Stiko Per Larsson

Dag 37 och 38: Köpenhamn!!!

Sista dagen på vandringsturnén och vi var snuskigt nära slutmålet hela dagen. Det är lite av en klyscha att säga det men det har varit resan som var poängen med hela äventyret, inte så mycket själva målgången. Vi var såklart otroligt taggade att komma fram, mest för att det betydde slutet på våra dagliga 5-8 timmars promenader. Det tär lite på psyket i längden att brotta sig fram längs långa sträckor varje dag.

MEN så här glad var jag när vi upptäckte att vi hade bara en och en halv mil kvar till Köpenhamn: 

Sista vandingsturnépausen tog vi ca 8 km från centrala Köpenhamn där vi bland annat åt Bagarostmackor, filiosoferade lite om vårt lilla äventyr och fick sällskap av en helt random trevlig lös hund. Stiko firade närheten till Köpenhamn på sitt sätt: 

Under tiden i Huskvarna ...

... hade Yrrol och Gertrud det gött på soffan hos Sofia.

Efter nästan en timmes promenad genom Köpenhamns långa gator, bland otroligt många gående och cyklister, var vi äntligen framme på kvällens spelställe och vandringens slutpunkt: Café Retro. 

... där vi blev överlyckliga av det bemötande vi fick. Ett stort tack och ännu en kram till alla ni som var på plats i Köpenhamn.

Ni som åkte hela vägen från Norrtälje, Växjö, Borlänge och Stockholm: StikoStalkers Micke o Mia, "Beat Goes On" Lars och Ulla, Moheda Micke & smålandsleksingarna, Lurken o Lurkfröken och (sist men inte minst) Signe & Rebecca ... ni är nästan lika galna som jag o Stiko :)  

Stort tack också till följebilsgrabbarna Bagarn, Emil och Curre som räddade oss otroligt många gånger under resans färd. Utan er, ingen vandring. Stikotrion har levererat fina spelningar gång på gång under de fem veckor vi har varit ute på turné. Även nu efter några dagar hemma har jag fortfarande en massa Stikolåtar när jag gör annat. Jag kan inte heller riktigt släppa E-mils lite oväntade hyllning till Mora IK (tyvärr).

Här ser ni hur det såg ut på Café Retro, spelningen som blev lite av ett genrep inför lördagens landskamp mot Grönland:  

Man ser tydligt vem det är som är divan i gänget ... Bagarn spelar sittande på en soffa. Hans förklaring var att han ville vara i toppform för lördagsgiget där trion skulle bli förband till en singersongwriter från Grönland. Sverige vs Grönland alttså.

Matchen gick ungefär så här:

Sverige gick ut starkt och hade en stor bortaklack på sin sida. Det blev allsång och många stora applådsrundor. Fast att hemmapubilken och domaren inte förstod ett ord av vad Stiko sjöng eller sa, inled Sverige matchen med två snygga mål i första halvlek.

Stämningen i salen var lite spänd när Grönland (representerad av Simon Lynge) tog sig upp på scenen. Bortaklacken tystnade direkt och hemmapubliken fick äntligen höra lite mellansnack på sitt eget språk. Grönland levererade från start med 6-7 starka låtar och han vann även över några av de svenska fansen på sin sida. 1-2 stod det efter Grönlands snabba mål. Grönlands spel blev lite enformigt efter ett tag och de envisades med att spela alla sina "kort" på en gång, inklusivt tre covers. Konserten blev alldeles för lång och slutade alltså med självmål.

Slutresultatet: 1-3 till bortalaget Sverige!    

Vandringsturnéns drabbades av sistaspelningsteknikstrulspöket tyvärr igen i år. I fjol slutade ljudkortet till livestreamingen att fungera vid sista kvällen i Oslo fast att den inte hade visat något tecken på problem under hela turnén.

I år kraschade datorn två gånger under lördagsspelningen. Jag drog ut sladden till en av kamerorna och när allt blev stabilt, lutade jag mig tillbaka och njöt av showen. 

Efter "vinsten" firade vi med några öl och nästa dag var det ett trött men glatt gäng som åkte hem till Sverige.

Framme i Stockholm var det dags för mig att ta tag i vandringsturnéslutspelskägget:

FÖRE

EFTER

När skägget försvann kunde jag stolt konstatera att vandringen var över.

Tack till alla er som följde oss, utan er skulle vi aldrig ha orkat gå så långt. Tack till alla ni som skänkte oss en slant, ni räddade budgeten när det dök upp en oväntad dyr hotellnatt. Utan er hjälp skulle Stiko ha varit tvungen att överleva på ris o gröt hela hösten.

Tack för i år från Sidekick Michel och Hunden Yrrol!

Sådärja. Den sista videobloggen... Sista vandringen in i Käpenhamn, helgen där och lite av resan hem. 

Då var det över. Vi har haft en makalös resa, med otroligt många roliga möten och stunder. Jag kan inte tacka er alla som hjälpt oss längs vägen, för så många bokstäver finns nog inte men jag kommer inte glömma någon av er. 

Michel, Bagarn, Emil, Curre och Alvik. Utan er vore jag halt. Fasen vad roligt vi haft. 

Jag nöjer mig så, och hoppas att Michel snart får upp sin text om sista dagarna. 

Tack för den här gången. Det var mitt livs resa, iallafall så här långt...

Stiko Per Larsson

Tjena! 

I väntan på världens längsta videoblogg får ni istället spelschemat för sommaren som det ser ut idag. Kommer bli mera... 

11 juni Kroghall , Rättvik

28 juni, Träffsäkert Borlänge

29 juni, TV4 Nyhetsmorgon, Stockholm

1  juli, Peace & Love, Borlänge, hela bandet

2 juli Peace & Love Dayparty, trio

13 juli Stockholm, kulturhustaket, trio

31 juli Dan Anderssonveckan, Björnhyttan

13 aug, Hökarfesten, Hedemora

14 aug, Nyfiket i Rättvik, trio

25-26 aug, Leksands IF, kryssning

10 sep Katalin, gratisfestival

Sådärja. Bara att börja kolla runt! Kulturhustaket är förköp så skynda skynda!

// Stiko

Vi är framme i Köpenhamn och livet är bra. Jag tänkte bara skriva lite kort nu men ni kommer få utförlig videoblogg av mig om våra sista dagar och michel kommer säkert också skriva!

Stort tack, alla som följt vårt äventyr. Utan er vore vi halta. 

Hörs snart!

Stiko

Hupp!
Näst sista dagen innan Köpenhamn. Jag ska spara de stora orden till den sista videobloggen så jag låter er istället njuta av bilderna från dagens etapp!

Dag 36: Helsingborg - Vedbaeck DK (28 km)

Idag tog vi det stora klivet över sundet till den danska sidan. Vi började dagen med att åka färjan från Helsingborg till Helsingör.    

Man får faktikst åka båt på en vandringsturné under vissa speciella omständigheter.

På den danska sidan följde vi Strandvejen (152) längs kusten i flera timmar. Danskarna har gjort i ordning breda cykelbanor och trottoarer på båda sidorna av vägen, en perfekt mottagning för våra trötta ben och hjärnor under slutspurten     

Tur att Yrrol är i Huskvarna och inte här med oss i Danmark. Enligt skyltarna får man bara gå med hundar i koppel här om de är insmörjade i snor. Yuck!

Det är oklart varifrån man ska få nog med snor för att täcka en hel hund. Så är det ibland i utlandet: man förstår helt enkelt inte hur allt fungerar.

Vägen till Köpenhamn är mycket välmarkerad. Här firar vi att det finns bara 3 mil kvar ...  

... av de ca 89 vandringsmilen mellan Stockholm och Köpenhamn.

Under tiden i Huskvarna ... (dagens Yrrolrapport)

Igår kväll kom Joakhim hit så Yrrol har haft sällskap hela dagen medan Sofia var på jobbet. Joakhim och Yrrol har gått på långa promenader.

Yrrols stela bakben börjar bli lite bättre, gissar att det är sviter från den långa hundpromenaden från Stockholm. Yrrol har fått massage av Sofia på sina ömma muskler igår och nu ikväll. Han är nöjd.

Bilden visar en mysig soffhängstund: Sofia ler mot kameran, Gertrud försöker gömmer sig och Yrrol har sina "eyes on the prize" och nosan mot matskålen.

Trotts tröttheten kämpade vi på en mil till och möte upp Bagarn o E-mil i Vedbaeck, 20km från slutmålet.

Grabbarna letade febrilt hela eftermiddag efter någonstans (billigt) för oss att sova på natten. Det visade sig vara en "mission impossible" ... och till slut hamnade vi på det enda stället inom 60km som hade plats för oss: en stor suite på hotellet i Vedbaeck. Det är tack vare alla era bidrag till vandringen som vi hade råd med att betala för rummet. Stort tack för ert stöd ... annars hade vi gått back och Stiko skulle ha varit tvungen att äta ris och gröt hela hösten. 

Det känns lite overkligt när vi sitter här bara ett stenkast från Köpenhamn. Hela vandringen har gått så fort: det känns som att det var bara ett par dagar sen vi trampade genom Medborgarplatsen mot Huddinge. 5 veckor har gått och hjärnan är en stor röra av fina minne just nu. Allt har varit så himla kul. Stort tack till alla er som har föjlt vår äventyr ... två dagar kvar!      

Man börjar ana slutet. Vi kommer nog att klara det här faktiskt. När man kikar tillbaka på resan så är det ju faktiskt löjligt långt vi har gått. Väldigt få människor får möjlighet att göra en sådan här resa, och jag är väldigt glad över att få göra min femte och längsta hittills. 

Dunkers kulturhus var riktigt riktigt trevligt. Massa folk, bra ställe och en lyssnande publik. 

Videoblogg nr 35 kommer här. Imorgon väntar Danmark. Undrar om jag kommer förstå vad de säger...

Dag 35: Landskrona - Helsingborg

Hälsningar från Helsingborg! Nu är vandringsturnén i slutspurten och vi njuter av varje minut som vi har kvar. Det blåste jättemycket idag ...

.. när vi följde den fina havsleden längs kusten från Landskrona till Helsingborg.

Terrängen var varierande och bjöd på mycket fina utsikter över Öresundet, den danska ön Ven och Skånes fina havslandskap. Kanske den finaste sträcka vi har gått hittills på en vandringsturné.

Vi fick syn på Helsingborg ganska tidigt idag och kämpade hårt i stark motvind mot dagens mål. 

Vid tjugo i tre ringde Bagarn och berättade att soundcheck inför spelningen skulle vara vid kl 16. Problemet var att vi var fortfarande 9 km från Helsingborg då. Vanligvis räknar vi med ca 5 km/h som vandringssnitthastighet men det räckte så klart inte för att komma fram i tid. Vi la därför i en annan växel och trampade full fart framåt ... 

... men vi tog ändå hänsyn till alla gällande trafikregler. 

Kvak kvak!

Vi lyckades hålla ett jättehögt tempo de sista kilometrarna och till slut rullade vi in i centrala Helsingborg vid tio över fyra. Vi hann soundchecka och rigga upp allt i god tid inför giget kl 18. 

RumEtt på Dunkers kulturhus i Helsingborg är en mycket fin lokal: fakiskt en av vandringsturnéns mest minnesvärda spelställen. Mycket bra ljud och massa nyfikna människor gjorde kvällens spelning till en stor succé.

Vi fick även en liten försmak av språkbarriärerna som väntar oss imorgon när vi kliver över gränsen till Danmark. 

Dagens Yrrol-uppdatering ...

Som vanligt envisas Sofia med att vara på jobbet så Yrrol får klara sig själv på dagarna. Men blir så glad när det är dax för lunchpromenad. Eftermiddagspromenaden (oh vilket långt ord) innehöll idag ett st rådjur. Tyvärr hade Sofia glömt mobilen hemma så det kunde inte förevigas. Yrrol fick korn på det och sen var det stört omöjligt att få honom åt något annat håll. Passerade även några änder som vi båda sedan andungeincidenten i måndags tittat skeptiskt på.. Onda varelser. 
/hunden Yrrol, leksakshönan Gertrud & människan Sofia

Goddagens. 

Det var en löjligt kort vandring idag, bara 16 km. Därför hann det inte hända så meget skoj men det som hände fångade jag på film och klippte ihop. Voila! 

Dag 34: Barsebäck - Landskrona (16 km)

Det blir inte enklare än dagens vandring. Vi kunde se Landskrona från campingen i Barsebäck där vi sov i natt. Det vara bara att gå längs kusten i tre timmar och ...snabbt som en korv ... var vi framme.

Det regnade lite på oss i utkanterna av Landskrona. Onödigt tyckte båda jag och Stiko. Varför förstöra en fin blåsig kustdag med regn? 

Framme i Landskrona visade följebilskillarna stor respekt för ett par badande änder.

Spelningen på Stadsbiblioteket var jättemysig och efteråt blev  vi bjudna på en finfin middag hos Annika från biblioteket.

Vi är som vi tidigare har skrivit på väg norrut mot Helsingborg för att ta färjan över till Danmark. Vi har faktiskt fått några frågor angående vilka färdmedel är tillåtna under vandringsturnéerna.

Jag klistrar här in ett utdrag från den officiella vandringsturnélagboken (aka "the code") som klubbades genom av SMY-sällskapet (Stiko-Michel-Yrrol) i november 2008:

"2008:101 om tillåtna färdmedel

Förflyttning under vandringsturnén ska huvudsakligen göras till fots. Följande undantag är tillåtna:

A. Dressin

Där vandrinsgsträckan ligger parallellt med en nerlagd tåglinje som trafikeras av trampdressin får vandringssällskapet njutna möjligheterna att åka på rälsen om sträckan är mindre än 10 km och dagens etapplängd överskrider 30 km. Helt enkelt för att det är kul och "old school" att åka dressin och att det inte finns så många ställe där det går att göra det!

B. Kanot

Har man en kanadensare med sig som sidekick är det så klart fritt fram att åka kanadensare/kanot/kajak när möjligheterna finns.

C. Motorbåt 

När färdvägen, tidsplanen eller annat gör att resan kan bara genomföras med hjälp av motoriserat fartyg eller båt, får vandringssällskapet förflytta sig på det sättet. Notera att motorbåt ska användas bara om inga andra förflyttningsmöjligheter finns. För att kompensera för motorbåtsanvändandet bör en omväg på minst 8 mil tas, exempel Malmö-Helsingborg-Köpenhamn.

De undantag som har gjorts hittills är:

2010 åkte vi 9 km dressin i Värmland

2011 åkte vi 6 km dressin från Glimminge Station till Broby.  

2009 åkte vi motorbåt från Järna mot Trosa. Tidspressen gjorde rundvägen genom Södertälje omöjlig. 

2010 åkte vi båt från Karlstad för att inga gångvägar fanns och ingen ville hyra ut en kanot till oss. Vänern var tydligen för farlig för att paddla på.

2011 kommer vi att ta färjan över från Helsingborg till Helsingör för att det inte finns någon annan väg. Det är inte tillåtet att gå över Öresundsbron.

Alla andra sträckor de fyra senaste åren har vi trampat, ett steg i taget, med våra egna fötter och ben. Nu vet ni det!

Sist idag kommer rapporten från Yrrols andra dag hos Sofia i Huskvarna: 

Idag har det regnat och regnat och regnat och sen kom solen lite. Vi har varit ute på upptäcktsfärd längs Huskvarnaån. Det var fint. Men mest har dagen tillbringats som den något suddiga bilden visar. 
Yrrol har satt sig i respekt hos grannarna också, morrade lite när grannen kom och ställde sig i dörröppningen. Ingen kommer in i Sofias lägenhet oinbjuden, det är ett som är säkert.. 

Det gnälldes dock en hel del från lilla Yrrol nu på eftermiddagen, Sofia fattade inte varför och började oroa sig för att han längtade massor efter husse. Tills...... ahh! grisörat som Yrrol fick tidigare hade hamnat under soffan. Gnället slutade samtidigt som grisörat uppenbarade sig igen. 

Ps. Yrrol meddelar att han saknar husse och att Gertrud lever. Ds.

En fin dag på 32 km är över. Det var oväntat lätt att sparka igång benen efter våra två fina vilodagar i Malmö. 

Sista rycket nu. Häng med oss hela vägen in i mål! På fredag och lördag kommer vi vara i Köpenhamn, efter några långa men fantastiska veckor genom Sverige. 

Dag 32: Malmö - Barsebäck (30 km)

Vi började dagen med en falafelfrukost vid centralstationen i Malmö. Sen traskade vi på våra utvilade friska starka ben upp längs kusten mot Barsebäck. 

När vi kom en bit från stan fick vi syn på Öresundsbron. Vi konstaterade att vissa väljer att åka bil eller tåg till Danmark från Malmö. Vissa andra föredrar tydligen att vindsurfa till Köpenhamn. 

Det är inte tillåtet att gå över bron och mina vindsurfingskills är lite rostiga. Därför valde vi att ta färjan från Helsingborg istället.

Under några timmar idag kunde vi faktiskt se Köpenhamn på andra sidan sundet. Det kändes lite konstigt att vända ryggen mot Danmark och promenera norrut men det är inte första gången under den här vandringen som vi har gått lite snett.

När vi kom lite längre fram gick vi genom några fina skånska kusttallskogar.

Sen kom vi till Barsebäck där kärnkraftsverket ligger mitt i landsbygdsidyllen.

Vafan håller vi på med undrar jag ibland? Inte nog med olycksriskerna men vi genererar en massa radioaktivt avfall som vi bara lägger på hög. Är det hållbar utveckling? Vem ska ta hand om skiten om 100, 500 och 1000 år? 

Iaf, vi var starka idag efter vilostunden i Malmö. 30 km i fint solitg väder bara flög förbi. 

En "behind the scenes" blick av dagens livenätgig: 

Yrrol vill också så klart rapportera från dag 1 av hans Huskvarnaäventyr:

Dagen började bra i soffan med A&E, de kramades och tittade på barnprogram.

Sen åkte alla till jobbet och förskolan och kvar blev Y. Gissar att det har varit soffhäng hela dagen. Lunchpromenad med Sofia och hennes kollega Ida var lagom spännande. Ett barn ville klappa Yrrol, han ville kissa. Vi skyndade vidare. 

Eftermiddagspromenad från vilken bilden i vattnet är tagen var lagom lång och lagom snabb. Vi stannade och tittade lite på en fotbollsmatch, nosade på en söt tik och var förvånade och något skrämda över en gräsand. Gräsanden anföll oss nästan, vi fattade ingenting, sen såg vi att vi hade en liten liten andunge bakom oss. 
Nu blir det balkonghäng i solen.
Promeneradsträcka: ca 4,5 km för oss.

Dag 31 & 32: Malmö - Malmö

Två välförtjänta vilodagar har vi haft i Malmö. Vi åt falafel och fick massage. Vi lyssnade på en technoblåsorkester. Emil köpte en tröja. Bagarn åt korv.

Vi körde en minihelgturné på Lilla torg. Det började med ett solo-Stikogig på vår fina sponsor Naturkompaniets butik på lördagen följt av en trio-spelning på skivbutiken Folk å Rock 30 m därifrån på söndagen.

Stiko sjöng för personalen, några hardcorefans och en klunga lördagskunder. Många stannade på gågatan utanför butiken för att lyssna på ett par Stikolåtar. 

Vi kan bekräfta att 80 mil till fots på asfalt och grusvägar är gränsen för kängor med mjuka sulor:

Här poserar vi och personalen med butikens Sporkman. Naturkompaniet har en intern tävling mellan butikerna om vem som säljer de flesta "sporks". Malmöbutiken på Lilla torg är på andraplats just nu så om ni har vägarna förbi Malmö kan ni stödja dem i deras kamp att vinna sporkligan.   

På lördag efter Naturkompanietspelningen var det massagedags!

Thaitjejerna må vara små men de var starka och duktiga. Massagen gjorde lite ont ibland men det var för det mesta skönt. Dagen efter kan jag rapportera att kroppen mår finemang!  

Det är tydligen traditionen att man slår på gongen första gången (!) man får en thaimassage.

Här är "the boys" redo för att testa Malmös uteliv.  

Det blev en tidig kväll för mig. Tröttheten ligger djupt i kroppen och jag somnade nästan på krogen. 

Det spöregnade på söndagens morgon men solen kom fram i tid för spelningen på Folk å Rock. 

Sist men inte minst kommer dagens Yrrol. 

Han försökte kanske gömma sig bakom gardinerna så att vi skulle inte hitta honom när det var dags att köra iväg. Yrrol får tyvärr inte följa med till Danmark för att husse hann inte vaccinera honom innan avresan från Stockholm. Sverige kräver att alla hundar är vaccinerade mot rabies OCH att man har tagit ett blodprov 120 dagar efter vaccinationen. Husse kom på att kolla upp reglerna veckan innan vi började gå. Därför ska Yrrol bo med Sofia i Huskvarna sista veckan. Hon har lovat att rapportera om Yrrols olika äventyr under veckan så det här blir troligtvis inte den sista "dagens Yrrol".

Imorgon knyter vi kängorna igen. Dags för slutspurten mot Köpenhamn. En vecka kvar!

Dag 30: Lund (Flyinge) - Malmö

Så här såg min sovplats ut i en tom studentlägenhet i Lund:

Spartanskt var det men vi var glada att ha tak över huvudet. Ibland måste man improvisera lite under en vandringsturné. Jag sov på Yrrols hundfilt, Emil hittade en ihoprullad sladd som funkade som kudde, Stiko sov på två fjällräventröjor och Bagarn hade ont i ryggen nästa dag.      

Efter en god natts sömn fortsatte vi med vår svenska varumärkesturné genom att traska runt Tetra Paks gigantiska komplex utanför Lund.  

Yrrol var med idag för sista gången. Om vi tar med honom till Danmark kommer han inte in i Sverige igen. Sverige har väldigt strikta gränsregler för alla sorts djur och husse kollade upp det lite för sent. Yrrol ska lämnas över till Sofia i Huskvarna på söndag där han ska få vila upp sig i en vecka tills vi hämtar honom på vägen hem.

Helt ovetande att han ska snart lämna turnén, badar Yrrol sina tassar i en bäck: 

Stiko blickar framåt mot Malmö genom det typiskt skånska landskapet medan Yrrol drömmer om alla fina pinnar som vi har lämnat bakom oss i Småland och i norra Skåne.

Utanför Lund blev vi överraskade av en gammal klasskamrat till Stiko. Teresia och hennes kille hade kört ner från Halmstad för att hänga lite med oss. De fick köra runt i en halv timme för att hitta oss medan vi irrade runt på de små vägarna söder om Lund. De bjöd två trötta vandrare på en mycket trevlig fikastund på Statoil. Stort tack!   

Vi följde många fina cykelvägar på vägen mot Malmö.

De sträcker sig hela vägen från Lund till storstaden Malmö....

...där vi spelade och hängde på Far i Hatten, en finfin krog mitt i trendiga, bohemiska Folkets Park i centrala Malmö. Bagarn åt korv, Stiko signerade skivor och gjorde en liten tjej jätteglad, Emil blev irriterad på vakterna och jag var jättetrött.

Tur att vi har en vilohelg i Malmö! 

Vilodag i Malmö idag. Redigt skönt. Jag och Michel har fått massage och sen har jag lirat på Naturkompaniet vid Lilla torget i Malmö också. Så vi har haft lite för oss ändå, viktigaste är dock att vi inte gått några mil idag. 

Jag tog en liten paus igår kväll från videoklippande men nu är den klar! 

Michel kommer skriva ihop något om gårdagen och dagens äventyr också, kommer upp ganska snart tror jag. 

Dagens videoblogg... beklagar förseningen! nu ska den funka!

Dag 29: Svensköp - Lund (Flyinge)

På grund av spelningen på fredag på krogen Far i Hatten i Malmö som bokades in för några veckor sen var vi tvungen att lägga om vandringsrutten lite grann. Enligt originalplanen skulle vi ha varit i Lund på fredag. En vandringsturné är, som ni har kanske har märkt, en levande organism som byter form och riktning lite då och då. På grund av det här är vi tvungna att klara av fyra dagars vandring på tre dagar. Därför går vi raka vägen från Kristianstad till Malmö och passerar lite söder om Lund.

Vi började dagen på Handlarn i Svensköp där ägarinnan (Lina eller Petra) som vi träffade igår kväll bjöd ett par slitna killar en god kopp kaffe. Dagens första skånska hjälte!   

Vi fick en tidig start på dagen och vi var peppade efter en hel natts sömn. Det var svalt och skönt när vi började gå. Sen kom lite regn och vi tog skydd i ett garage för att sätta på oss regnklädarna.  

Jag ser trött ut på bilden men jag var faktikst ganska pigg just då. Under tiden det tog oss att packa upp grejerna ... slutade det regna.

Efter några korta skurar sprack det upp och solen började skina. Efter att vi gått fel i en kilometer dök dagens andra skånsk hjälte upp. Krister har följt vårt äventyr i några veckor på nätet och tyckte synd om oss som hade det så dåligt med energi igår. Han överraskade oss med många fina vandringsförnödenheter: vatten, red bull, skånska spettekakor, kaffe och hembakade chokladrutor. Vi var väldigt glada över att få träffa dig idag Krister!       

Efter fikapausen flög vi genom det vackra skånska landskapet. Till skillnad från igår då allt var trögt och tråkigt, kändes dagens sträcka lätt och rolig.

Efter 80 mil med sin ryggsäck hängande lös på ryggen upptäckte Stiko idag att han kunde spänna fast den så att den inte hoppar runt vid varje steg. Han erkände till och med att han har haft lite ont i axlarna sen vi lämnade Stockholm. Typiskt Stiko!       

Han blev ännu gladare när jag visade honom hur man kan justera hur ryggsäcken sitter på ryggen genom att dra på flärparna som sitter på framsidan. Varför har du inte berättat om det här för mig tidigare? frågade han...

Jag kunde inte bestämma mig i morse om jag skulle vara rutig eller randig idag ... så jag valde att vara både och.  Min skjorta matchar till och med de doftande syrenbuskarna som har slagit ut här i Skåne.

Solen sken på oss hela eftermiddagen och vi njöt av en längre paus på "torget" i Löberöd. 

Michel till en kvinnlig anställd inne på ICA: "Har ni en toalett som jag kan låna?"

Tjejen: "Visst. Där borta. Har ni gått långt?"

Michel: "Vi har gått från Stockholm."

Tejen: <chockerad tysnad>

Michel: "Vi började gå för 28 dagar sen."

Tejen: <mer chockerad tystnad>

Michel: försvinner inne på toaletten

Tjejen efteråt: "Varför går ni?"

Michel : förklarar om vandringsturnén och ger henne en flyer

Tjejen: <mer chockerad tystnad>

Michel: "Jag måste lägga mig i solen och tar en paus nu. Vi är lite trötta."

Tjejen: "Lycka till."

Puh. Det gick framåt men knappt idag. Bra fart och distans enligt statistiken men vi var mer än trötta i både huvud och kropp. 

Vi har drygt 7 mil kvar till Malmö och den heliga vilohelgen. Sedan epilogen in i Danmark över Helsingborg. Man börjar ana slutet av vår vandring men det är riktigt långt kvar fortfarande. 

Michel har klätt dagen i bilder, så jag får bidra med lite videoblogg!

Dag 28: Kristianstad - Svensköp

Efter 28 dagars slit längs de svenska vägarna börjar vårå energireserver att sina. Vi fick en seg start idag igen och det var kämpigt att ta sig framåt under hela dagen. Vi tog en kort paus redan efter 7 km i Vä.

Efter så många dagar tillsammans har vi på olika sätt börjat likna varandra. Jag har blivit brun av solen och Yrrols skägg har börjat bli grått som husses.    

Vi började dagen genom att gå långa sträckor genom de skånksa åkrarna. Vi lyckades planera dagens rutt så att vi fick besöka det vackra landskapet vid Linderödsåsen. Kristianstad ligger nära Sveriges lägsta punkt: 2,4 meter under havsytan. Strax utanför Tollarp började en lång uppförbacke som slutade ca 4 km senare vid Ilnetorp (ca 180 möh). 

Dagens djurbild: One of these things is not like the others

"One of these things is not like the others" var ett återkommande inslag i mitt favoritbarnprogram Sesame Street.  Den bästa Sesame Street musikvideon var den funkiga Pinball Count.  Svårtoppad även idag!

Vi gick förbi ännu en fin stuga som var till salu idag. 

"Toppfräsch välventilerad vedstuga till salu i Skånes hjärta.  Här kan du njuta av många fina fikastunder med vänner och familj framför öppna spisen och koppla av i en äkta vedeldad bastu"

Några tuffa kilometer senare var vi framme vid dagens slutmål Svensköp där vi ljög lite med en av ägarinnorna till den lokala lanthandeln.  Hon bjöd även in oss på fika imorgon innan vår avfärd.  Vi träffar så många snälla & fina människor under vandringsturnéerna!

Bagarn och Yrrol passade på att softa lite med kossorna i solnedgången inför spelningen. Vi  kom till stugan kvart i åtta men trots att vi var dödströtta så lyckades vi sända i tid.  

Det började regnigt men slutade med sol. Vi hann också med en repris på förra årets upplevelse i Dalsland! 

Vi gick på gammal järnväg och sen längs en hårt trafikerad väg 118. Dag 27! 

Här kommer filmen!