Foto: Christoffer Eltvik
Grand hotell Stockholm 2010-02-23
Anna Anka vet vad hon vill. Grand Hotells ståtliga dörrar matchar hennes person. Av TV3:s presskontakt får vi veta att Anna är lite sen då hon piffar till sig lite.
Min bild av Anna Anka är att hon är frispråkig, politiskt inkorrekt och har en stor portion humor i sitt blonda hår och stora leende. Hur hon är i verkligheten kanske jag snart får reda på.
Vem är denna Anna Anka? Är mediernas bild av henne fel? Före intervjun talar alla runtomkring mig om vem de tycker att hon är. Alla har en åsikt om Anna Anka, även jag själv. Många tankar rullar runt i mitt huvud och när hon kommer in genom dörrarna får nystanet av frågor äntligen en upplösning.
Scenen är riggad för Anna att komma in. Hon är kortare än vad jag trodde att hon skulle vara men hon håller ryggen rak och ser trygg ut i sin helhet. Två barndomskamrater följer med henne in i det mahognyfanerade rummet. Kanske lite trött i ögat och snart får jag reda på varför.
- Jag har haft intervjuer sedan jag landade, jag har bara några minuter med mina vänner innan de måste åka.
Så två av hennes vänner, två presskontakter från TV3 samt min fotograf och jag sitter i rummet där jag ska ta reda på vem Anna Anka verkligen är.
Men först måste jag ta reda på vem Anna Anka var före Svenska Hollywoodfruar och varför hon ställde upp.
-Det har varit en rolig men krävande resa. Tråkigt att pressen fått mig att framstå som att jag är en bitchig och slö person som ligger bredvid poolen. Det är patetiskt. Produktionsbolaget ville göra en dokumentär om oss som bor i Hollywood. Fyra avsnitt och sedan skulle dokumentären glömmas bort, trodde jag.
Anna kunde inte ha haft mer fel. Dessa kommentarer om avsugningar på morgonen och att ta med sina barn till modellagenturer stack i ögonen på Svenska folket vändes upp och ner.
- Programmet blev en dokusåpa. Jag var med i Aschbergs show i går där de pratade om Baren, där folk slogs och hade sex framför kamerorna. Jag säger avsugning i TV och det blir ett jäkla rabalder. Jag förstår inte varför det blivit så.
Foto: Christoffer Eltvik
Man kan ju fråga sig frågan om varför folk reagerar när en kvinna i sina bästa år inte får säga avsugning i TV medan unga människor har sex helvilt i TV?
- Jag anser mig ha gjort allting med huvudet högt och med klass och stil. Jag har inte levt på någon, jag är ingen Hollywoodfru. Jag vill att folk ska se till vad jag gör. Jag är så långt ifrån en Hollywoodfru som man kan vara. Om du hade jämfört mig med mina vänner så skulle du inte kallat mig Hollywoodfru.
Vad vill du att folk ska veta om dig?
- Först att jag jobbat hårt. Jag är ingen dum blondin som fått allting serverat på ett guldfat. Att få fötterna masserade och håret lagt är något jag unnar mig när jag har tid, inte något som hör till min vardag.
Blev du lovad en förstaplats i Let’s Dance?
-Vill inte kommentera vad Paul sagt till svenska medier. Det får han stå för. Går jag in i en tävling så går jag in för att vinna, inte att någon ska ge mig en förstaplats. Det är så patetiskt och löjligt. Hade jag gjort Let’s Dance hade jag vunnit. Jag har fysiken, mentaliteten och jag har vad det krävs för att vinna en tävling. För vad jag än rör så blir det till guld. Det är Anna Anka!
Anna Ankas Assistent kommer till Sverige snart, kan du berätta mer om det?
- Det är lättare för en svensk kille eller tjej att anta rollen nu när jag har så mycket kontakt med Sverige. Att göra det på TV var ett sätt att få fram ärliga människor. Det var skönt att produktionsbolaget gick igenom alla anställningsintervjuer, det var tidskrävande.
Fanns det några stolpskott med i produktionen?
- Många gjorde det för att de verkligen ville bli min assistent men var ganska tydligt att några som sökte ville använda mig som en språngbräda för att själva bli kända. Det fanns också en massa starfuckers och golddiggers.
Annas mobiltelefon ringer, någon tv-show vill ha med henne i den. Hon skrattar när hon säger att hon skulle behöva sin assistent vid sin sida.
Du säger att ditt liv har förändrats så drastiskt, kan du berätta?
- Paul har ansökt om en skilsmässa men det är allt. Vi har inte gått vidare med det mer än så. Mitt privatliv har nått ut i media, men det är ingenting som man kan undgå när man är känd. Det skapar rubriker som inte skulle finnas där om jag var en vanlig Svensson. Jag får väl bjuda på det, men övrigt vill jag inte kommentera eller prata om detta.
Vad önskar du dig dina barn?
- Folk har inga minnen i dag, alla använder mobiltelefoner för att minnas vad de ska göra, eller tv-spel för att leka. När jag går ut i parken med mina barn så är där inga andra barn. Jag ville vara ute med dem som var när jag var liten.
Att du tog med dina barn till en modellagentur, var det ett sätt att få ut dem i riktiga världen?
- Det var produktionsbolagets idé, det var mer ’för show’. De båda har gjort lite småjobb men min son tycker inte att det är roligt. Jag sa till agenturen att jag inte kunde tvinga honom. Vill de hålla på med sådant senare i livet så kommer jag att stötta dem. Men jag vill att mina barn ska känna på hur det är att jobba för sina egna pengar. Det är viktigt att de får smaka på verkligheten.
Jag är ny i hela Hollywood-kulturen, kan du berätta hur jag ska passa in där?
- Jag vet inte om jag heller passar in, är lite för ärlig och ovillig att klappa någons rygg för att komma någonvart. Alla kastar en massa möjligheter på dig om att du ska bli skådis eller modell, men allting är bullshit. Ingen vill hjälpa dig, alla vill komma innanför dina byxor. Vet du inte vad du är och vad du vill så blir du uppäten av hajarna. Det var aldrig min dröm att vara med på TV, så därför struntade jag i den karusellen.
Vad är din dröm då, Anna?
- Jag har aldrig planerat att vara med på tv. Efter mina försök i Hollywood med små roller och reklamvideos så lämnade jag det där. Sedan nästan tjugo år senare sitter jag här, igen med på tv. Kanske är det ödets vilja?
Foto: Christoffer Eltvik
Kanske det är ödets vilja, eller så kan det bero på att Anna. Svenska kändisar talar inte vitt och brett om sitt privatliv. Elaka men sanningsenliga tungor viskar ofta att svenska kändisar är tråkiga. Att få en insyn i en människas liv är ett privilegium och jag vill komma bakom skalet på Anna Anka. Kanske är det naivt att tro att det ska ske under en 30 minuters intervju med en massa pressfolk närvarande? Några tvångsfrågor sipprar fram när Anna fyller i min ’Mina Vänner’-bok.
Känner du någonsin för att ta ett steg från glamouren och bara klä dig i mjukisbyxor?
- Men det gör jag ju alltid! Det finns jättefina mjukisbyxor i USA som man kan köpa.
Men jag menar, sådana där skabbiga med målarfärg och hål som nästan alla har hemma?
- Nej, det skulle jag nog inte göra! - skrattar Anna.
Om vi hade mer än en halvtimme med varandra, vad skulle vi göra idag?
- Jag skulle ta ut dig på ett träningspass. Träning är något jag älskar och som jag är väldigt bra på.
Detta kommer att publiceras på min TV-blogg, tittar du själv på TV?
- Jag har sällan tid för det, men jag gillar kanalen Lifetime, där finns en massa kvinnoprogram som jag kan relatera till och ofta slutar det med att jag sitter och bölar. 60 minutes är också en favorit.
I ’Mina Vänner’-boken skriver Anna att hon ogillar sura människor och hon berättar sedan att en grej hon kan sakna med USA är att alla faktiskt är tillmötesgående.
- När man kommer in i en affär så säger alla hej till en och frågar om de kan hjälpa till. Här i Sverige är det inte så, här så tittar de på mig som att jag gjort något fel.
Presstjejen viftar med flaggan att intervjun lider mot sitt slut. Andra journalister står på kö för att få intervjua Anna. Jag lämnar rummet och snabbt slår det mig - Vad fick jag egentligen veta om Anna? Allt jag kan veta är det jag känner, och det är att jag haft några riktigt trevliga och inspirerande 30 minuter. När jag lämnar Grand Hotell ser jag en portvakt med en riktigt fin hatt som jag bara måste berömma.
Kanske är detta Anna-effekten? Varför hålla tyst när man kan säga något som i sin tur påverkar andra människor…
Foto: Christoffer Eltvik
RollingRichie