Jag överlevde.... (ockult)

.... måndagen denna gång också. Och tisdagen. Snart helg liksom. :-)

Såg en skräckfilm på Canal+ nyss. En med lite ockulta inslag. Det får mig att tänka på just det ockulta. Och en tredje incident som jag varit med om. De två första har jag behandlat tidgare här, i vintras. Här kommer den tredje, som är betydligt kortare och mer okomplicerad men inte desto mindre obegriplig.

Precis som vid de två första tillfällena utspelade sig detta på ett ställe utan el eller andra kommunikationer med omvärlden. Dock inte i mina kära fäbodar utan i en stuga som normalt används vid älgjakten varje höst. Vi, jag och en kusin till mig, sov dock över där enbart i syfte att kunna kliva upp tidigt och ha när till morgonfisket i min favoritälv.

"De två männen låg och drog sig i den fuktiga morgonluften. Klockan hade nyss slagit fyra och att kliva upp gjorde lika ont som det kändes inspirerande inför den kommande fisketuren. Frukost intogs och diskutionerna kring fisket startade. Snart gled samtalet över på den relativt nyligen bortgångna mor- respektive farmodern. "Hon var vår egen sagotant" sade den ene mannen. "Ja verkligen svarade den andre". Samtalet fortsatte och en del gamla minnen yppades. Några tårar fälldes och när männen "nostalgerat" klart klädde de sig och gick ifrån stugan för att ta sig de cirka två kilometrarna till älven. Stugan låstes med det tillhörande hänglåset och nyckeln placerades på avsett ställe. Efter hundra meters gående kom den ene mannen på att ryggsäcken stod kvar på verandan. De gick tillbaka tillsammans och märkte genast att gardinen i fönstret var fördragen. De låste upp, drog isär gardinerna (som en ordningsregel på ytterdörren anger), låste igen och den ene av männen gick på dass medan den andre stod ock rökte. När mannen på dass kom tillbaka frågade han varför gardinen dragits för igen, för den var återigen fördragen. Bägge männen tittade förstummat på den fördragna gardinen.

De båda männen gick. De pratade om "famun" respektive "mumun" som alltid ville ha fönstret ut mot gångvägen fördraget i stugan i fäbodarna. Hon var aldrig i den här stugan. Bara samtalet om henne befann sig där.

Alla mina hår på benen reser sig när jag skriver om det. Om det är inbillning eller inte vet jag inte. Det spelar ingen roll. Känslan är densamma.

Dagens positiva inslag: En lugn kväll på golfbanan i väntan på en tävling som avslutades. Harmoniskt.

Dagens negativa inslag: Ser ut som att jag ska få mer att göra på jobbet trots att det redan är överfullt.

Dagens fotnot: Chefen frågade vad jag skulle göra om det vore jag som vunnit rekordvinsten på 1,4 miljarder. "Gå ner på heltid" svarade jag......