Ghost:/Handskakning och diskriminering

Tänk dig att du söker jobb och Arbetsförmedling hänvisar dig till ett företag är du har möjlighet att få en praktikplats. På företaget möts du av en kvinnlig chef och du vägrar skaka hand med henne av den enda anledningen att hon är kvinna.

Hur stor chans har du då att få praktikplatsen? Ingen chans alls givetvis. Du får gå tillbaka till Arbetsfömedlingen som kontaktar den kvinnliga chefen och hon berättar vad som hänt och varför du inte fick praktikplatsen.

I det läget drar Arbetsförmedlingen in din ekonomiska ersättning. Då vänder du dig till DO, Diskrimineringsombudsmannen, som beslutar att driva ditt ärende. Du är nämligen muslim och ditt skäl till att inte skaka hand med den kvinnliga chefen var religiöst.

Vid en rättegång i Stockholms tingsrätt döms Arbetsförmedlingen att betala dig 60000 kronor  för att du utsatts för religiös diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen jublar och hyllar tingsrättens dom. Den påstås fastslå att ingen får diskimineras på religiösa grunder i Konungariket Sverige.

Detta har nyligen hänt fast historien gällde inte dig utan en troende muslimsk man. Tingsrättens utslag kom i dag.

Jag  för min del har svårt att instämma i DOs jubel. Det finns några saker i ärendet som skaver på mitt rättsmedvetande. För det första är mannens uppförande mot den kvinnliga chefen rent könsdiskriminerande. Jag har svårt att förstå  varför DO och tingsrätten anser att mannens kränkande behandling av den kvinnliga chefen tydligen inte ska anses som diskriminerande.

Ännu svårare har jag att förstå varför en man - muslimsk eller ej - som är så oförskämd mot en presumtiv arbetsgivare att han spelar bort alla möjligheter att få jobbet dessutom ska få ersättning.

Tingsrättens dom betyder i praktiken att varje muslimsk man i Sverige har rätt att tacka nej till jobb under kvinnliga chefer och ändå få behålla sin ekonomiska ersättning. Med hänvisning till sin religiösa tro. Detta är också diskriminerande. Ateistiska eller kristna män kan inte med sin beröringsskräck förolämpa kvinnliga arbetsgivare, gå miste om jobbet och ändå få behålla sin ersättning. Det är alltså fråga om positiv särbehandling av muslimska män.

Nu ska inte alla muslimska män lastas. Jag skulle tro att den absoluta majoriteten inte delar den aktuelle mannens fundamentalistiskt nedvärderande kvinnosyn. Det är lagstiftningen eller Stockholms tingsrätts tolkning av lagen det är fel på.

Jag tar för givet att det här fallet kommer att gå till högre juridiska instanser. Behov av ett prejudikat finns onekligen.

Det finns en högst konkret politisk aspekt på ärendet också. Det är ju nämligen så att en hel del människor blir ursinniga på muslimer i stället för på lagstiftare, DO och rättsväsendet mot vilka ilskan rätteligen borde riktas. Muslimofobin som redan nu är rätt utbredd förvärras och ett parti som Sverigedemokraterna får ännu mer luft under vingarna.