Vi fortsätter letandet

Så har vi så hittat the House of all houses, eller nåt. Så fint att rasslar till i äggstockarna, som min kompis K skulle sagt (äh jag med jag har ju snott den av henne)

Det ligger precis vid vattnet och för tankarna till Mumintrollen. Egen brygga som får en att drömskt tänka på en Ingemar Bergman film.

Taket är fint, dränering gjord och det "enda" som behöver bytas ut inom en snar framtid är fasaden. T.o.m. fröken Mellan blev såld. På 2,4 nanosekunder gick hon från. "NEEJ jag tänker inte flytta ut i skogen, Jag vill inte flytta till XX. ALDRIG!" till först alldeles tyst till en drömsk suck och glittrande ögon.

Äldsta hävdar att det är ett show off hus, ett moderat hus var visst också en kommentar. Men han gjorde det faktiskt med glimten i ögat, han kan vara rätt kul då.

Konstigt hur det kan bli. För 20 år (och lite till) sen var jag likadan i den bemärkelsen att jag fnyst åt ett sådant skrythus.

Men 3,5 miljoner är mycket pengar. Det positiva är att det finns många hus på marknaden och det innbär att priset kan gå ner. Andra hus i området har varit till salu länge utan att bli sålda, trots att det är väldigt fina och trots läget. Vi hoppas att järnvägen strax intill avskräcker och att folk inte lägger bud därför.

Vi kan säkert öka vårt lånelöfte, men man ska klara amorteringarna också.