2009 till ända

Under 2009 har jag förlorat de sista vänner jag hade, ingen hör längre av sig till mig. Jag firade midsommar i ensamhet, jag firade min stora födelsedag i ensamhet, jag firade jul i ensamhet och jag kommer fira nyår i ensamhet. Ingen av de som tidigare kallade sig min vänner bryr sig om mig. I deras värld verkar jag kort och gott ha slutat existera. 

Jag har kämpat mot socialen för att iallafall få hjälp med att kunna betala hyran utan att de ansåg att jag förtjänade eller hade rätten till hjälp. Att gå vidare och överklaga är alltid en idé men när man knappt orkar ta sig ut sängen om morgnarna för att man är både deppad och troligen lider av näringsbrist hur ska man då orka lägga energin på det som egentligen borde vara självklart, dvs hjälp från samhället om och när det verkligen gått snett. All min energi har behövts till att söka jobb och ta mig igenom dagen. 

Fy f-n vad jag känner mig ensam och utan existensberättigande och utan pengar. Jag hoppas och önskar från botten av min själ att 2010 blir bättre för mig, för mina medmänniskor och för planeten vi alla bor på!