Jag är ganska plikttrogen, men en gång skolkade jag rejält. Jag ville inte vara skolans Lucia. Never! Jag var då en av de längsta i klassen och hade långt och vackert hår. Alla tyckte att jag skulle vara en perfekt Lucia. Nej! sa jag flera gånger med eftertryck, men ingen tog mig på allvar. Då gjorde jag helt sonika så, att jag den dagen Lucia skulle utses simulerade en förfärlig huvudvärk och lyckades få min mor att tro mig. Man kunde ju inte utse en frånvarande till Lucia. Mitt knep fungerade. En annan flicka blev Lucia och jag är säker på att hon blev mycket glad och stolt över det. Ytterligare en dag led jag av denna huvudvärk för säkerhets skull. När jag sedan kom tillbaka till skolan, tyckte kamtraterna att det var tråkigt att jag inte blev Lucia, eftersom jag varit sjuk, men själv jublade jag inombords. Tärna i luciatåget var jag i alla fall.
Detta var 1957. Brottet med skolk är preskriberat för länge sedan.
Jag ville lägga in ett foto från detta luciafirande, men jag hittar inte albumet, där bilden finns.
lilla m