Hade en kusin på besök idag. Hade sin lille son som knappt är en vecka med sig. Såg faktiskt riktigt fin ut. För att vara ny. Inte ihopklämd skalle alls. Men det är klart, han är ju nr 2. Systern hade väl banat väg.
Min snälla kusin tyckte att förlossningen var inte något att vara rädd för och 3 månader kvar var ju inte lång tid. Härligt med snälla människor. Men mig lurar hon inte. :)
Tillägg: Så värst vidare rädd är jag inte men väldigt realistisk.