En svår balansgång på Facebook

Nytt jobb leder till nya vännerförfrågningar på Facebook, jag personligen undviker det så långt det går av en simpel anledning: Jag vill inte behöva tänka på vad jag skriver i mina statusuppdateringar. Man kan få sparken för så lite och saker sprids snabbt, konstigare än så är det inte. I mitt fall är det extra viktigt att dra en gräns mellan privat- och arbetslivet då jag har avvikande åsikter, ibland uttrycker mig cyniskt och inte alls är så mjuk som jag är under arbetstid. Hemma är jag cyniska Thomas, på jobbet är jag kontor-Thomas. Man inträder en roll när man stämplar in, tar på sig en mask.

Jag skapar inte själv vännerförfrågningar hos kollegor av denna anledning, jag brukar inte röra vid ämnet alls under arbetsdagarna - problemet uppstår när mina kollegor vill addera mig. Ska jag neka? Vad skulle jag förklara det med? Att jag vill skilja på arbetsliv och privatliv? Vad skulle följden av det bli om inte att bli arbetslagets outsider? Nej, det går ju inte.

Mycket uppskattar jag med Facebook men att det försvårar att hålla arbetslivet skilt från privatlivet, är enormt frustrerande. Jag vill inte känna mig tvungen att sätta på mig en mask och inträda rollen som kontor-Thomas bortom arbetstid, det är en slags självcensur jag är obekväm med. Och för att försvåra ytterligare är det personalfest nästa lördag - plötsligt är det mina principer och mitt alkoholsug som brottas.

Alkoholsuget brukar vinna den bataljen och det är lite oroväckande, ty chefen ska närvara vilket jag inte alls gillar. En chef ska aldrig vara "en i gänget", vara vän med personalen på det sättet, ty det är alldeles för nära i förhållande till distansen inom den yrkesmässiga harangen. Även detta skapar problem, det går inte att hoppa över för många personalfester av samma anledning det inte går att neka vännerförfrågningar på Facebook - det sänder fel signaler, det stöter bort normala människor.

Standardsocialiseringen människor emellan förbryllar mig; den är mycket sällan givande, mestadels redundant kommunikation - ändå är den, vad det verkar, så viktig för så många.