Lucka #18: Deathsmiles

Det finns vissa livssanningar som man alltid kan hitta tillbaka till. Som sitter i märgen. Om livet ger dig citroner: gör saft. Om Japan ger dig laserskjutande mutant-kohuvuden: gör kaos.

”Deathsmiles” är en perfect storm av allt som är Japan-kitsch. Från de barely legal häxlolitor som spyr ur sig plasmadöd till den flora av japanskt vansinne som kommer tjurrusande mot dig. ”Deathsmiles” är ett bullet hell – ett shoot ‘em up-spel som gör en poäng i att dränka skärmen med skott – som inte utesluter personer med grötreflexer som inte vuxit upp i en arkadhall i Akihabara. Hur de anpassar sig? Genom det enda sättet möjligt: oändliga liv.

Där japanska shoot ‘em up-legender som Treasure har ett europeiskt tilltal med stilistiska och, i jämförelse, minimalistiska shooters som ”Ikaruga” har ”Deathsmiles”-utvecklarna Cave en… well… helt annan klang. Att spela ”Deathsmiles” är ungefär som när Bill Murray i ”Lost in Translation” hamnar mitt i det wtf som är en japansk reklamfilminspelning. ”Deathsmiles” summerar allt vi tror oss veta om Japan i en enda stor kaosgasm. Från första gången skärmen marineras i gräll dödslaser till mötet med sista bossen Tyrannosatan (!) är det en frontalattack mot alla dina synapser.

”Deathsmiles” är en så fullkomligt uttömmande upplevelse att det nästan fyller samma sinnesrenande funktion som ett spa. Med skillnaden att du badar i kulor istället för lera.