Läkares dåliga språkkunskaper

Jag förvånas över hur landstinget kan anställa duktiga proffsläkare, som i vissa fall helt eller delvis saknar kunskaper i svenska språket.

Läkaren på en vårdcentral någonstans i Sverige förstod inte vad jag menade när jag hade hälsporre och behövde hans hjälp, en hjälp som jag inte fick eftersom han ej förstod vad jag menade och blev livrädd när jag tog av mig strumpan för att visa honom vart jag hade ont.

Doktorn tog aldrig eller kände inte ens på foten eller hälen utan tittade på avstånd, och beslöt sig för att konsultera med en kollega om vad han skulle hitta på, och innan dess hann jag berätta för honom om att jag hade besökt en annan distriktsläkare och fått rådet att vänta ca tre veckor och skulle inte hälsporren ha försvunnit då rekommenderade han en cortisonspruta.

Nåväl den språkokunnige läkaren försvann genom dörren och kom tillbaka 5 minuter senare med stora ögon och utbrast med hög stämma INGEN SPRUTA, du ska få receptfri salva som jag skriver ut till dig för att hämta på apoteket. 

Och visst jag gick till apoteket fick salvan men hälsporren gav sig ej, och jag tänkte i mitt stilla sinne att det här dåliga bemötandet det köper jag ej, utan jag kontaktade chefen på den här vårdcentralen och efter en stunds samtal fick jag tid hos en annan doktor utan tilläggskostnad för vården, en distriktsläkare med lång erfarenhet. Han kände på foten förstod att jag hade ont och markerade med en penna, och sedan gav han mig en cortison spruta och efter ett par dagar hade hälsporren försvunnit. 

Hör och häpna men nu i dagarna samtalade jag med en kollega och hon kom in på att hon hade varit till en vårdcentral någonstans i Sverige och råkat ut för en nervös läkare som inte kunde svenska, hon tyckte att det var obehagligt.

Jag tycker att landstingen som arbetsgivare och socialstyrelsen som utfärdar legitimationerna måste ta sig en funderare!?

För detta är mycket allvarligt.