En hjärtskärande historia.

Ja, ledsen blev jag också. Riktigt ledsen, ända in i hjärteroten.

Kram

Jag kom på att jag inte frågade om jag fick reblogga innan jag gjorde det. Det är bra att jag blir påmind om att man ska göra det.

Ja, visst blir man berörd. Det är förfärligt att det inte går att göra något åt sådana här saker.

Kramar hemimamma.

Jag kan tyvärr inte Facebook och vad som är möjligt där. Men det låter som en god idé att dra igång en namninsamling, om Nollställd, som det handlar om är med på det.

Tack för tumme! Jag har aldrig rebloggat förut, men det här inlägget var en solklar första kandidat. Jag har läst och hört många berättelser i mina dagar, men den här gick rakt in i hjärtat på mig.

När jag läste Nollställds inlägg insåg jag att jag ändå har ett bra liv. För vilken fasa att inte veta om och när han "hugger till". För det är ju inte "bara" hon som riskerar sitt liv, utan även att han ger sig på deras son. Det går inte att föreställa sig hur det är att leva så. Med dödshot.

Samhället måste börja ta sådant på allvar. Det har ju hänt så många gånger förr, att människor har anmält till både soc och polisen att de är dödshotade och ändå är det ingen som gör något. Efteråt säger de bara "med facit på hand så....".

Kram till dig också, kära Sirpa!

Jag skulle nog ha frågat dig om det var OK att reblogga. Jag är en riktig nybörjare vad gäller bloggande.

Jag läser mycket böcker, särskilt om lika levnadsöden, men det är sällan jag blir så berörd som jag blev av ditt inlägg. Hur orkar du? Var får du din kraft ifrån?

Men jag fick också en tankeställare. Ibland gnäller jag över ensamhet, sysslolöshet m m. Inser nu, efter att ha läst det du skriver, att jag har ett tryggt och bra liv. Jag har bra vänner, är uppskattad av många och har ett rikt inre liv. Jag blev påmind om det i och med ditt inlägg.

Du vet bäst om du ska flytta eller inte. Ingen annan kan bedöma det. Men jag hoppas så innerligt att du ska få leva i trygghet och kärlek i framtiden. Jag brukar inte önska någons död, men ......

Kramar från Trollgumman.

Ja, ingen kan bli oberörd av en sådan livssituation. Jag för min del insåg, då jag läste det, hur bra jag egentligen har det.

Kramizar tillbaka.

Tack för titten! Det är dags för mig att hitta till orden som gömmer sig inuti mig. Idag har jag haft en bra dag med ganska lite oro och värk. Så då borde det komma några positiva tankegångar ur mig.