Arga (sic) snickaren och meningen med livet.

Så här då: jag befinner mig ”ute på vägarna”. På Melodifestivalen i Göteborg och allt är mest bara kaos här. Thomas Di Leva hoppar runt i kaftan och Christer Björkman i ylletröja och någon fjunhårig liten pojke som sjunger fint (Ulrik Munther) och hej och hå.

Skit i det.

Jag hatar när folk håller på och tipsar om saker på bloggar hit och dit. Ni måste lyssna på den här låten! Se den här dokumentären! Ät det här! Gå hit!

Man bara: är du helt jävla sjuk i huvudet? Skriv att du tycker om skiten men börja fan inte pracka den på andra stackare. 

Nåväl.

Nu tänker jag ändå så här. Jag bara konstaterar lugnt och stilla att den senaste Filip & Fredrik podcasten, intervjun med Arga Snickaren är det bästa, mest underhållande jag hört på, ja några veckor i alla fall. Sedan får ni göra vad fan ni vill med den informationen. Återberätta den för er moster, lägg ut den på flashback eller skratta åt eländet. Det är hursom. Jag bryr mig inte.

Tror jag håller på att bli deprimerad igen, allvarligt.

Jag ser absolut ingen mening med någonting, men låtsas går ju.

Trevlig helg.