Melodifestivalen

21.54
NI SOM RÖSTADE PÅ ERIC SAADE! NI KAN ALLA DRA ÅT HELVETE!

21.08
Vinnaren av den här tävlingen kommer antingen att vara Sara Varga eller Playtones. Åtminstone hos svenska folket. Utmanare är The Moniker. Resten är, mer eller mindre, skräp. Jag hoppas verkligen på Playtones.

21.07
Erik Saade, Popular:
Så ofattbar dum låt. Så obeskrivligt korkad text. Om den här låten över huvud taget bärs, som bärs den av Erik Saade, som redan utan att öppna munnen är älskad av landets fjortonåringar. Men låten i sig, den är rent provocerande dålig. Den ska ha ett plus, men får ytterligare ett därför att Erik Saade gör det hela med sådan energi.

21.02
Playtones, The King
Det finns något ABSOLUT och OMEDELBART över den här låten som jag är mycket förtjust i. Versen pulserar den fram ivrigt och vackert, som om den själv bara VILL fram till refrängen - och refrängen är ljuvlig. Detta är den bästa låten i hela Melodifestivalen. Det enda som talar mot Playtones i den här tävlingen är att juryn knappast vill skicka människor med det där "alternativa" utseendet till Eurovision. Men vilken fullkomligt ÖVERLÄGSEN låt.

20.56
Sanna Nielsen, I'm in love:
Så intetsägande att jag bara vill resa mig ur min soffa, famla runt i lägenheten på jakt efter ett trubbigt tillhygge så att jag kan drämma mig så hårt över pannan att jag tuppar av. Detta är varken ballad eller schlager, det är 100% ingenting alls.

20.50
Swingfly. Me and my drum:
Jag fattar idén, jag fattar grejen. Jag fattar varför kreddmänniskor av typen Markus Larsson tycker att detta är bra. Men sanningen är att det är lite "roliga timmen" över både låt och framträdande. Det finns något exceptionellt i grunden här, men det finns så mycket trassel med utförandet och finishen som gör att det faktiskt känns lite generande att titta på.

20.45
Nicke Borg - Leaving home:
Jag tycker att den här typen av låt behövs i festivalen, men mest för att man alltid behöver en paus för att gå och hämta en kopp kaffe till eller ta en till whiskypinne. Det är en rockballad, eller vad ska man säga, men som sådan är den otroligt svag. Jag har hört den ett tiotal gånger under veckan, men den vägrar fästa sig vid mig. Den är inte alls otrevlig, men den ska inte ha något med vinnarstrid att göra.

20.40
Min fru Amanda tycker att Sara Varga är ful. Hon har för mycket puder. Ni kan läsa hennes recension av alla kläder i festivalen HÄR.

20.39
Linda Bengtzing, E det fel på mig:
Jag älskar sekvensen när hon sjunger "kapitulerar jaaaag", för just där och då befinner vi oss i en stor schlager, kanske en av de största, men versen är svagare och räddas möjligen bara av att Linda Bengtzing är ett sådant erfaret proffs. Det känns som att bli slungad tillbaka till 1984 - och jag tycker det är helt okej. Men vi ska inte skicka den här låten, det förstår ni, va?

20.33
Brolle, Seven days and seven nights:
Jag finner låten rent ut sagt gedigen. Den äger ett "drag", den gör mig rätt glad, och Brolle är ju ett proffs på scen. Den saknar The Monikers unicitet, den saknar Vargas innerlighet, men det är den låt i Melodifestivalen hittills som gör att man vill ställa sig upp och dansa lite. Observera att detta kan vara vinet som talar just nu.


20.29
The Moniker - Oh, my God:
Om Tomas di Leva och John Lennon skulle få barn skulle det bli en liten Moniker. Jag råkar tycka mycket om den här låten, därför den utstrålar positivism och någon typ av galenskap som jag gärna skulle vilja identifiera mig med. Tyvärr skulle låten behöva ytterligare en "skjuts" efter en minut eller så, men den bara fortsätter med "oh my God, oh my God" och det gör att den inte är exceptionell. Men i jämförelse med mycket annat i den här finalen så är den originell och unik. Bra, The Moniker!

20.22
Sara Varga - spring för livet:
Det är klart att det är lite "krävande" med en kvinna som över huvud taget inte rör på sig på scen, som inte ens grimaserar lite lätt, men det finns något så outsägligt skönt och vackert över den här låten. Den har en oerhört stark melodi, och framför allt: I en melodifestival där Danny Saucedo skriker att han är "in the club" ett femtiotal gånger och Erik Saade skriker att han vill bli "popular" 30 gånger, så är det rätt befriande med en låt som faktiskt betyder något. Jag gillar Sara Varga mycket.

20.16
Danny Saucedo - In the club:
Det går inte att komma ifrån - detta är en platt låt. Tre minuters trummor och sedan en kille med högt hår som skriker IN THE CLUB. Det imponerar inte. Det imponerar inte det allra minsta. Sen tycker jag ju att Danny är en söting och han menar ju inte illa, men om den här låten vinner lovar jag att omsorgsfullt ta livet av mig.

20.15
This just in! Min fru Amanda betygsätter ALLA kläder i Melodifestivalen. Det får . Läs hennes OSANDE recensioner, nu om fulingen Danny, HÄR.

20.10
Carl Bildt, det faktum att han väljer att medverka i en sketch i Melodifestivalen: