, kl 22:57
är jag cynisk nu. men jag tror att det kan handla om en klintbergare... alltså en skröna. eftersom det är just det här vi tror kan hända i vår interaktiva värld.
Bintan
min blogg http://bintan.bloggsida.se
9 januari 2011, kl 15:41
Mycket bra skrivet Alex! Allt handlar om positionering på facebook. Samma gäller på min "vänlista", det finns inte många där på jag skulle ringa om jag var ledsen. Och inte om jag var glad heller för den delen.

//BINTAN
Hanna (alltså inte Friden)
9 januari 2011, kl 16:52
Läs. Det kanske inte alltid är så lätt.

http://www.hannafriden.com/politik-samhalle/for-varje-gang-jag-dog-drog-jag-ner-nagon-i-mitt-fall/
miriam
9 januari 2011, kl 21:26
Du har fel

Facebook är fullt av positiv respons. Spelar ingen roll om du är förkyld eller kvaddat bilen, du får snabb konkret empati där.

Det tragiska med Simone Beck är förstås "vännerna" hon valt, de måste ju visat sitt förakt mot henne innan, och sådana individer ska man inte ha kvar som "vänner", inte konstigt att en sådan bekantskapskrets drivit henne till självmord.

Poängen är att omgärda sig med människor som ger positiv resons. Vare sig det gäller IRL eller nätet. Detta styr man själv, genom att välja bra människor och välja bort dåliga. Bryt med dem som får dig att må dåligt, om det så är en nära anhörig, är mitt goda råd.
Marco
10 januari 2011, kl 10:45
nu tycker jag jni överdriver jävligt mycke. du kan ju inte sägga att inte en enda av hennes ca 1100 vänner brydde sig, alla har vi mycke o göra på julen, o vad äre som säger att ALLa hennes vänner va inloggade jusst när hon skrev de och han se det innan?
mars
9 april 2011, kl 18:25
Moahaha
SIST
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan
Kontakt: Alex.schulman@aftonbladet.se

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Close