Dagen efter valet genomsyras tabloiderna av domedagsprofetior. Vart man än vänder sig får man braskande rubriker som 'Valkaos', 'Sverige håller andan', 'Nu kräver de makten' bland mycket annat trams slängt i ansiktet. Och det är naturligtvis SverigeDemokraterna med Jimmie Åkesson i spetsen som är upphovet till all turbulens. Eller kanske snarare Sverige själva, som faktiskt valde in dem, som egentligen borde stå med ryggen mot väggen idag?
SverigeDemokraterna kör en liten Renault Clio i sammanhanget, kraftfull med eleganta linjer i exteriören kanske, men de stora partierna har vägmaskiner på flera ton till sitt förfogande. Jimmie Åkesson och hans partikamrater kommer inte att få det lätt i riksdagen, den saken är säker.
Jag är inte ett dugg oroad av denne Åkesson som nu clownar in på den politiska scenen i tron att han faktiskt ska kunna göra någon större skillnad och få gehör för sina, i mångt och mycket, egendomliga åsiktsvinklar. Det lustiga i just denna tillfälliga segerdans han nu utför är att han faktiskt på fullt allvar tror det, i all sin oerfarenhet.
Jimmie Åkesson är i nuläget en 31-årig oerfaren tönt i sammanhanget, hans partisekreterare kanske ännu värre. Att låta partisekreteraren stå på valnatten och öppet kritisera och förminska Socialdemokraternas partiledare är ren och skär strategisk idioti från partiets sida, och tyder på att man inte har någon större koll på hur spelet borde spelas. För självklart är en stor del av den politiska cirkusen ett strategispel. Åtminstone för 'outcasts' som SverigeDemokraterna.
I tabloiderna ser man även rubriker som 'De nobbar Reinfeldt', och syftar då på Miljöpartiets replik till Moderaternas invit om samarbete mot SverigeDemokraterna. Maria Wetterstrand har i detta läge, på valnatten, inte mycket annat hon kan säga. Skulle hon rakt av vara positiv till en invit från Alliansen, när de precis vunnit valet, skulle hon framstå, och även hennes parti, som ovärdiga sina väljare och det förbund som redan slutits med Socialdemokraterna och Vänstern.
Men om det krävs, om den enda möjligheten att stoppa SverigeDemokraterna i någon fråga vore att gå 'samman' med Alliansen, så gör hon och Miljöpartiet det. Något annat alternativ finns naturligtvis inte. Men då kommer hon naturligtvis att hänvisa till att 'Vi driver vår politik som vi alltid gjort i denna fråga' och 'I detta sammanhang är vi flera som står på samma sida för Sverige', och liknande.
Jag menar att det är självklart. Linjen i fråga om SverigeDemokraterna kommer att vara obruten. Oavsett partitillhörighet. Både Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets likaväl som Alliansens väljare kommer att kräva det av dem.
Och så kommer det att bli.
Så andas ut Sverige. Låt clownerna tro att de kan dansa fast de inte kan.
Det kommer att visa sig...